JOHAN MÅLARES HUS

KVARTERET S:TA MARIA - S:ta Maria är ett av Visbys största kvarter. Det är långsmalt till formen och sträcker sig från Norderport i norr till Övre Finngränd i söder. I väster gränsar kvarteret till Norra Kyrkogatan, Västra Kyrkogatan och Ryska gränd. I öster avgränsas kvarteret av klintväggen, med undantag av den södra delen, som delvis är placerad ovanpå klinten och där gränsar till Nygatan i öster. Före den nu rådande fastighetsindelningen hörde kvarterets tomter till Klinteroten, Norderroten och S:t Hansroten.
I kvarterets södra del nedanför klintkanten ligger domkyrkan S:ta Maria, som började anläggas redan vid slutet av 1100-talet. I och med kyrkans uppförande tillkom en medeltida bebyggelse i anslutning till kyrkan, bestående av större stenhus placerade längs Ryska gränd och i den södra delen av Norra Kyrkogatan. Enligt 1646 års karta hade kvarteret redan vid den här tiden i stort sett erhållit nuvarande utbredning och kvarteret var uppdelat på tjugo fastigheter. Under 1600-talet omgavs kvarterets medeltida stenhusbebyggelse kring domkyrkan av en mindre trähusbebyggelse, i form av stugor av knuttimmer eller skiftesverk. Dessa efterföljdes av den stora bebyggelseutveckling som hela Visby stad präglades av under början av 1700-talet. Vid denna tid uppfördes övervägande skiftesverkshus, ofta placerade invid gatan.
Kvarterets tomtindelning har förändrats under århundradena, numera är det indelat i 34 fastigheter. I dess södra del domineras stadsbilden av domkyrkan och den öppna omgivande kyrkogården. Av den övriga medeltida bebyggelsen kvarstår endast den välbevarade stenbyggnaden, Johan Målares hus på S:ta Maria 37 strax söder om domkyrkan. Norr om domkyrkan finns två stenbyggnader från 1700- och 1800-talen, vilka hör till kyrkan och utgör församlingshus. I övrigt präglas kvarteret i huvudsak av den småskaliga träbebyggelsen från 1700-talet som till stor del är bevarad, dock med de moderniseringar och förändringar som 1800- och 1900-talen medfört. Med några få undantagna fastigheter, där ny bebyggelse uppförts under 1900-talet, har kvarteret S:ta Maria en bevarad ålderdomlig karaktär och struktur.
Den största delen av kvarteret är belägen nedanför klinten och ingår dels i norra stadsdelarna, S:ta Maria 1-21, och dels i domkyrkoområdet, S:ta Maria 22-23, 27-29 och 35-37. Fastigheterna ovanpå klinten i kvarterets sydöstra del, S:ta Maria 30-34, hör till Norra Klintens bebyggelse.
S:TA MARIA 37, JOHAN MÅLARES HUS - S:ta Maria 37 är en av kvarterets mindre fastigheter. Den är belägen i den sydligaste delen av kvarteret, nedanför klintkanten och gränsande till Ryska gränd i väster samt till Domkyrkans mark i norr. Två sammanbyggda medeltida stenhus från 1200-talet kvarstår på fastigheten, ett envåningshus i öster och ett tornhus i väster. Byggnaden kallas allmänt för Johan Målares hus efter målaren Johan Bartsch, som ägde fastigheten under 1600-talet. Byggnaden finns utritad på 1646 års karta. Enligt kartan från 1697 motsvarar fastigheten tomt 307a och i byggnadsförteckningen till kartan finns stenhuset samt tillhörande kålgård medtagen. Vid 1785 års husklassifikation utgör nuvarande S:ta Maria 37 troligen en gemensam tomt tillsammans med S:ta Maria 35 och på tomten fanns ett stenhus och ett vagnshus. Stenhuset avser sannolikt Johan Målares hus på S:ta Maria 37, medan vagnshuset låg på nuvarande S:ta Maria 35. Fastigheten S:ta Maria 37 fick troligen dagens tomtutbredning under 1800-talets första hälft. Under 1900-talets början nyttjades byggnaden av den etablerade kakelugnsmakaren Cedergren, vars verksamhet bedrevs på S:ta Maria 35 och 36. Fastigheten var sedan från 1940-talet i Gotlands fornvänners ägo, vilka sålde den vidare vid 1900-talets slut. Idag används byggnaden som bostäder och utställningslokal.
Fastigheten har inga andra byggnader utöver den medeltida bebyggelsen. Johan Målares hus upptar större delen av tomtens yta, med undantag av en smal markremsa längs tornhusets södra och östra sida. Gården är kalkstensbelagd och försedd med en kalkstenstrappa, vilken sammanbinder två olika marknivåer. Mot norr och söder avgränsas fastigheten av kalkstensmurar, medan den mot öster är öppen mot S:ta Maria 35. Söder om byggnaden, ut mot Ryska gränd, finns en bred brädport och på den norra sidan mot domkyrkans mark finns en smalare brädport.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0