KV S:TA GERTRUD 5

KVARTERET S:TA GERTRUD - Kvarteret S:ta Gertrud ligger i norra delen av innerstaden. På den västra sidan angränsar kvarteret till Odalgatan, Smedjegatan samt S:ta Gertruds gränd, och på den östra sidan till Norra Kyrkogatan. Kvarteret är avlångt och avsmalnande i båda ändar, mot Norderport i norr och Helge Ands plan i söder. Före den nu rådande fastighetsbenämningen tillhörde S:ta Gertrud Norderrotens fjärde kvarter, med tomterna 1-6, 16 och 30- 37. Lämningar finns i kvarteret som visar att det delvis var bebyggt under medeltiden. I kvarterets södra del är ruinen efter S:ta Gertruds kapell från 1400-talet belägen. I kvarteret finns även murrester som är äldre än kapellet och som kan vara lämningar efter fyra eller fem stenhus.
På Meijers karta från 1646 har kvarteret samma avgränsning som idag, med kyrkan utmärkt. Enligt kartan var den södra halvan av kvarteret vid denna tid kyrklig mark. Efter reformationen kom de övergivna kyrkorna att tillhöra hospitalet i Visby, som fick inkomster genom utarrendering av ruinerna med tillhörande markområden. Så var sannolikt fallet vad gäller den södra delen av S:ta Gertrud. På Schilders karta från 1697 har den södra delen av kvarteret utmärkta och numrerade tomter, fyra av dessa med enkel träbebyggelse och två användes enbart som kålgård. Den norra delen av kvarteret bebyggdes först under 1700-talet och användes tidigare eventuellt till odling. Hälften av fastigheterna har bevarat tomt-avgränsningen sedan 1600- eller 1700-talet, medan de övriga fastigheterna delats eller slagits samman, särskilt under 1800-talet. Kvarteret hade under 1700-talet främst en enklare befolkning bestående av hantverkare, sjömän och arbetare, som från 1800-talets mitt och framåt blev mer uppblandad av borgare och ämbetsmän med flera. Idag har några av de mindre fastigheterna boende endast säsongsvis.
Merparten av kvarterets nuvarande fastigheter är relativt små med en bebyggelse som följer ett för staden typiskt mönster, där 1700-talets småskaliga byggnader i skiftesverk bär en prägel av 1800-talets om- och tillbyggnader samt 1900-talets modernisering. Av kvarterets tretton fastigheter har nio bevarade skiftesverkshus från 1700-talet, vilka i stort följer denna utveckling. Undantaget bland dessa skiftesverkshus är huvudbyggnaden på fastigheten S:ta Gertrud 2, som bevarat volym och exteriör i så gott som oförändrat skick sedan byggnadstiden. På S:ta Gertrud 9, i kvarterets södra del mot Helge Ands plan, ligger kvarterets enda byggnad med en stomme delvis av sten, härrörande från 1700-talet. Bland kvarterets i övrigt småskaliga bebyggelse utmärker sig magasinet i två våningar från 1800-talet på S:ta Gertrud 6 samt huvudbyggnaden på S:ta Gertrud 12, som under 1800-talet förändrades kraftigt till dubbel volym och fick en nyklassicistisk exteriör. Kvarteret är väl sammansatt med en enhetlig bebyggelse och med slutna gårdar mot gatorna.
S:TA GERTRUD 5 - S:ta Gertrud 5 är en bostadsfastighet, belägen i den mellersta delen av kvarteret, gränsande mot Norra Kyrkogatan i öster. Fastigheten angränsar i sydväst till S:ta Gertruds ruin som uppfördes under 1400-talet. Befolkningen som bott på fastigheten har huvudsakligen bestått av hantverkare, sjömän och militärer. Tomtavgränsningen är i stort sett bevarad sedan slutet av 1600-talet och tomten motsvarade på kartan från 1697 tomt nummer 289, bebyggd med en trästuga med tillhörande gårdsrum, kålgård och blekdamm. Enligt 1785 års husklassifikation fanns på fastigheten ett trähus med tegeltak och trädgård.
Dagens huvudbyggnad, ett reveterat skiftesverkshus med tegeltak, är belägen i fastighetens södra del med långsidan utmed gatulinjen längs Norra Kyrkogatan. Byggnaden är troligen uppförd under 1700-talet och motsvarar det noterade trähuset i nämnda husklassifikation, eventuellt kvarstår rester av det sena 1600-talets byggnad. Bakbygget tillkom troligen under 1800-talet. Intill huset, åt norr, finns en rännsten av huggen kalksten som möjligen har samband med 1600-talets blekdamm.
I det sydvästra hörnet av tomten, med baksidan mot murverket till S:ta Gertruds ruin, finns en uthuslänga i skiftesverk under ett papptäckt pulpettak som uppfördes kring sekelskiftet 1900.
Fastighetens norra del utgörs av en stor trädgård, med stenlagda gångar och välskötta planteringar. Fastigheten omgärdas av träplank och en kalkstensmur mot grannfastigheterna. Längs gatan på huvudbyggnadens norra sida finns ett staket och på dess södra sida ett plank med inkörsport.
S:TA GERTRUD 5 - S:ta Gertrud 5 är en bostadsfastighet, belägen i den mellersta delen av kvarteret, gränsande mot Norra Kyrkogatan i öster. Fastigheten angränsar i sydväst till S:ta Gertruds ruin som uppfördes under 1400-talet. Befolkningen som bott på fastigheten har huvudsakligen bestått av hantverkare, sjömän och militärer. Tomtavgränsningen är i stort sett bevarad sedan slutet av 1600-talet och tomten motsvarade på kartan från 1697 tomt nummer 289, bebyggd med en trästuga med tillhörande gårdsrum, kålgård och blekdamm. Enligt 1785 års husklassifikation fanns på fastigheten ett trähus med tegeltak och trädgård.
Dagens huvudbyggnad, ett reveterat skiftesverkshus med tegeltak, är belägen i fastighetens södra del med långsidan utmed gatulinjen längs Norra Kyrkogatan. Byggnaden är troligen uppförd under 1700-talet och motsvarar det noterade trähuset i nämnda husklassifikation, eventuellt kvarstår rester av det sena 1600-talets byggnad. Bakbygget tillkom troligen under 1800-talet. Intill huset, åt norr, finns en rännsten av huggen kalksten som möjligen har samband med 1600-talets blekdamm.
I det sydvästra hörnet av tomten, med baksidan mot murverket till S:ta Gertruds ruin, finns en välbevarad uthuslänga i skiftesverk under ett papptäckt pulpettak, inrymmande vedbod och utedass, som uppfördes kring sekelskiftet 1900.
Fastighetens norra del utgörs av en stor trädgård, med stenlagda gångar och välskötta planteringar. Fastigheten omgärdas av träplank och en kalkstensmur mot grannfastigheterna. Längs gatan på huvudbyggnadens norra sida finns ett staket och på dess södra sida ett plank med inkörsport.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0