KV GJUTAREN 2

KVARTERET GJUTAREN - Kvarteret Gjutaren utgör ett triangelformat område i den östra delen av innerstaden. Mot norr angränsar kvarteret till Kryddgränd och i öster till Tunnbindaregatan. Mot söder angränsar kvarteret till den öppna platsen där Blockgränd möter Tunnbindaregatan och i väster till Kanngjutaregränd och i nordväst till Adelsgatan. Kanngjutaregränd benämndes under 1800-talet Sillgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens tredje kvarter med tomtnummer 33-37.
Kvarteret har varit ett av de mer perifera till den äldre stadskärnan. Ingen medeltida gränd är känd i kvarteret. Stora delar av den Södra Klinten utgjordes av åkermark under 1600-talets mitt. De kvarter som var belägna längst i norr på den Södra Klinten var då planlagda. Detta berodde troligen på att de angränsade till den stora genomfartsled som Hästgatan utgjorde. Även Tunnbindaregatan och Kanngjutaregränd utgjorde gamla infartsvägar från sydost och kvarterets oregelbundna form talar för att gatorna funnits där innan kvartersbildningen och den planerade bebyggelsen kom till i området.
Redan på 1646 års karta utgjorde det nuvarande kvarteret Gjutaren planlagd mark och hade samma utbredning som idag. Den första bebyggelsen utgjordes i huvudsak av enkla trähus. Enligt 1696 års karta var kvarteret bebyggt med små trähus, ibland med tillhörande kålgård. Kvarteret var under den här tiden uppdelat i sex tomter, men de dåvarande fastighetsgränserna överenstämmer i huvudsak med dagens. Nuvarande Gjutaren 1 var indelad i tre mindre tomter, samtliga bebyggda med ett trähus med ett mindre gårdsrum eller kålgård. I denna del av staden bodde vid den här tiden fattigmansbefolkning såsom hantverkare, sjömän och arbetarfolk.
Kvarteret utgörs idag av fyra fastigheter, vilka samtliga är bebyggda. Övervägande delen av byggnaderna är väl bevarade från sina skilda tidsperioder och har ut mot gatan behållit den ursprungliga karaktären. På fastigheten Gjutaren 6 finns ett bevarat stenhus från 1200-talet, vilket har byggts till under 1600-talet. Idag är kvarterets befolkning blandad och fastigheterna bebos permanent.
GJUTAREN 2 - Fastigheten Gjutaren 2 är belägen i den nordöstra delen av kvarteret, gränsande till Kryddgränd i norr och Tunnbindaregatan i öster. Fastigheten har haft samma utbredning sedan 1697 och benämndes då tomt nummer 86. Den var bebyggd med ett trähus med tillhörande gårdsrum och kålgård. Enligt husklassifikationen 1785 benämndes fastigheten III: 35 och var då bebyggd med ett trähus med tegeltak och ett stall med brädtak. Sannolikt motsvarar trähuset den byggnad som omnämns i beskrivningen till 1697 års karta. Bebyggelsen under 1800-talets slut utgjordes av ett bostadshus, placerat med långsidan i liv med Tunnbindaregatan, och en uthusbyggnad från 1850 är uppförd i vinkel i fastighetens sydvästra del. I omedelbar anslutning till bostadshusets sydvästra gavel fanns ett litet uthus.
Den nuvarande bebyggelsen utgörs av bostadshuset från 1600-talets mitt och ett uthus från ca 1850. Bostadshuset är uppfört i en våning med inredd vind under ett lertegeltäckt sadeltak och är placerat med långsidan i liv med Tunnbindaregatan. Byggnadens äldsta 1600-talsdel är knuttimmrad, men har blivit om- och tillbyggd i skiftesverksteknik i senare tid. Under byggnadens äldsta, och norra del finns en källare. Fasaden är spritputsad och avfärgad gul, med synliga profilerade riändar mot öster. Byggnaden är försedd med kvadratiska spröjsade tvåluftsfönster med profilerade överstycken. Fönstrens varierade placering på den västra fasaden visar på de olika ombyggnadsfaser byggnaden har genomgått under årens lopp. Huvudentrén är centralt placerad i fasaden mot Tunnbindaregatan och har en pardörr med speglar och ovala glasrutor i den övre delen. Framför dörren är en stor kalkstenshäll placerad. Dörren var ursprungligen placerad på byggnadens norra gavel. På den västra fasaden finns en tillbyggd farstukvist som uppfördes 1925.
Utöver det byggnadsminnesmärkta bostadshuset finns på tomten ett gårdshus vilket uppfördes som stall omkring 1850. Stallet byggdes till åt söder 1909 och kom då att fungera som vedbod, avträde och soprum. Byggnaden har en stomme av timmer och resvirke och står under ett pappklätt pulpettak. Det östra takfallet bryts upp av en takkupa under ett sadeltak. Fasaden är klädd med rödslammad locklistpanel och har tvåluftsfönster med vitmålade brädomfattningar. I den östra fasaden finns tre trädörrar. Den ursprungliga stalldelen i norr är försedd med en dubbeldörr med utanpåliggande gångjärn. De två andra dörrarna är försedda dels med speglar och dels med brädor. Idag används byggnaden som förråd, tvättstuga och bokmagasin.
Fastighetens gårdsmiljö avskärmas genom höga plank klädda med locklistpanel. I planket finns även en äldre dubbelport. Gården, som delvis är belagd med grus och delvis med gräs, har gångar av kalkstensflis. Växtligheten består av planteringar i rabatter, buskar och ett flertal träd.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7