KV STOPET 12

KVARTERET STOPET - Kvarteret Stopet har en i det närmaste rektangulär form och är beläget i den sydvästra delen av Visby innerstad. Det gränsar till Kinbergs plats i nordväst, S:t Michaels gränd i nordost, Adelsgatan i sydöst och Berggränd i sydväst. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens andra kvarter med tomtnummer 11-17 och 49-50.
Kvarteret planlades relativt sent och var ett av de sist planlagda på södra Klinten. På kartan från 1696-97 finns flera tomter av varierande storlek utlagda längs Berggränd och längs de båda infartslederna Adelsgatan och Bredgatan. Den öppna, obebyggda marken i kvarterets centrala och norra delar utgjordes av åkermark, den så kallade Luttemanska åkern. Tomternas bebyggelse omfattades under 1600-talets slut av trähus med tillhörande kålgårdar.
År 1722 förstördes kvarteret, samt de intilliggande kvarteren Borgen och Ringaren, till stora delar vid en omfattande brand. Detta medförde en del nya tomtregleringar i området. Under 1800-talets första hälft gjordes en rad uppdelningar av kvarterets två östra fastigheter, så att de till större delen delades upp i ett antal långsmala tomter.
Fastigheterna har genom åren, likt de övriga i området, främst innehafts av arbetare, sjömän, hantverkare, handelsmän och ämbetsmän. Under 1870-talet etablerades Adelsgatan som affärsgata. Byggnaderna intill detta handelsstråk försågs vanligtvis med butiker i bottenvåningen och bostäder i en eller flera övervåningar. Tomter med mer perifer placering fick i större grad behålla sin småskaliga bebyggelse. Detta gäller i stort även för kvarteret Stopet.
Kvarteret är idag indelat i nio fastigheter. Längs Adelsgatan har äldre 1700-talsbyggnader byggts om och till enligt den ovan nämnda utvecklingen. Den småskaliga bebyggelsen, från 1700-talets senare del och 1800-talets början, är begränsad till kvarterets västra halva. I nordväst finns kvarterets största tomt, Stopet 11. Den utgjorde, från 1700-talets slut och hundra år framåt, en stor och mycket högt värderad handelsgård och är bebyggd med ett för området stort stenhus. Fastigheten ägdes mellan 1792 och 1892 av släkten Kinberg, en av stadens då mest betydande köpmansfamiljer, där av namnet Kinbergs plats. Sedan 1892 finns på fastigheten även en för staden ovanlig samlingslokal i nyklassicistisk stil. Kvarterets äldre uthusbebyggelse är till största delen riven eller kraftigt ombyggd till att ingå i fastigheternas bostadsbestånd eller lokaler för att passa annan verksamhet.
STOPET 12 - Fastigheten Stopet 12 är belägen i kvarterets västra del, gränsande i nordväst till Kinbergs plats. På kartan från 1696-97 ingår den sydvästra delen av fastigheten i tomt nummer 340, tillhörande Mauritz Kalckbrennare. Bebyggelsen på denna tomt utgjordes av ett trähus med tillhörande gårdsrum och kålgård. Det är osäkert var på tomten det nämnda trähuset var placerat. Efter en brand 1722 reglerades tomterna i området. Enligt 1785 års husklassifikation var tomten, som före den nuvarande fastighetsindelningen betecknades Klinteroten II: 16, bebyggd med ett trähus under tegeltak samt ett stall under brädtak. Omkring 1950 inköptes en utskjutande del av dåvarande Stopet 1, nuvarande Stopet 11, till fastigheten. Sedan dess har avgränsningen varit oförändrad.
På fastigheten finns idag fyra byggnader. Bostadshuset, en panelklädd skiftesverksbyggnad undertegeltak som uppfördes 1775 av Johan Ahlberg, är placerat med långsidan mot Kinbergs plats. Två mindre byggnader är sammanbyggda med detta hus mot nordost och sydost. En äldre vedbod mot den norra gaveln är om- och tillbyggd mot sydost och inrymmer sedan 1983 våt- och köksutrymmen. Samma år uppfördes ett glasat uterum mot huvudbyggnadens sydöstra fasad.
Vid fastighetens sydvästra tomtgräns finns den gamla stallbyggnaden från 1700-talet som sedan 1983 är ombyggd till bostad. Ut mot Kinbergs plats avgränsas fastigheten av ett drygt två meter högt plank. Det bryts upp av en inkörsport med ingångsdörr. I övrigt avgränsas tomten av en cirka två meter hög slammad silikattegelmur.
Den inneslutna trädgården har en 1800-talskaraktär. Den har beläggning med grus, gräs, plattor och kalkstensflis som kringgärdas av rabatter utefter murar och fasader. I tomtens nordöstra hörn växer ett äppelträd.
Fastigheten har, med sin för området typiska inneslutna gård och de bevarade 1700-talsbyggnaderna, ett stort kulturhistoriskt värde samt ett miljöskapande värde för kvarter och stadsdel.
STOPET 12 - Fastigheten Stopet 12 är belägen i kvarterets västra del, gränsande i nordväst till Kinbergs plats. På kartan från 1696-97 ingår den sydvästra delen av fastigheten i tomt nummer 340, tillhörande Mauritz Kalckbrennare. Bebyggelsen på denna tomt utgjordes av ett trähus med tillhörande gårdsrum och kålgård. Det är osäkert var på tomten det nämnda trähuset var placerat. Efter en brand 1722 reglerades tomterna i området. Enligt 1785 års husklassifikation var tomten, som före den nuvarande fastighetsindelningen betecknades Klinteroten II: 16, bebyggd med ett trähus under tegeltak samt ett stall under brädtak. Omkring 1950 inköptes en utskjutande del av dåvarande Stopet 1, nuvarande Stopet 11, till fastigheten. Sedan dess har avgränsningen varit oförändrad.
På fastigheten finns idag fyra byggnader. Bostadshuset, en panelklädd skiftesverksbyggnad undertegeltak som uppfördes 1775 av Johan Ahlberg, är placerat med långsidan mot Kinbergs plats. Under 1860-talet fanns ett postkontor i byggnadens norra del. Två mindre byggnader är sammanbyggda med detta hus mot nordost och sydost. En äldre vedbod mot den norra gaveln är om- och tillbyggd mot sydost och inrymmer sedan 1983 våt- och köksutrymmen. Samma år uppfördes ett glasat uterum mot huvudbyggnadens sydöstra fasad.
Vid fastighetens sydvästra tomtgräns finns den gamla stallbyggnaden från 1700-talet som sedan 1983 är ombyggd till bostad. Ut mot Kinbergs plats avgränsas fastigheten av ett drygt två meter högt plank. Det bryts upp av en inkörsport med ingångsdörr. I övrigt avgränsas tomten av en cirka två meter hög slammad silikattegelmur.
Den inneslutna trädgården har en 1800-talskaraktär. Den har beläggning med grus, gräs, plattor och kalkstensflis som kringgärdas av rabatter utefter murar och fasader. I tomtens nordöstra hörn växer ett äppelträd.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7