BOSJÖKLOSTERS SLOTT

De medeltida benediktinnunneklostren i Lund, Bosjö och Börringe anlades kring 1100-talets mitt. De tillhör de allra tidigaste skånska klosteranläggningarna. Klostret i Börringe är utplånat och i Lund återstår av klosterbyggnaderna endast en kyrka från 1300-talet (S:t Peters klosters kyrka). Bosjökloster har genomgått den typiska omvandlingen från kloster till herresäte under reformationen. Trots senare om- och tillbyggnader är de karaktäristiska huvuddragen med byggnaderna grupperade runt en rektangulär gård bevarade. Kyrkan och norra delen av slottets östra länga härrör från klostertiden. Till klostermiljön hör också "nunnekyrkogården" med bevarade stengavlar från de medeltida gravarna. Kyrkan, som restaurerades 1856-57 av Carl Georg Brunius, är församlingskyrka och skyddad enligt 4 kap KML. De mest påtagliga lämningarna i slottet från medeltiden är tre till hälften nedsänkta rum med sekundärt inslagna, senmedeltida kryssvalv i östra längan. Den första genomgripande ombyggnaden efter anläggningens övergång till världslig ägo gjordes på 1560-talet av fru Tale Ulfstrand. Den östra längan påbyggdes då sannolikt med en andra våning och fick sin nuvarande port. Under 1600-talet byggdes troligen ett torn i sydost och byggnaderna fick renässansgavlar. En medeltida västlänga försvann på 1760-talet och ersattes av två paviljonger kring entrén. Vid samma tid ersattes också ladugårdens norra och södra korsvirkeslänga med kraftiga gråstenslängor till stall och fähus. Ekonomigården har under 1800-talet bebyggts med flera stall, samt loge, smedjan och magasin, samtliga i rött tegel. Bostadslängorna ombyggdes 1875-79 av Helgo Zettervall, varvid han försökte ge anläggningen en enhetlig "medeltids" prägel. Han lät bl.a. riva det ena av de bägge södra husen; en korsvirkesbyggnad som ersatts med ett murat hus. I samband med ett ägarbyte 1908 gjordes en ny ombyggnad, som givit slottet dess nuvarande prägel. Fasadernas vitkalkning med anknytning till de skånska medeltidskyrkorna torde ha tillkommit då. Ombyggnaden omfattade även ekonomibyggnaderna, som senast under 1980-talet genomgått omfattande upprustning.

KÄLLA: Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Malmöhus län, 1993-06-08, Dnr 221-6503/90

De medeltida benediktinnunneklostren i Lund, Bosjö och Börringe anlades kring 1100-talets mitt. De tillhör de allra tidigaste skånska klosteranläggningarna. Klostret i Börringe är utplånat och i Lund återstår av klosterbyggnaderna endast en kyrka från 1300-talet (S:t Peters klosters kyrka). Bosjökloster har genomgått den typiska omvandlingen från kloster till herresäte under reformationen. Trots senare om- och tillbyggnader är de karaktäristiska huvuddragen med byggnaderna grupperade runt en rektangulär gård bevarade. Kyrkan och norra delen av slottets östra länga härrör från klostertiden. Till klostermiljön hör också "nunnekyrkogården" med bevarade stengavlar från de medeltida gravarna. Kyrkan, som restaurerades 1856-57 av Carl Georg Brunius, är församlingskyrka och skyddad enligt 4 kap KML. De mest påtagliga lämningarna i slottet från medeltiden är tre till hälften nedsänkta rum med sekundärt inslagna, senmedeltida kryssvalv i östra längan. Den första genomgripande ombyggnaden efter anläggningens övergång till världslig ägo gjordes på 1560-talet av fru Tale Ulfstrand. Den östra längan påbyggdes då sannolikt med en andra våning och fick sin nuvarande port. Under 1600-talet byggdes troligen ett torn i sydost och byggnaderna fick renässansgavlar. En medeltida västlänga försvann på 1760-talet och ersattes av två paviljonger kring entrén. Vid samma tid ersattes också ladugårdens norra och södra korsvirkeslänga med kraftiga gråstenslängor till stall och fähus. Ekonomigården har under 1800-talet bebyggts med flera stall, samt loge, smedjan och magasin, samtliga i rött tegel. Bostadslängorna ombyggdes 1875-79 av Helgo Zettervall, varvid han försökte ge anläggningen en enhetlig "medeltids" prägel. Han lät bl.a. riva det ena av de bägge södra husen; en korsvirkesbyggnad som ersatts med ett murat hus. I samband med ett ägarbyte 1908 gjordes en ny ombyggnad, som givit slottet dess nuvarande prägel. Fasadernas vitkalkning med anknytning till de skånska medeltidskyrkorna torde ha tillkommit då. Ombyggnaden omfattade även ekonomibyggnaderna, som senast under 1980-talet genomgått omfattande upprustning.

KÄLLA: Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Malmöhus län, 1993-06-08, Dnr 221-6503/90