FALUN

Kopparhanteringen har i århundranden präglat Faluns karaktär och utveckling. Vid mitten av 1600-talet hade verksamheten vid Falu gruva nått höjden av sin storhet och gjorde Falun till en av landets viktigaste städer och till den näst största staden i riket. Falun saknade vid den här tiden en särskild byggnad för stadens styrelse och på en grund, som ursprungligen var avsedd för Kronans kornbod, uppfördes det nuvarande rådhuset av tegel. Det hade till en början endast en våning och saknade alla dekorativa element . På 1670-talet påbyggdes rådhuset med ytterligare en våning och fick i huvudsak den utformning som det har idag.
Fasaderna är putsade och vitgulkalkade ovan sockeln av sandstenskvadrer. Det brutna och valmade skifferklädda taket fick sin nuvarande utformning efter stadsbranden 1761, då rådhuset skadades. Fortfarande har kommunstyrelsen sitt säte i byggnaden. De vackra salarna tjänar som sammanträdes- och representationslokaler. Även övrig verksamhet i rådhuset har gamla traditioner. Sålunda återuppstod Rådhuskällaren som restaurang 1984.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Kopparhanteringen har i århundranden präglat Faluns karaktär och utveckling. Vid mitten av 1600-talet hade verksamheten vid Falu gruva nått höjden av sin storhet och gjorde Falun till en av landets viktigaste städer och till den näst största staden i riket. Falun saknade vid den här tiden en särskild byggnad för stadens styrelse och på en grund, som ursprungligen var avsedd för Kronans kornbod, uppfördes det nuvarande rådhuset av tegel. Det hade till en början endast en våning och saknade alla dekorativa element . På 1670-talet påbyggdes rådhuset med ytterligare en våning och fick i huvudsak den utformning som det har idag.
Fasaderna är putsade och vitgulkalkade ovan sockeln av sandstenskvadrer. Det brutna och valmade skifferklädda taket fick sin nuvarande utformning efter stadsbranden 1761, då rådhuset skadades. Fortfarande har kommunstyrelsen sitt säte i byggnaden. De vackra salarna tjänar som sammanträdes- och representationslokaler. Även övrig verksamhet i rådhuset har gamla traditioner. Sålunda återuppstod Rådhuskällaren som restaurang 1984.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Kopparhanteringen har i århundranden präglat Faluns karaktär och utveckling. Vid mitten av 1600-talet hade verksamheten vid Falu gruva nått höjden av sin storhet och gjorde Falun till en av landets viktigaste städer och till den näst största staden i riket. Falun saknade vid den här tiden en särskild byggnad för stadens styrelse och på en grund, som ursprungligen var avsedd för Kronans kornbod, uppfördes det nuvarande rådhuset av tegel. Det hade till en början endast en våning och saknade alla dekorativa element . På 1670-talet påbyggdes rådhuset med ytterligare en våning och fick i huvudsak den utformning som det har idag.
Fasaderna är putsade och vitgulkalkade ovan sockeln av sandstenskvadrer. Det brutna och valmade skifferklädda taket fick sin nuvarande utformning efter stadsbranden 1761, då rådhuset skadades. Fortfarande har kommunstyrelsen sitt säte i byggnaden. De vackra salarna tjänar som sammanträdes- och representationslokaler. Även övrig verksamhet i rådhuset har gamla traditioner. Sålunda återuppstod Rådhuskällaren som restaurang 1984.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Kopparhanteringen har i århundranden präglat Faluns karaktär och utveckling. Vid mitten av 1600-talet hade verksamheten vid Falu gruva nått höjden av sin storhet och gjorde Falun till en av landets viktigaste städer och till den näst största staden i riket. Falun saknade vid den här tiden en särskild byggnad för stadens styrelse och på en grund, som ursprungligen var avsedd för Kronans kornbod, uppfördes det nuvarande rådhuset av tegel. Det hade till en början endast en våning och saknade alla dekorativa element . På 1670-talet påbyggdes rådhuset med ytterligare en våning och fick i huvudsak den utformning som det har idag.
Fasaderna är putsade och vitgulkalkade ovan sockeln av sandstenskvadrer. Det brutna och valmade skifferklädda taket fick sin nuvarande utformning efter stadsbranden 1761, då rådhuset skadades. Fortfarande har kommunstyrelsen sitt säte i byggnaden. De vackra salarna tjänar som sammanträdes- och representationslokaler. Även övrig verksamhet i rådhuset har gamla traditioner. Sålunda återuppstod Rådhuskällaren som restaurang 1984.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Kopparhanteringen har i århundranden präglat Faluns karaktär och utveckling. Vid mitten av 1600-talet hade verksamheten vid Falu gruva nått höjden av sin storhet och gjorde Falun till en av landets viktigaste städer och till den näst största staden i riket. Falun saknade vid den här tiden en särskild byggnad för stadens styrelse och på en grund, som ursprungligen var avsedd för Kronans kornbod, uppfördes det nuvarande rådhuset av tegel. Det hade till en början endast en våning och saknade alla dekorativa element . På 1670-talet påbyggdes rådhuset med ytterligare en våning och fick i huvudsak den utformning som det har idag.
Fasaderna är putsade och vitgulkalkade ovan sockeln av sandstenskvadrer. Det brutna och valmade skifferklädda taket fick sin nuvarande utformning efter stadsbranden 1761, då rådhuset skadades. Fortfarande har kommunstyrelsen sitt säte i byggnaden. De vackra salarna tjänar som sammanträdes- och representationslokaler. Även övrig verksamhet i rådhuset har gamla traditioner. Sålunda återuppstod Rådhuskällaren som restaurang 1984.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, ANLÄGGNINGSHISTORIK OCH BESKRIVNING - I mitten av 1600-talet upprättades en ny stadsplan för Falun som vid den tiden nyss hade fått sina stadsprivilegier (Olsson, 1991). Vid det stora torget förlades kyrkan, vilken påbörjades 1642, och 1646 inleddes byggandet av ett kornhus som skulle inrymma böndernas tiondespannmål. I samband med dessa nydaningar beslutade borgarna att också uppföra ett "för staden skönt och värdigt rådhus" det vill säga ett rådhus av sten (Olsson, 1991). Staden erhöll bidrag från drottning Kristina och rådhuset byggdes på den grund som ursprungligen var avsett till kornhuset. Kalket köptes från bönder i Rättvik, Boda, Järna och Älvdalen. medan tegel införskaffades från tegelbruket i Rankhyttan. Rådhuset stod i stort sett färdigt att tas i bruk vid mitten av 1650-talet.

Rådhuset var från början uppfört i en våning men enligt källorna dröjde det inte länge förrän en andra våning påbörjades (Olsson, 1991). I slutet av 1670-talet hade arbetet påbörjats men huset ansågs inte fullbordat förrän 1749 då en inskription sattes upp ovanför entrén: "Stadens rådhus grundadt och uppbyggdt igenom Drottning Christinae frikostighet och sedermera vid 100 års förlopp under Konung Fredriks milda regering medelst Landshöfding C.G Wennerstedts, Assessoren och Bergmästaren S. Troilii, Borgmästaren P. Dalenii försorg förbättradt och fullbordadt år 1749."

År 1761 härjade branden i staden och förutom rådhuset, som fick stora skador, förstördes ungefär 2/3 av all bebyggelse. För reparation och återuppbyggnad användes ritningar av markscheider Eric Geisler och byggmästare var Daniel Lundqvist från Gävle. Mer än 10 000 dagsverken gjordes på bygget. När rådhuset stod klart inrymde det två rådsalar, en större och en mindre, stadskällare, apotek, bostad för källarmästare, arrestlokaler och vinkällare. Arkiv- och brygghus, auktionskammare, fähus, stall, drängstuga, betjäntkammare, vagnslider och byggnader för får och höns fanns på gården.

Byggnaden fungerade som rådhus från 1600-talets andra hälft fram till 1964 då rådhusrätten i Falun drogs in och staden förenades med det norra tingslaget i Falu domsaga. Vid inventeringstillfället fungerade byggnaden som stadskansli och kommunal representation.

För ytterligare information om domsagans historik, se under Dokument.
För utförlig beskrivning av tingshuset, se byggnad - under rubriken historik.

KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-04-28, Olsson, Sven Daniels, "Falu stads rådhus", Falu kommun och Dalarnas museum, 1991

Kopparhanteringen har i århundranden präglat Faluns karaktär och utveckling. Vid mitten av 1600-talet hade verksamheten vid Falu gruva nått höjden av sin storhet och gjorde Falun till en av landets viktigaste städer och till den näst största staden i riket. Falun saknade vid den här tiden en särskild byggnad för stadens styrelse och på en grund, som ursprungligen var avsedd för Kronans kornbod, uppfördes det nuvarande rådhuset av tegel. Det hade till en början endast en våning och saknade alla dekorativa element . På 1670-talet påbyggdes rådhuset med ytterligare en våning och fick i huvudsak den utformning som det har idag.
Fasaderna är putsade och vitgulkalkade ovan sockeln av sandstenskvadrer. Det brutna och valmade skifferklädda taket fick sin nuvarande utformning efter stadsbranden 1761, då rådhuset skadades. Fortfarande har kommunstyrelsen sitt säte i byggnaden. De vackra salarna tjänar som sammanträdes- och representationslokaler. Även övrig verksamhet i rådhuset har gamla traditioner. Sålunda återuppstod Rådhuskällaren som restaurang 1984.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Kopparhanteringen har i århundranden präglat Faluns karaktär och utveckling. Vid mitten av 1600-talet hade verksamheten vid Falu gruva nått höjden av sin storhet och gjorde Falun till en av landets viktigaste städer och till den näst största staden i riket. Falun saknade vid den här tiden en särskild byggnad för stadens styrelse och på en grund, som ursprungligen var avsedd för Kronans kornbod, uppfördes det nuvarande rådhuset av tegel. Det hade till en början endast en våning och saknade alla dekorativa element . På 1670-talet påbyggdes rådhuset med ytterligare en våning och fick i huvudsak den utformning som det har idag.
Fasaderna är putsade och vitgulkalkade ovan sockeln av sandstenskvadrer. Det brutna och valmade skifferklädda taket fick sin nuvarande utformning efter stadsbranden 1761, då rådhuset skadades. Fortfarande har kommunstyrelsen sitt säte i byggnaden. De vackra salarna tjänar som sammanträdes- och representationslokaler. Även övrig verksamhet i rådhuset har gamla traditioner. Sålunda återuppstod Rådhuskällaren som restaurang 1984.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, ANLÄGGNINGSHISTORIK OCH BESKRIVNING - I mitten av 1600-talet upprättades en ny stadsplan för Falun som vid den tiden nyss hade fått sina stadsprivilegier (Olsson, 1991). Vid det stora torget förlades kyrkan, vilken påbörjades 1642, och 1646 inleddes byggandet av ett kornhus som skulle inrymma böndernas tiondespannmål. I samband med dessa nydaningar beslutade borgarna att också uppföra ett "för staden skönt och värdigt rådhus" det vill säga ett rådhus av sten (Olsson, 1991). Staden erhöll bidrag från drottning Kristina och rådhuset byggdes på den grund som ursprungligen var avsett till kornhuset. Kalket köptes från bönder i Rättvik, Boda, Järna och Älvdalen. medan tegel införskaffades från tegelbruket i Rankhyttan. Rådhuset stod i stort sett färdigt att tas i bruk vid mitten av 1650-talet.

Rådhuset var från början uppfört i en våning men enligt källorna dröjde det inte länge förrän en andra våning påbörjades (Olsson, 1991). I slutet av 1670-talet hade arbetet påbörjats men huset ansågs inte fullbordat förrän 1749 då en inskription sattes upp ovanför entrén: "Stadens rådhus grundadt och uppbyggdt igenom Drottning Christinae frikostighet och sedermera vid 100 års förlopp under Konung Fredriks milda regering medelst Landshöfding C.G Wennerstedts, Assessoren och Bergmästaren S. Troilii, Borgmästaren P. Dalenii försorg förbättradt och fullbordadt år 1749."

År 1761 härjade branden i staden och förutom rådhuset, som fick stora skador, förstördes ungefär 2/3 av all bebyggelse. För reparation och återuppbyggnad användes ritningar av markscheider Eric Geisler och byggmästare var Daniel Lundqvist från Gävle. Mer än 10 000 dagsverken gjordes på bygget. När rådhuset stod klart inrymde det två rådsalar, en större och en mindre, stadskällare, apotek, bostad för källarmästare, arrestlokaler och vinkällare. Arkiv- och brygghus, auktionskammare, fähus, stall, drängstuga, betjäntkammare, vagnslider och byggnader för får och höns fanns på gården.

Byggnaden fungerade som rådhus från 1600-talets andra hälft fram till 1964 då rådhusrätten i Falun drogs in och staden förenades med det norra tingslaget i Falu domsaga. Vid inventeringstillfället fungerade byggnaden som stadskansli och kommunal representation.

För ytterligare information om domsagans historik, se under Dokument.
För utförlig beskrivning av tingshuset, se byggnad - under rubriken historik.

KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-04-28, Olsson, Sven Daniels, "Falu stads rådhus", Falu kommun och Dalarnas museum, 1991

Kopparhanteringen har i århundranden präglat Faluns karaktär och utveckling. Vid mitten av 1600-talet hade verksamheten vid Falu gruva nått höjden av sin storhet och gjorde Falun till en av landets viktigaste städer och till den näst största staden i riket. Falun saknade vid den här tiden en särskild byggnad för stadens styrelse och på en grund, som ursprungligen var avsedd för Kronans kornbod, uppfördes det nuvarande rådhuset av tegel. Det hade till en början endast en våning och saknade alla dekorativa element . På 1670-talet påbyggdes rådhuset med ytterligare en våning och fick i huvudsak den utformning som det har idag.
Fasaderna är putsade och vitgulkalkade ovan sockeln av sandstenskvadrer. Det brutna och valmade skifferklädda taket fick sin nuvarande utformning efter stadsbranden 1761, då rådhuset skadades. Fortfarande har kommunstyrelsen sitt säte i byggnaden. De vackra salarna tjänar som sammanträdes- och representationslokaler. Även övrig verksamhet i rådhuset har gamla traditioner. Sålunda återuppstod Rådhuskällaren som restaurang 1984.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Kopparhanteringen har i århundranden präglat Faluns karaktär och utveckling. Vid mitten av 1600-talet hade verksamheten vid Falu gruva nått höjden av sin storhet och gjorde Falun till en av landets viktigaste städer och till den näst största staden i riket. Falun saknade vid den här tiden en särskild byggnad för stadens styrelse och på en grund, som ursprungligen var avsedd för Kronans kornbod, uppfördes det nuvarande rådhuset av tegel. Det hade till en början endast en våning och saknade alla dekorativa element . På 1670-talet påbyggdes rådhuset med ytterligare en våning och fick i huvudsak den utformning som det har idag.
Fasaderna är putsade och vitgulkalkade ovan sockeln av sandstenskvadrer. Det brutna och valmade skifferklädda taket fick sin nuvarande utformning efter stadsbranden 1761, då rådhuset skadades. Fortfarande har kommunstyrelsen sitt säte i byggnaden. De vackra salarna tjänar som sammanträdes- och representationslokaler. Även övrig verksamhet i rådhuset har gamla traditioner. Sålunda återuppstod Rådhuskällaren som restaurang 1984.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2