BÅTSMANSTORPET HALLMANS

1680-års Riksdag införde bl a ett nytt indelningsverk i Sverige för att befria bönderna från utskrivningar. Regementsområdena indelades i rotar som bestod av ett visst antal gårdar med skyldighet att anskaffa, utrusta och underhålla en soldat eller båtsman. Den första båtsmansindelningen i Halland infördes 1720 men ersattes redan 1725 med en båtsmansrotering. Den skulle ske på "alla i Halland varande krono- och skattehemman, som varit underkastade utskrivning eller utskrivningspengar". Antalet båtsmän efter reformen var 364. Torpstugan är ca 14 gånger 4 meter och ligger i nästan väst-östlig riktning med ingångarna i söder. Alla funktioner ryms under samma tak; bostadsdelen ligger i väster och fähus med plats för två kreatur enligt kontrakt samt loge i öster. Byggnaden är uppförd av rotebönder, troligen i början av 1800-talet. Bostadsdelen är knuttimrad medan fähuset har murar i sten och logen har stomme av skiftesverk. Fasaden är klädd med rödfärgad lockläcktspanel med vita snickeridetaljer och taket är täckt med halm. Framför byggnaden ligger en stengärdesgård.
Byggnaden har enkel rumsbredd och utgörs av en kammare utan eldstad på västra gaveln och en stuga med eldstad och bakugn samt en fristående kamin. Kammaren har ett fönster med invändig lucka. Stugans väggar är lerklinade.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Hallands län, 1995-10-27, Dnr 221-76094-93

1680-års Riksdag införde bl a ett nytt indelningsverk i Sverige för att befria bönderna från utskrivningar. Regementsområdena indelades i rotar som bestod av ett visst antal gårdar med skyldighet att anskaffa, utrusta och underhålla en soldat eller båtsman. Den första båtsmansindelningen i Halland infördes 1720 men ersattes redan 1725 med en båtsmansrotering. Den skulle ske på "alla i Halland varande krono- och skattehemman, som varit underkastade utskrivning eller utskrivningspengar". Antalet båtsmän efter reformen var 364. Torpstugan är ca 14 gånger 4 meter och ligger i nästan väst-östlig riktning med ingångarna i söder. Alla funktioner ryms under samma tak; bostadsdelen ligger i väster och fähus med plats för två kreatur enligt kontrakt samt loge i öster. Byggnaden är uppförd av rotebönder, troligen i början av 1800-talet. Bostadsdelen är knuttimrad medan fähuset har murar i sten och logen har stomme av skiftesverk. Fasaden är klädd med rödfärgad lockläcktspanel med vita snickeridetaljer och taket är täckt med halm. Framför byggnaden ligger en stengärdesgård.
Byggnaden har enkel rumsbredd och utgörs av en kammare utan eldstad på västra gaveln och en stuga med eldstad och bakugn samt en fristående kamin. Kammaren har ett fönster med invändig lucka. Stugans väggar är lerklinade.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Hallands län, 1995-10-27, Dnr 221-76094-93

1680-års Riksdag införde bl a ett nytt indelningsverk i Sverige för att befria bönderna från utskrivningar. Regementsområdena indelades i rotar som bestod av ett visst antal gårdar med skyldighet att anskaffa, utrusta och underhålla en soldat eller båtsman. Den första båtsmansindelningen i Halland infördes 1720 men ersattes redan 1725 med en båtsmansrotering. Den skulle ske på "alla i Halland varande krono- och skattehemman, som varit underkastade utskrivning eller utskrivningspengar". Antalet båtsmän efter reformen var 364. Torpstugan är ca 14 gånger 4 meter och ligger i nästan väst-östlig riktning med ingångarna i söder. Alla funktioner ryms under samma tak; bostadsdelen ligger i väster och fähus med plats för två kreatur enligt kontrakt samt loge i öster. Byggnaden är uppförd av rotebönder, troligen i början av 1800-talet. Bostadsdelen är knuttimrad medan fähuset har murar i sten och logen har stomme av skiftesverk. Fasaden är klädd med rödfärgad lockläcktspanel med vita snickeridetaljer och taket är täckt med halm. Framför byggnaden ligger en stengärdesgård.
Byggnaden har enkel rumsbredd och utgörs av en kammare utan eldstad på västra gaveln och en stuga med eldstad och bakugn samt en fristående kamin. Kammaren har ett fönster med invändig lucka. Stugans väggar är lerklinade.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Hallands län, 1995-10-27, Dnr 221-76094-93

1680-års Riksdag införde bl a ett nytt indelningsverk i Sverige för att befria bönderna från utskrivningar. Regementsområdena indelades i rotar som bestod av ett visst antal gårdar med skyldighet att anskaffa, utrusta och underhålla en soldat eller båtsman. Den första båtsmansindelningen i Halland infördes 1720 men ersattes redan 1725 med en båtsmansrotering. Den skulle ske på "alla i Halland varande krono- och skattehemman, som varit underkastade utskrivning eller utskrivningspengar". Antalet båtsmän efter reformen var 364. Torpstugan är ca 14 gånger 4 meter och ligger i nästan väst-östlig riktning med ingångarna i söder. Alla funktioner ryms under samma tak; bostadsdelen ligger i väster och fähus med plats för två kreatur enligt kontrakt samt loge i öster. Byggnaden är uppförd av rotebönder, troligen i början av 1800-talet. Bostadsdelen är knuttimrad medan fähuset har murar i sten och logen har stomme av skiftesverk. Fasaden är klädd med rödfärgad lockläcktspanel med vita snickeridetaljer och taket är täckt med halm. Framför byggnaden ligger en stengärdesgård.
Byggnaden har enkel rumsbredd och utgörs av en kammare utan eldstad på västra gaveln och en stuga med eldstad och bakugn samt en fristående kamin. Kammaren har ett fönster med invändig lucka. Stugans väggar är lerklinade.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Hallands län, 1995-10-27, Dnr 221-76094-93

1680-års Riksdag införde bl a ett nytt indelningsverk i Sverige för att befria bönderna från utskrivningar. Regementsområdena indelades i rotar som bestod av ett visst antal gårdar med skyldighet att anskaffa, utrusta och underhålla en soldat eller båtsman. Den första båtsmansindelningen i Halland infördes 1720 men ersattes redan 1725 med en båtsmansrotering. Den skulle ske på "alla i Halland varande krono- och skattehemman, som varit underkastade utskrivning eller utskrivningspengar". Antalet båtsmän efter reformen var 364. Torpstugan är ca 14 gånger 4 meter och ligger i nästan väst-östlig riktning med ingångarna i söder. Alla funktioner ryms under samma tak; bostadsdelen ligger i väster och fähus med plats för två kreatur enligt kontrakt samt loge i öster. Byggnaden är uppförd av rotebönder, troligen i början av 1800-talet. Bostadsdelen är knuttimrad medan fähuset har murar i sten och logen har stomme av skiftesverk. Fasaden är klädd med rödfärgad lockläcktspanel med vita snickeridetaljer och taket är täckt med halm. Framför byggnaden ligger en stengärdesgård.
Byggnaden har enkel rumsbredd och utgörs av en kammare utan eldstad på västra gaveln och en stuga med eldstad och bakugn samt en fristående kamin. Kammaren har ett fönster med invändig lucka. Stugans väggar är lerklinade.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Hallands län, 1995-10-27, Dnr 221-76094-93

1680-års Riksdag införde bl a ett nytt indelningsverk i Sverige för att befria bönderna från utskrivningar. Regementsområdena indelades i rotar som bestod av ett visst antal gårdar med skyldighet att anskaffa, utrusta och underhålla en soldat eller båtsman. Den första båtsmansindelningen i Halland infördes 1720 men ersattes redan 1725 med en båtsmansrotering. Den skulle ske på "alla i Halland varande krono- och skattehemman, som varit underkastade utskrivning eller utskrivningspengar". Antalet båtsmän efter reformen var 364. Torpstugan är ca 14 gånger 4 meter och ligger i nästan väst-östlig riktning med ingångarna i söder. Alla funktioner ryms under samma tak; bostadsdelen ligger i väster och fähus med plats för två kreatur enligt kontrakt samt loge i öster. Byggnaden är uppförd av rotebönder, troligen i början av 1800-talet. Bostadsdelen är knuttimrad medan fähuset har murar i sten och logen har stomme av skiftesverk. Fasaden är klädd med rödfärgad lockläcktspanel med vita snickeridetaljer och taket är täckt med halm. Framför byggnaden ligger en stengärdesgård.
Byggnaden har enkel rumsbredd och utgörs av en kammare utan eldstad på västra gaveln och en stuga med eldstad och bakugn samt en fristående kamin. Kammaren har ett fönster med invändig lucka. Stugans väggar är lerklinade.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Hallands län, 1995-10-27, Dnr 221-76094-93

1680-års Riksdag införde bl a ett nytt indelningsverk i Sverige för att befria bönderna från utskrivningar. Regementsområdena indelades i rotar som bestod av ett visst antal gårdar med skyldighet att anskaffa, utrusta och underhålla en soldat eller båtsman. Den första båtsmansindelningen i Halland infördes 1720 men ersattes redan 1725 med en båtsmansrotering. Den skulle ske på "alla i Halland varande krono- och skattehemman, som varit underkastade utskrivning eller utskrivningspengar". Antalet båtsmän efter reformen var 364. Torpstugan är ca 14 gånger 4 meter och ligger i nästan väst-östlig riktning med ingångarna i söder. Alla funktioner ryms under samma tak; bostadsdelen ligger i väster och fähus med plats för två kreatur enligt kontrakt samt loge i öster. Byggnaden är uppförd av rotebönder, troligen i början av 1800-talet. Bostadsdelen är knuttimrad medan fähuset har murar i sten och logen har stomme av skiftesverk. Fasaden är klädd med rödfärgad lockläcktspanel med vita snickeridetaljer och taket är täckt med halm. Framför byggnaden ligger en stengärdesgård.
Byggnaden har enkel rumsbredd och utgörs av en kammare utan eldstad på västra gaveln och en stuga med eldstad och bakugn samt en fristående kamin. Kammaren har ett fönster med invändig lucka. Stugans väggar är lerklinade.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Hallands län, 1995-10-27, Dnr 221-76094-93