BROKTORPSGÅRDEN

Brooktorpsgården är troligen uppförd i början av 1700-talet som bostadshus med korsvirke i gatuhus och skiftesverk i gårdslänga. Tomten var avstyckad tidigare men en första dokumentation
på karta från 1698 där tomten har nr 98 med en större utbredning i norr och nordöst än idag.

Dagens tomtstorlek är troligen från början av 1800-talet efter flera fastighetsaffärer under tidigare sekel.

Tomten och huset har bytt ägare ett flertal gånger under historien. Användningen förefaller ha varit som bostad, möjligen med mindre hantverksarbete i vissa tider.

Förste dokumenterade ägare var Erich Nannesen 1651 och därefter tullnär Johan Bostelius under 1660-talet och Tullförvaltare Anders Tingelman under 1670-talet. Det är inte klarlagt om det fanns någon bostad på tomten, det kan ha varit en ren trädgård.

Yrken som bebott fastigheten därefter är bl a Hattmakare, Fällberedare, Klockare, Krögare, Sjömän,
Pastor, Sjötullvaktmästare, Jordbrukare, Bonddräng.
1917 sålde dåvarande ägarinnan Småskollärare Josefina Nilsson fastigheten till Hallands Museiförening för 10 000 kr. Vid detta tillfälle fanns ett stall på gården som var i tämligen dåligt skick.
Fram till 1940-talet användes gården för två bostäder som dock var mörka och dåligt uppvärmda och ventilerade. Bostadsinspektionen krävde en genomgripande upprustning av huset om det skulle
få användas för bostadsändamål.
Museiföreningen ansåg dock att detta skulle förta så mycket av värdet i byggnaden att andra lösningar började diskuteras. Man beslöt istället att inreda för förenings- och expeditionsverksamhet varvid relativt försiktiga åtgärder utfördes 1947-48.
Halmstads Lottakår blev hyresgäst och var kvar fram till 1997.