KV STAPELN 3 OCH 4

KVARTERET STAPELN - Kvarteret Stapeln är ett rektangulärt format kvarter som är beläget strax öster om Visbys medeltida stadskärna. Det gränsar till Adelsgatan i sydöst, Klockgränd i sydväst, Vårdklockegatan i nordväst och Klockgjutaregränd i nordost. Adelsgatan är en gammal infartsväg till staden. Under 1600-talets mitt utgjorde marken för kvarteret åkermark. Kvarteret utgör ett av de sist planlagda kvarteren på denna del av Klinten. På kartan från 1696-97 är kvarteret utlagt med en ungefärlig omfattning, som dagens utan Klockgjutaregränd åt norr. Området omfattades vid den här tiden fortfarande främst av åker, med undantag av tre tomter utmed Vårdklockegatan. Dessa tomter var bebyggda med stugor med tillhörande kålgårdar. Under 1700-talets mitt tillhörde hela kvarteret stadskaplanen. På kartan från 1750 kan man se strukturer i området och sannolikt är det nu som den mindre trähusbebyggelsen börjar växa fram. Området beboddes av hantverkare, sjömän och arbetare. Fastigheten Stapeln 3 ägdes under 1700-talets andra hälft av den numera välkände superintendenten, Israel Kolmodin. Vid slutet av 1800-talet genomgick kvarteret kraftiga förändringar i samband med den affärsverksamhet som etablerades längs handelsstråket Adelsgatan. Den äldre småskaliga bebyggelsen revs och ersattes av byggnader med större volym, vilka längs Adelsgatan inreddes med butiker i bottenplanet och lägenheter i de övre planen. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens andra kvarter med tomtnummer 29, 30-35 och 42-44.
Kvarterets nuvarande tomtindelning, med nio fastigheter, är i stort sett densamma som under 1700-talets andra hälft. Enda undantaget utgörs av nuvarande Stapeln 11, som ursprungligen utgjorde två tomter, men som varit sammanslagna sedan 1900-talets första hälft. I kvarterets nordöstra del finns en trädgårdstomt, vilken har stått obebyggd alltsedan 1800-talets början. Rester efter ett medeltida stenhus kvarstår på fastigheterna Stapeln 3 och 4. Två av huvudbyggnaderna har en välbevarad exteriör och utformning från 1800-talets andra hälft. I kvarterets sydvästra del finns två bevarade skiftesverkshus. Längs Vårdklockegatan ligger ett trappgavelshus från 1800-talets andra hälft. Två moderna byggnader är uppförda längs Adelsgatan och Vårdklockegatan. Kvarterets bebyggelse är komplex och bevarar byggnader från flera tidsperioder.
STAPELN 3 OCH 4 - Fastigheterna Stapeln 3 och 4 är belägna i den nordöstra delen av kvarteret, gränsande till Adelsgatan i sydost och Klockgjutaregränd i nordost. Fastigheterna Stapeln 2, 3 och 4 har en gemensam ägare och huvudbyggnaden och förrådshuset på tomterna 3 och 4 är gemensamma för fastigheterna.
Fastigheterna Stapeln 3, längst i norr, och Stapeln 4 den mindre tomten söder om denna, har varit samägda sedan 1895. Troligen var det då som de fick nuvarande tomtgränser - på kartan från 1883 är nuvarande Stapeln 3 och 4 fortfarande separerade från varandra. Sannolikt infästes fastigheterna under 1760-talet. Enligt husklassifikationen 1785 var marken för nuvarande Stapeln 3 bebyggd med ett stenhus med tegeltak, ett brygghus samt ett stall med brädtak och benämndes Klinteroten II:42. Enligt kartan från 1833 var ovan nämnda stenhus placerat med långsidan i liv med Adelsgatan och utbyggt åt söder. Längs fastighetens sydvästra tomtgräns fanns ett större gårdshus och vid den nordöstra låg en mindre uthusbyggnad. Dessa gårdshus revs troligen i samband med att de nuvarande två gårdshusen, en sopbods- och förrådsbyggnad och en krutbod, uppfördes, under 1800-talets andra hälft.
Enligt husklassifikationen 1785 var marken för nuvarande Stapeln 4 bebyggd med ett trähus med brädtak på statlig jord och benämndes Klinteroten II: 43. Trähuset låg troligen med långsidan ut mot Adelsgatan och vid fastighetens sydvästra gräns låg två uthusbyggnader. Samtliga byggnader revs under 1800-talets slut i samband med att den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes och byggdes samman med huvudbyggnaden på Stapeln 3.
1895 sammanbyggdes huvudbyggnaderna på tomterna Stapeln 3 och 4 och 1902 byggdes huset till mot gården och längs Klockgjutaregränd. Huvudbyggnaden har dessutom blivit om- och tillbyggd under 1900-talet. Byggnaden består av två byggnadsdelar, som står på två skilda fastigheter, placerad med långsidan längs Adelsgatan. Den nordöstra delen har en stomme av kalksten med medeltida murverk bevarade. Den sydvästra delen har troligen skiftesverksstomme. Byggnaden är i två våningar med källare samt delvis inredd vind under ett plåttäckt sadeltak. Fasaden är spritputsad och avfärgad beige. Bottenvåningens planlösning är öppen och inrymmer restaurang och bar, andra våningen och vinden inrymmer bostäder.
Sopbods- och förrådsbyggnaden är uppförd i vinkel längs den nordvästra fastighetsgränsen på Stapeln 4 och mot den sydvästra fastighetsgränsen på Stapeln 3. Den hade en ursprunglig funktion som vagnslider och avträde, men utgör idag förråd och sopbod. Byggnaden har en resvirkesstomme, förutom baksidan som utgörs av en brandmur mot grannfastigheten Stapeln 11. Uthuslängan är i en våning och står under ett papptäckt pulpettak. Fasaden är klädd med lockpanel, utom på gavlarna som är försedda med plank. Byggnaden verkar vara uppförd i tre etapper som är sammanbundna i nordost. Den nordvästra delen av byggnaden är troligen den ursprungliga.
Nordväst om huvudbyggnaden är den friliggande krutboden placerad. Denna uppfördes, med en spritputsad stomme av tegel i en våning under ett tjärsmort, pappklätt sadeltak, i samband med att Schenholms Krut och Fröhandel etablerades på fastigheten 1878.
Det gemensamma gårdsrummet avskärmas avgränsas ut mot Klockgjutaregränd av ett två meter högt grönmålat plank. Planket bryts upp av en brunmålad ekport sannolikt med 1800-talsursprung. Porten är klädd med liggande panel och har en konkav överdel. Ut mot Adelsgatan finns en inkörsport, placerad i södra delen av Stapeln 3. Inkörsporten har en träomfattning med höga sidoposter och en överliggare. Porten är klädd med smal stående panel. Trädgården är delvis belagd med grus och delvis med gräs. Växtligheten är vildvuxen och utgörs främst av fruktträd. Längs träplanket mot Klockgjutaregränd finns en blomrabatt. Strax väster om krutboden finns en fyra meter hög, avbruten trädstam. På denna satt tidigare en koppartråd, vilken fungerade som åskledare och skyddade krutboden.
Fastigheterna Stapeln 3 och 4 representerar tillsammans de större gårdar som kring 1800-talets slut genomgick kraftiga förändringar och anpassades till affärsverksamhet.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7