KV FREGATTEN 12

KVARTERET FREGATTEN - Kvarteret är beläget i den västra delen av innerstaden och sträcker sig från Packhusplan i söder till Fiskarplan i norr. I öster gränsar det till Birgers gränd och Strandgatan, och i väster mot stadsmuren intill Almedalen. Stadsmuren har i några fall utnyttjats som yttervägg till byggnader i kvarteret.
Kvarterets äldsta bebyggelse är daterad till senmedeltiden. Delar av kvarteret nyttjades tidigare under medeltiden, på 1200- och 1300-talen, sannolikt som ett stort torg. Där Packhusplan idag ligger låg under medeltiden ett torg som hette Rolandstorget och norr om detta fanns det så kallade "Kalvskinnshuset" eller "Vinhuset", daterat till senare hälften av 1200-talet. Detta var en stor byggnad som under högmedeltiden användes som stadens rådhus. Sannolikt har den senmedeltida bebyggelsen i kvarteret Fregatten uppförts i samband med att torgets betydelse minskade, kring slutet av 1300-talet, till förmån för Stora Torget som då fick större betydelse.
Under 1600-talet var kvarteret till större delen utlagt i tomter, men med flera obebyggda områden. Under 1600- och 1700-talet fanns en öppen plats i den östra delen som kallades "Willum Tunnbindares plats", "Fru plan" och senare under 1700-talets mitt "Bachers plats".
Kvarteret har till stor del bebotts av fiskare, med lämpligt läge intill Visbys tidigare hamn i Almedalen. Äldre fotografier från 1800-talets slut och 1900-talets början visar fiskebåtar uppdragna på land nedanför Kruttornet, och gistgården med upphängda nät. Förutom bostäder har i kvarteret funnits andra verksamheter. Under andra hälften av 1800-talet ägde barnhemmet flera fastigheter och ett garveri hade sin verksamhet i nuvarande Fregatten 21. På samma tomt fanns under det tidiga 1900-talet mottagning för tuberkulossjuka och lokaler för frälsningsarmén. På Fregatten 22 fanns vid mitten av 1900-talet en bryggeriverksamhet, och sedan början 1980-talet nyttjas fastigheten som hotell.
Den äldre tomtstrukturen från 1600- och 1700-talet kan ännu anas, och vid mitten av 1800-talet hade kvarteret en liknande tomtindelning som idag, med vissa förändringar. Fregatten omfattar idag 14 fastigheter med bebyggelse som representerar senmedeltidens stenhus, 1700-talets sten- och trähus, 1800-talets större villor och 1950- och 60-talets till staden anpassade villabebyggelse. Även senare bebyggelse i form av ombyggnader präglar kvarteret.
FREGATTEN 12 - Fregatten 12 utgör den sydligaste tomten i kvarteret och angränsar i söder till Packhusplan, i öster till Birgers gränd och i väster till Sjömuren.
Fastigheten var under medeltiden bebyggd med åtminstone ett stenhus. På kartmaterial från mitten av 1600-talet har det område som utgör norra delen av Fregatten 12 markerats som bebyggt område. Vid slutet av 1600-talet motsvarades fastigheten av en tomt och delar av ytterligare två. Det noteras i 1697 års ägarförteckning att det fanns ett stall på den södra tomten, ett trähus på den mellersta och ett stenhus på den norra. Under andra hälften av 1700-talet var båda tomterna bebyggda med ett stenhus vardera. I 1785 års husklassifikation motsvarade nuvarande fastighet av två tomter. År 1860 ägdes båda tomterna av en skeppsbyggare Hansson. På 1870-talet etablerades Visby stads barnhem i stenhuset på den norra tomten. Fastigheterna hade återigen olika ägare. Under första kvartalet av 1900-talet slogs tomterna samman till en fastighet.
Fastigheten är bebyggd med två sammanbyggda stenhus. De är uppförda under 1700-talet, båda med slätputsade fasader och tegeltäckta sadelltak. Byggnadernas västra långsida utgör en del av stadsmuren. Rester efter en medeltida byggnad finns bevarad i tre plan och utgör källare och grund till den norra byggnadsdelen.
I den östra delen, mot Birgers gränd ligger en liten kioskbyggnad från 1950-talet. Gården i sydost är i övrigt muromgärdad och stenlagd.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0