KV STOPET 11

KVARTERET STOPET - Kvarteret Stopet har en i det närmaste rektangulär form och är beläget i den sydvästra delen av Visby innerstad. Det gränsar till Kinbergs plats i nordväst, S:t Michaels gränd i nordost, Adelsgatan i sydöst och Berggränd i sydväst. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens andra kvarter med tomtnummer 11-17 och 49-50.
Kvarteret planlades relativt sent och var ett av de sist planlagda på södra Klinten. På kartan från 1696-97 finns flera tomter av varierande storlek utlagda längs Berggränd och längs de båda infartslederna Adelsgatan och Bredgatan. Den öppna, obebyggda marken i kvarterets centrala och norra delar utgjordes av åkermark, den så kallade Luttemanska åkern. Tomternas bebyggelse omfattades under 1600-talets slut av trähus med tillhörande kålgårdar.
År 1722 förstördes kvarteret, samt de intilliggande kvarteren Borgen och Ringaren, till stora delar vid en omfattande brand. Detta medförde en del nya tomtregleringar i området. Under 1800-talets första hälft gjordes en rad uppdelningar av kvarterets två östra fastigheter, så att de till större delen delades upp i ett antal långsmala tomter.
Fastigheterna har genom åren, likt de övriga i området, främst innehafts av arbetare, sjömän, hantverkare, handelsmän och ämbetsmän. Under 1870-talet etablerades Adelsgatan som affärsgata. Byggnaderna intill detta handelsstråk försågs vanligtvis med butiker i bottenvåningen och bostäder i en eller flera övervåningar. Tomter med mer perifer placering fick i större grad behålla sin småskaliga bebyggelse. Detta gäller i stort även för kvarteret Stopet.
Kvarteret är idag indelat i nio fastigheter. Längs Adelsgatan har äldre 1700-talsbyggnader byggts om och till enligt den ovan nämnda utvecklingen. Den småskaliga bebyggelsen, från 1700-talets senare del och 1800-talets början, är begränsad till kvarterets västra halva. I nordväst finns kvarterets största tomt, Stopet 11. Den utgjorde, från 1700-talets slut och hundra år framåt, en stor och mycket högt värderad handelsgård och är bebyggd med ett för området stort stenhus. Fastigheten ägdes mellan 1792 och 1892 av släkten Kinberg, en av stadens då mest betydande köpmansfamiljer, där av namnet Kinbergs plats. Sedan 1892 finns på fastigheten även en för staden ovanlig samlingslokal i nyklassicistisk stil. Kvarterets äldre uthusbebyggelse är till största delen riven eller kraftigt ombyggd till att ingå i fastigheternas bostadsbestånd eller lokaler för att passa annan verksamhet.
STOPET 11 - Fastigheten Stopet 11 är kvarterets största tomt och upptar nästan halva dess yta. Den gränsar till Kinbergs plats i nordväst och S:t Michaels gränd i nordost. Marken ingick under 1600-talets slut i en stor tomt, nummer 341, som ägdes av Clas Trolson. Tomten sträckte sig ett stycke över området som nu utgör kvarteret Ringaren och var bebyggd med ett korsvirkeshus, ett stall, en lada samt tillhörande gårdsrum. Likt de övriga fastigheterna i område förändrades dess avgränsning efter en stor brand 1722. Fastigheten, som före den nu rådande fastighetsindelningen benämndes Klinteroten II:17, har med några mindre korrigeringar mot tomterna i söder behållit sin avgränsning sedan 1700-talet. 1783 ägdes fastigheten av tullskrivaren Jacob Lutteman som då lät uppföra den nuvarande huvudbyggnaden, ett större stenhus på tomten. Stenhuset, som belades med ett tegeltak, finns upptaget i husklassifikationen från år 1785, liksom en lada och ett stall, båda under brädtak, med tillhörande trädgård. Uthusen motsvarar sannolikt de tidigare nämnda från 1600-talet.
Fastigheten utgjorde, från 1700-talets slut och hundra år framåt, en för området stor och mycket högt värderad handelsgård. Den ägdes mellan 1792 och 1892 av släkten Kinberg, en av stadens då mest betydande köpmansfamiljer, där av namnet Kinbergs plats. 1892 köptes fastigheten av Visby Arbetareförening. Året efter lät de uppföra en byggnad för teater och samlingslokal, vilken nu fungerar som dansskola.
Idag finns det fem byggnader på fastigheten. Den dominerande byggnaden är bostadshuset av sten i två våningar från 1783, placerat med långsidan invid Kinbergs plats. Två byggnader har uppförts i vinkel mot 1700-talshuset. Mot dess nordöstra del ligger en envåningsbyggnad av sten, placerad med långsidan mot gränden i nordost. Den uppfördes sannolikt vid samma tid som bostadshuset och användes ursprungligen som magasin, för att senare bland annat fungera som brygghus, bostad och tvättstuga. Sedan 1960-talet inrymmer den en föreningslokal. Bostadshuset och föreningslokalen är sammanlänkade genom ett trapphus i tre våningar. Mot den södra delen av bostadshuset anslöts, sannolikt strax efter att de båda stenbyggnaderna uppförts, en skiftesverksbyggnad i en våning innehållande kök och lägenhet.
I den sydöstra delen av tomten finns en putsad träbyggnad, i en våning med klassiserande stiluttryck. Den uppfördes som teater och föreningslokal 1893 och ersatte då två äldre uthus på platsen. Idag driver en dansskola sin verksamhet i lokalerna. Längs den sydvästra tomtgränsen sträcker sig en lägre garagelänga från 1950-talet.
Fastigheten avgränsas, förutom av dess byggnader, av höga, putsade murar. Mot grannfastigheten i sydost övergår muren i ett träplank. Gårdsentrén från Kinbergs plats utgörs av en välvd port i muren samt en lägre gångport. Mot gränden i nordost finns ytterligare en gångport upptagen i muren, vilken där är försedd med ett välvt överstycke. Gården är delvis asfalterad och den södra delen används som bilparkering. Den nordöstra delen av fastigheten utgör en avskild gård med gräsbeläggning, buskar och rabatter.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7