KV ÖSTERMUR 17

KVARTERET ÖSTERMUR - Kvarteret Östermur utgör ett långsträckt område på den norra Klinten och sträcker sig längs ringmuren från Dalmanstornet i norr till Österport i söder. Mot väster angränsar kvarteret till Norra Murgatan, Klinttorget och Östra Tullgränd. Söder om Klinttorget breddas kvarteret och sträcker sig längre västerut från ringmuren för att sedan åter smalna av. Kvarteret är beläget på den östligaste delen av norra Klinten, som i äldre handlingar kallades Österklint. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 161-182.
Den sydligaste delen av Östermur började bebyggas vid slutet av 1600-talet, men i övrigt var området vid den här tiden obebyggt. Den första bebyggelsen utgjordes av en bödelstuga och enkel trähusbebyggelse. Under 1700-talet användes större delen av kvarteret för odling och ingick i den så kallade Biskopsåkern. Åkermarken avstyckades och infästes år 1782 och en småskalig trähusbebyggelse började breda ut sig i området mellan kålgårdar och åkrar. De flesta av husen placerades med långsidan i linje med gatan i väster. I denna del av staden bodde vid den här tiden fattigmansbefolkningen. Längst söderut i kvarteret, på nuvarande Östermur 25, uppfördes 1774 stadens östra tullhus som sedan revs 1909. Under 1800-talet byggdes flera hus av något större skala i kvarteret, främst var dessa lokaliserade söder om Klinttorget där tomterna är rymligare. Intill Klinttorget, på nuvarande Östermur 26, fanns under 1800-talets andra hälft en pump som försörjde den här delen av området med vatten. Pumpen ersattes under tidigt 1900-tal av den nuvarande brandstationsbyggnaden. I kvarteret har även bland annat förekommit slakteri, mjölkbutik och cykelverkstad.
I stort sett har kvarteret bevarat tomtindelningen från infästet 1782, med undantag av några mindre förändringar för tomterna söder om Klinttorget. Kvarteret utgörs av 26 fastigheter, där fyra av dessa är obebyggda och utgörs av grönområde eller tillhör gaturummet. Övervägande delen av byggnaderna är mycket väl bevarade och har ut mot gaturummet behållit den ursprungliga karaktären. Norra Murgatans sträckning mellan Klinttorget och Lancastergränd är en mycket väl sammanhållen och god representant för norra Klintens 1700- och 1800-talsbebyggelse. Dock har byggnaderna mera som regel än undantag moderniserats, reveterats och tillbyggts mot gårdarna under 1800- och 1900-talet. Idag är kvarterets befolkning blandad och flera av fastigheterna bebos endast säsongsvis.

ÖSTERMUR 17 - Fastigheten Östermur 17 är placerad i kvarterets mellersta del, gränsande till Klinttorget i väster och till ringmuren i öster. Den fick sin nuvarande sträckning då kvarteret planlades 1782. Fastigheten benämndes då Klinteroten IV:177 och var enligt 1785 års husklassifikation bebyggd med ett trähus med brädtak. Denna byggnad motsvarar det nuvarande bostadshuset i skiftesverk, vilket är placerat i tomtens nordvästra hörn med långsidan mot Klinttorget. Mot gatan är skiftesverksstommen blottlagd, övriga fasader är panelklädda. Sadeltaket är tegeltäckt mot gatan och plåttäckt mot gården. Under början av 1900-talet bedrevs en kaffestuga i huvudbyggnaden för de chaufförer som var stationerade vid Klinttorgets droskstation.
Under 1800-talet och fram till 1900-talets mitt fanns äldre uthusbebyggelse i fastighetens sydöstra hörn. Denna ersattes 1954 av ett gårdshus i silikattegel på samma plats, vilket inrymmer förråd, verkstad och gästrum.
Fastighetens gårdsrum är väl avskärmat mot gaturummet av ett locklistplank med körport samt blå fiskbensmönstrad gångport. Trädgården är gräsbevuxen och har planteringar i rabatter samt är bitvis belagd med kalkstensflis.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7

KVARTERET ÖSTERMUR - Kvarteret Östermur utgör ett långsträckt område på den norra Klinten och sträcker sig längs ringmuren från Dalmanstornet i norr till Österport i söder. Mot väster angränsar kvarteret till Norra Murgatan, Klinttorget och Östra Tullgränd. Söder om Klinttorget breddas kvarteret och sträcker sig längre västerut från ringmuren för att sedan åter smalna av. Kvarteret är beläget på den östligaste delen av norra Klinten, som i äldre handlingar kallades Österklint. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 161-182.
Den sydligaste delen av Östermur började bebyggas vid slutet av 1600-talet, men i övrigt var området vid den här tiden obebyggt. Den första bebyggelsen utgjordes av en bödelstuga och enkel trähusbebyggelse. Under 1700-talet användes större delen av kvarteret för odling och ingick i den så kallade Biskopsåkern. Åkermarken avstyckades och infästes år 1782 och en småskalig trähusbebyggelse började breda ut sig i området mellan kålgårdar och åkrar. De flesta av husen placerades med långsidan i linje med gatan i väster. I denna del av staden bodde vid den här tiden fattigmansbefolkningen. Längst söderut i kvarteret, på nuvarande Östermur 25, uppfördes 1774 stadens östra tullhus som sedan revs 1909. Under 1800-talet byggdes flera hus av något större skala i kvarteret, främst var dessa lokaliserade söder om Klinttorget där tomterna är rymligare. Intill Klinttorget, på nuvarande Östermur 26, fanns under 1800-talets andra hälft en pump som försörjde den här delen av området med vatten. Pumpen ersattes under tidigt 1900-tal av den nuvarande brandstationsbyggnaden. I kvarteret har även bland annat förekommit slakteri, mjölkbutik och cykelverkstad.
I stort sett har kvarteret bevarat tomtindelningen från infästet 1782, med undantag av några mindre förändringar för tomterna söder om Klinttorget. Kvarteret utgörs av 26 fastigheter, där fyra av dessa är obebyggda och utgörs av grönområde eller tillhör gaturummet. Övervägande delen av byggnaderna är mycket väl bevarade och har ut mot gaturummet behållit den ursprungliga karaktären. Norra Murgatans sträckning mellan Klinttorget och Lancastergränd är en mycket väl sammanhållen och god representant för norra Klintens 1700- och 1800-talsbebyggelse. Dock har byggnaderna mera som regel än undantag moderniserats, reveterats och tillbyggts mot gårdarna under 1800- och 1900-talet. Idag är kvarterets befolkning blandad och flera av fastigheterna bebos endast säsongsvis.

ÖSTERMUR 17 - Fastigheten Östermur 17 är placerad i kvarterets mellersta del, gränsande till Klinttorget i väster och till ringmuren i öster. Den fick sin nuvarande sträckning då kvarteret planlades 1782. Fastigheten benämndes då Klinteroten IV:177 och var enligt 1785 års husklassifikation bebyggd med ett trähus med brädtak. Denna byggnad motsvarar det nuvarande bostadshuset i skiftesverk, vilket är placerat i tomtens nordvästra hörn med långsidan mot Klinttorget. Mot gatan är skiftesverksstommen blottlagd, övriga fasader är panelklädda. Sadeltaket är tegeltäckt mot gatan och plåttäckt mot gården. Under början av 1900-talet bedrevs en kaffestuga i huvudbyggnaden för de chaufförer som var stationerade vid Klinttorgets droskstation.
Under 1800-talet och fram till 1900-talets mitt fanns äldre uthusbebyggelse i fastighetens sydöstra hörn. Denna ersattes 1954 av ett gårdshus i silikattegel på samma plats, vilket inrymmer förråd, verkstad och gästrum.
Fastighetens gårdsrum är väl avskärmat mot gaturummet av ett locklistplank med körport samt blå fiskbensmönstrad gångport. Trädgården är gräsbevuxen och har planteringar i rabatter samt är bitvis belagd med kalkstensflis.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7

KVARTERET ÖSTERMUR - Kvarteret Östermur utgör ett långsträckt område på den norra Klinten och sträcker sig längs ringmuren från Dalmanstornet i norr till Österport i söder. Mot väster angränsar kvarteret till Norra Murgatan, Klinttorget och Östra Tullgränd. Söder om Klinttorget breddas kvarteret och sträcker sig längre västerut från ringmuren för att sedan åter smalna av. Kvarteret är beläget på den östligaste delen av norra Klinten, som i äldre handlingar kallades Österklint. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 161-182.
Den sydligaste delen av Östermur började bebyggas vid slutet av 1600-talet, men i övrigt var området vid den här tiden obebyggt. Den första bebyggelsen utgjordes av en bödelstuga och enkel trähusbebyggelse. Under 1700-talet användes större delen av kvarteret för odling och ingick i den så kallade Biskopsåkern. Åkermarken avstyckades och infästes år 1782 och en småskalig trähusbebyggelse började breda ut sig i området mellan kålgårdar och åkrar. De flesta av husen placerades med långsidan i linje med gatan i väster. I denna del av staden bodde vid den här tiden fattigmansbefolkningen. Längst söderut i kvarteret, på nuvarande Östermur 25, uppfördes 1774 stadens östra tullhus som sedan revs 1909. Under 1800-talet byggdes flera hus av något större skala i kvarteret, främst var dessa lokaliserade söder om Klinttorget där tomterna är rymligare. Intill Klinttorget, på nuvarande Östermur 26, fanns under 1800-talets andra hälft en pump som försörjde den här delen av området med vatten. Pumpen ersattes under tidigt 1900-tal av den nuvarande brandstationsbyggnaden. I kvarteret har även bland annat förekommit slakteri, mjölkbutik och cykelverkstad.
I stort sett har kvarteret bevarat tomtindelningen från infästet 1782, med undantag av några mindre förändringar för tomterna söder om Klinttorget. Kvarteret utgörs av 26 fastigheter, där fyra av dessa är obebyggda och utgörs av grönområde eller tillhör gaturummet. Övervägande delen av byggnaderna är mycket väl bevarade och har ut mot gaturummet behållit den ursprungliga karaktären. Norra Murgatans sträckning mellan Klinttorget och Lancastergränd är en mycket väl sammanhållen och god representant för norra Klintens 1700- och 1800-talsbebyggelse. Dock har byggnaderna mera som regel än undantag moderniserats, reveterats och tillbyggts mot gårdarna under 1800- och 1900-talet. Idag är kvarterets befolkning blandad och flera av fastigheterna bebos endast säsongsvis.

ÖSTERMUR 17 - Fastigheten Östermur 17 är placerad i kvarterets mellersta del, gränsande till Klinttorget i väster och till ringmuren i öster. Den fick sin nuvarande sträckning då kvarteret planlades 1782. Fastigheten benämndes då Klinteroten IV:177 och var enligt 1785 års husklassifikation bebyggd med ett trähus med brädtak. Denna byggnad motsvarar det nuvarande bostadshuset i skiftesverk, vilket är placerat i tomtens nordvästra hörn med långsidan mot Klinttorget. Mot gatan är skiftesverksstommen blottlagd, övriga fasader är panelklädda. Sadeltaket är tegeltäckt mot gatan och plåttäckt mot gården. Under början av 1900-talet bedrevs en kaffestuga i huvudbyggnaden för de chaufförer som var stationerade vid Klinttorgets droskstation.
Under 1800-talet och fram till 1900-talets mitt fanns äldre uthusbebyggelse i fastighetens sydöstra hörn. Denna ersattes 1954 av ett gårdshus i silikattegel på samma plats, vilket inrymmer förråd, verkstad och gästrum.
Fastighetens gårdsrum är väl avskärmat mot gaturummet av ett locklistplank med körport samt blå fiskbensmönstrad gångport. Trädgården är gräsbevuxen och har planteringar i rabatter samt är bitvis belagd med kalkstensflis.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7

KVARTERET ÖSTERMUR - Kvarteret Östermur utgör ett långsträckt område på den norra Klinten och sträcker sig längs ringmuren från Dalmanstornet i norr till Österport i söder. Mot väster angränsar kvarteret till Norra Murgatan, Klinttorget och Östra Tullgränd. Söder om Klinttorget breddas kvarteret och sträcker sig längre västerut från ringmuren för att sedan åter smalna av. Kvarteret är beläget på den östligaste delen av norra Klinten, som i äldre handlingar kallades Österklint. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 161-182.
Den sydligaste delen av Östermur började bebyggas vid slutet av 1600-talet, men i övrigt var området vid den här tiden obebyggt. Den första bebyggelsen utgjordes av en bödelstuga och enkel trähusbebyggelse. Under 1700-talet användes större delen av kvarteret för odling och ingick i den så kallade Biskopsåkern. Åkermarken avstyckades och infästes år 1782 och en småskalig trähusbebyggelse började breda ut sig i området mellan kålgårdar och åkrar. De flesta av husen placerades med långsidan i linje med gatan i väster. I denna del av staden bodde vid den här tiden fattigmansbefolkningen. Längst söderut i kvarteret, på nuvarande Östermur 25, uppfördes 1774 stadens östra tullhus som sedan revs 1909. Under 1800-talet byggdes flera hus av något större skala i kvarteret, främst var dessa lokaliserade söder om Klinttorget där tomterna är rymligare. Intill Klinttorget, på nuvarande Östermur 26, fanns under 1800-talets andra hälft en pump som försörjde den här delen av området med vatten. Pumpen ersattes under tidigt 1900-tal av den nuvarande brandstationsbyggnaden. I kvarteret har även bland annat förekommit slakteri, mjölkbutik och cykelverkstad.
I stort sett har kvarteret bevarat tomtindelningen från infästet 1782, med undantag av några mindre förändringar för tomterna söder om Klinttorget. Kvarteret utgörs av 26 fastigheter, där fyra av dessa är obebyggda och utgörs av grönområde eller tillhör gaturummet. Övervägande delen av byggnaderna är mycket väl bevarade och har ut mot gaturummet behållit den ursprungliga karaktären. Norra Murgatans sträckning mellan Klinttorget och Lancastergränd är en mycket väl sammanhållen och god representant för norra Klintens 1700- och 1800-talsbebyggelse. Dock har byggnaderna mera som regel än undantag moderniserats, reveterats och tillbyggts mot gårdarna under 1800- och 1900-talet. Idag är kvarterets befolkning blandad och flera av fastigheterna bebos endast säsongsvis.

ÖSTERMUR 17 - Fastigheten Östermur 17 är placerad i kvarterets mellersta del, gränsande till Klinttorget i väster och till ringmuren i öster. Den fick sin nuvarande sträckning då kvarteret planlades 1782. Fastigheten benämndes då Klinteroten IV:177 och var enligt 1785 års husklassifikation bebyggd med ett trähus med brädtak. Denna byggnad motsvarar det nuvarande bostadshuset i skiftesverk, vilket är placerat i tomtens nordvästra hörn med långsidan mot Klinttorget. Mot gatan är skiftesverksstommen blottlagd, övriga fasader är panelklädda. Sadeltaket är tegeltäckt mot gatan och plåttäckt mot gården. Under början av 1900-talet bedrevs en kaffestuga i huvudbyggnaden för de chaufförer som var stationerade vid Klinttorgets droskstation.
Under 1800-talet och fram till 1900-talets mitt fanns äldre uthusbebyggelse i fastighetens sydöstra hörn. Denna ersattes 1954 av ett gårdshus i silikattegel på samma plats, vilket inrymmer förråd, verkstad och gästrum.
Fastighetens gårdsrum är väl avskärmat mot gaturummet av ett locklistplank med körport samt blå fiskbensmönstrad gångport. Trädgården är gräsbevuxen och har planteringar i rabatter samt är bitvis belagd med kalkstensflis.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7

KVARTERET ÖSTERMUR - Kvarteret Östermur utgör ett långsträckt område på den norra Klinten och sträcker sig längs ringmuren från Dalmanstornet i norr till Österport i söder. Mot väster angränsar kvarteret till Norra Murgatan, Klinttorget och Östra Tullgränd. Söder om Klinttorget breddas kvarteret och sträcker sig längre västerut från ringmuren för att sedan åter smalna av. Kvarteret är beläget på den östligaste delen av norra Klinten, som i äldre handlingar kallades Österklint. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 161-182.
Den sydligaste delen av Östermur började bebyggas vid slutet av 1600-talet, men i övrigt var området vid den här tiden obebyggt. Den första bebyggelsen utgjordes av en bödelstuga och enkel trähusbebyggelse. Under 1700-talet användes större delen av kvarteret för odling och ingick i den så kallade Biskopsåkern. Åkermarken avstyckades och infästes år 1782 och en småskalig trähusbebyggelse började breda ut sig i området mellan kålgårdar och åkrar. De flesta av husen placerades med långsidan i linje med gatan i väster. I denna del av staden bodde vid den här tiden fattigmansbefolkningen. Längst söderut i kvarteret, på nuvarande Östermur 25, uppfördes 1774 stadens östra tullhus som sedan revs 1909. Under 1800-talet byggdes flera hus av något större skala i kvarteret, främst var dessa lokaliserade söder om Klinttorget där tomterna är rymligare. Intill Klinttorget, på nuvarande Östermur 26, fanns under 1800-talets andra hälft en pump som försörjde den här delen av området med vatten. Pumpen ersattes under tidigt 1900-tal av den nuvarande brandstationsbyggnaden. I kvarteret har även bland annat förekommit slakteri, mjölkbutik och cykelverkstad.
I stort sett har kvarteret bevarat tomtindelningen från infästet 1782, med undantag av några mindre förändringar för tomterna söder om Klinttorget. Kvarteret utgörs av 26 fastigheter, där fyra av dessa är obebyggda och utgörs av grönområde eller tillhör gaturummet. Övervägande delen av byggnaderna är mycket väl bevarade och har ut mot gaturummet behållit den ursprungliga karaktären. Norra Murgatans sträckning mellan Klinttorget och Lancastergränd är en mycket väl sammanhållen och god representant för norra Klintens 1700- och 1800-talsbebyggelse. Dock har byggnaderna mera som regel än undantag moderniserats, reveterats och tillbyggts mot gårdarna under 1800- och 1900-talet. Idag är kvarterets befolkning blandad och flera av fastigheterna bebos endast säsongsvis.

ÖSTERMUR 17 - Fastigheten Östermur 17 är placerad i kvarterets mellersta del, gränsande till Klinttorget i väster och till ringmuren i öster. Den fick sin nuvarande sträckning då kvarteret planlades 1782. Fastigheten benämndes då Klinteroten IV:177 och var enligt 1785 års husklassifikation bebyggd med ett trähus med brädtak. Denna byggnad motsvarar det nuvarande bostadshuset i skiftesverk, vilket är placerat i tomtens nordvästra hörn med långsidan mot Klinttorget. Mot gatan är skiftesverksstommen blottlagd, övriga fasader är panelklädda. Sadeltaket är tegeltäckt mot gatan och plåttäckt mot gården. Under början av 1900-talet bedrevs en kaffestuga i huvudbyggnaden för de chaufförer som var stationerade vid Klinttorgets droskstation.
Under 1800-talet och fram till 1900-talets mitt fanns äldre uthusbebyggelse i fastighetens sydöstra hörn. Denna ersattes 1954 av ett gårdshus i silikattegel på samma plats, vilket inrymmer förråd, verkstad och gästrum.
Fastighetens gårdsrum är väl avskärmat mot gaturummet av ett locklistplank med körport samt blå fiskbensmönstrad gångport. Trädgården är gräsbevuxen och har planteringar i rabatter samt är bitvis belagd med kalkstensflis.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7