DOMPROSTGÅRDEN OCH SMÅLANDS MUSEUM

Smålands museums huvudbyggnad färdigställdes 1885 efter ritningar av professor F W Scholander. Utställningarna i "Smålands Fornsal" invigdes 1890. Museet är en hallbyggnad av tegel, putsad och avfärgad i rött och gulvitt. Mitt på ena långsidan finns en stor, rundbågig portal. Taket är plåttäckt. Flera om- och tillbyggnader har ägt rum under 1900-talet.
Initiativet till museet tog Gunnar Olof Hyltén-Cavallius genom att till domkapitlet i Växjö överlämna ett gåvobrev på en stor samling allmogeföremål och redskap. Den 9 januari 1877 bildades Föreningen för Smålands fornminnen och kulturhistoria, varvid medel också anslogs från olika håll till en blivande museibyggnad. Tomtplats uppläts av järnvägen på en höjd strax söder om järnvägsstationen. I anslutning till Smålands museum ligger ett friluftsmuseum med en samling hitflyttade äldre byggnader från olika håll i länet.
Gamla domprostgården är Växjös äldsta bevarade trähus, uppfört 1750 som boställe för domprosten. Byggnaden övertogs på 1870-talet av Växjö stad i samband med att järnvägen drogs omedelbart invid gården. Efter tillbyggnad användes den dels som restaurangjärnväg, dels som bostad för anställda vid järnvägen.
Idag bevarar den mycket av sin ursprungliga 1700-talskaraktär, med rödfärgad locklistpanel, gavelkrönt mittrisalit i två våningar och tegeltäckt tak. Den är ett bra exempel på bostadsskicket hos kyrkans tjänsteinnehavare under 1700- och 1800-talen.

KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Kronobergs län, 1983-05-16, Dnr 11.392-1252-82 och 11.392-1253-82
Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Smålands museums huvudbyggnad färdigställdes 1885 efter ritningar av professor F W Scholander. Utställningarna i "Smålands Fornsal" invigdes 1890. Museet är en hallbyggnad av tegel, putsad och avfärgad i rött och gulvitt. Mitt på ena långsidan finns en stor, rundbågig portal. Taket är plåttäckt. Flera om- och tillbyggnader har ägt rum under 1900-talet.
Initiativet till museet tog Gunnar Olof Hyltén-Cavallius genom att till domkapitlet i Växjö överlämna ett gåvobrev på en stor samling allmogeföremål och redskap. Den 9 januari 1877 bildades Föreningen för Smålands fornminnen och kulturhistoria, varvid medel också anslogs från olika håll till en blivande museibyggnad. Tomtplats uppläts av järnvägen på en höjd strax söder om järnvägsstationen. I anslutning till Smålands museum ligger ett friluftsmuseum med en samling hitflyttade äldre byggnader från olika håll i länet.
Gamla domprostgården är Växjös äldsta bevarade trähus, uppfört 1750 som boställe för domprosten. Byggnaden övertogs på 1870-talet av Växjö stad i samband med att järnvägen drogs omedelbart invid gården. Efter tillbyggnad användes den dels som restaurangjärnväg, dels som bostad för anställda vid järnvägen.
Idag bevarar den mycket av sin ursprungliga 1700-talskaraktär, med rödfärgad locklistpanel, gavelkrönt mittrisalit i två våningar och tegeltäckt tak. Den är ett bra exempel på bostadsskicket hos kyrkans tjänsteinnehavare under 1700- och 1800-talen.

KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Kronobergs län, 1983-05-16, Dnr 11.392-1252-82 och 11.392-1253-82
Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2