KV RÅDHUSET 7

KVARTERET RÅDHUSET - Kvarteret avgränsas idag i öster av S:t Hansgatan, i söder av Rådhustorget med tillhörande gränd, i väster av Mellangatan och i norr av Rewals gränd. Kvarteret sluttar mot havet i väster och nivåskillnaden i kvarteret är nästan 3,5 meter.

Kvarteret ligger i den medeltida stadens absoluta kärna och motsvarade under denna tid av fyra, eventuellt fem bebyggda kvarter, mellan vilka det löpte smala gränder. I slutet av 1600-talet motsvarades nuvarande kvarteret Rådhuset av tre mindre kvarter. Denna indelning verkar ha bibehållits fram till första hälften av 1800-talet. Vid mitten av 1800-talet hade kvarteret samma utbredning som idag.

Av den medeltida stenhusbebyggelsen återstår två hus med gatuvalv, på Rådhuset 7 respektive Rådhuset 6. I övrigt är åtskilliga medeltida stenhus kända, dels ingår delar av bevarat murverk i nu befintliga byggnader, dels finns grundmurar under mark.

Verksamheten i kvarteret domineras av Gotlands kommuns förvaltning, med centrum i stadens före detta rådhus från 1700-talet. Hela södra delen av kvarteret ingår i detta kommunalhuskomplex som under mitten av 1960-talet flyttade in i nyuppförda, redan befintliga byggnader. Bland de äldre byggnader som revs fanns stadens offentliga tvätthus, som var beläget här på grund av platsens naturliga källflöden. Den norra delen av kvarteret har under slutet av 1800-talet och större delen av 1900-talet varit förknippad med bageri- och konditoriverksamhet. Längs S:t Hansgatan låg Schultzes konditori med servering, från 1888, och vid Mellangatan låg ett bageri från 1924. Idag har denna verksamhet främst ersatts av bostäder.

Kvarteret har en bebyggelsekontinuitet från medeltiden och fram till 1970-talet, med byggnader som utgör goda representanter för tillkomsttiden.

RÅDHUSET 7 - Fastigheten utgör större delen av kvarterets södra del och angränsar i öster till S:t Hansgatan, i väster till Mellangatan och i söder till Rådhusplan. Det var under 1960-talet som dagens fastighet bildades, genom en sammanslagning av flera tomter, före detta Rådhuset 3-5.

Under medeltiden var marken i stort sett uppdelad i tre bebyggda kvarter med gränder mellan. En del av den norra gränden är kvar, där nuvarande entrén ligger. De sydligare gränderna lades igen på 1700- eller 1800-talet. Lindbomska huset, med gatuvalv i öster, kvarstår från medeltiden. Det finns också dokumenterat ett flertal murverk under mark. Enligt 1697 års karta fanns i fastighetens norra del ett hus av trä vid Mellangatan, ett närmast öde stenhus vid S:t Hansgatan samt ett stenhus som motsvarar det befintliga valvhuset som sträcker sig över S:t Hansgatan. På dessa murar uppfördes vid 1700-talets mitt en "ansenlig stenbyggnad" av byggmästare J N Chemnitz för borgmästare Lange. Denna ståndsmässiga bostad i tre stenvåningar med flygel vid hörnet Rådhusplan/S:t Hansgatan, finns noggrant beskriven i en besiktning från 1770. På gården till rådhuset fanns vid denna tid diverse byggnader; en bankkammare, en bagarstuga, två lider med utkörsportar, ett öppet vagnshus, en packbod, ett stall i sten för tio hästar, ett fähus i sten för nio kor, en stallkammare och en vedbod. Den nedre gården var belagd med gatsten. Ekonomibyggnaderna var belägna längs med Mellangatan och sedan sammanbyggda i vinkel mot öster. Detta gjorde att det mellan dessa byggnader och huvud- och flygelbyggnaderna bildades en närapå inbyggd gård. Visby stad övertog denna fastighet (före detta Rådhuset 5) 1795, och byggnaden blev rådhus under senare 1800-talet, och inrymde även telegraf- och telefonstation. På gården mynnade en källa och ett tvätteri, "Tvättrännan", inrättades vid Mellangatan. Vid mitten av 1960-talet kom ett kommunalhus att inrättas i kvarteret och fastigheterna Rådhuset 3 och 4 inköptes. Byggnaderna på Rådhuset 4 revs, liksom det gamla rådhusets ekonomibyggnader. Det medeltida valvhuset på Rådhuset 3 byggdes om och även samman med det tidigare rådhuset. En ny byggnad uppfördes vid Mellangatan. Innanför muren i nordost finns en övre gård med trappa till en betydligt lägre belägen gårdsdel i väster med parkering, där växtligheten utgörs av rabatter längs östsidan. Byggnader omgärdar gården och en portgång leder ut till Mellangatan.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0

TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, ANLÄGGNINGSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Visby stad låg under rådhusrätt redan på medeltiden och den äldsta rådhusbyggnaden låg i det så kallade Vinhuset, även kallat Kalvskinnshuset, som numera är rivet. Huset övergavs för ett nytt rådhus som var beläget vid Stora torget, inte heller den byggnaden finns dock kvar.

1787 flyttade rådhusrätten in i borgmästare Langes hus vid S:t Hansgatan och sju år senare köpte staden byggnaden. Detta hus hade uppförts på 1750-talet och användes som rådhus fram till 1960. Rådhusrätten i Visby drogs då in och staden lades under landsrätt 1962, det vill säga införlivades i häradsrättens och så småningom tingsrättens (1971) jurisdiktion .

Rådhuset som är en stor stenbyggnad med tegeltak är till det yttre i det närmaste orört sedan byggnadstiden. Observera att det inte har inventerats på plats inom ramen för "Tings- och rådhusinventeringen".

För ytterligare information om domsagans historik, se under Dokument.

KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1997-2007