BRUNSBO BISKOPSGÅRD

På södra sidan om riksväg 49, ett par kilometer öster om Skara, ligger den före detta biskopsgården Brunsbo. Anläggningen består av en huvudbyggnad av sten och reveterat timmer, ett tiotal faluröda träbyggnader och en park. Gården har medeltida anor och dagens huvudbyggnad från 1400-talet var tidigare ett befäst stenhus i tre våningar. Idag får den sin karaktär av den överbyggnad av trä som byggdes under 1700-talet. Under 1940-talet inrättades en hushållsskola på den fd biskopsgården. För skolans räkning uppfördes en annexbyggnad i två våningar i anslutning till huvudbyggnaden nordväst om denna.

Huvudbyggnaden bildar tillsammans med flygelbyggnader en mangård mot söder. Den östra flygeln är ett envånings bostadshus från slutet av 1800-talet, den västra flygeln är ett timrat spannmålsmagasin från 1820-talet, på 1940-talet ombyggt till samlingslokal och gymnastiksal för den hushållsskola som hade verksamhet här fram till 1970-talet. Söder om magasinet finns en verkstadsbyggnad från 1984 vars utseende efterliknar en äldre ekonomibyggnad från 1800-talet som stått där tidigare. Gårdsplanen mellan flyglarna är täckt av grus med en gräsrundel i mitten med blomrabatt och buskar. På gårdsplanens sydöstra del står en grov ask som lär vara planterad av biskop Jesper Svedberg (1703-1735). Här finns också flera fruktträd.

Söder om gårdsplanen ligger två enplansvillor från 1965, väster om dessa finns en museibyggnad från 1983 som inrymt en samling av biskoparnas gamla vagnar. Här ligger också en stallbyggnad vars äldsta delar är från 1820-talet, det är den enda den gamla fägårdens kvarvarande byggnader, sydväst om mangården låg tidigare flera djurstall och andra ekonomibyggnader. 1900-1905 uppfördes nya ekonomibyggnader ett stycke nordväst om mangården. De ligger vid nuvarande infarten från riksväg 49.

Nordost om huvudbyggnaden har en trädgård anlagts av biskop Lundblad på 1830-talet. Det är en liten rund holme, tidigare omfluten av bäcken som rinner förbi Brunsbo. På holmen planterades lövträd i ring, i mitten en ek. Holmen kallas fortfarande Katarinaholmen efter biskopinnan Lundblad. På senare tid har en damm anlagts i denna del av trädgården och en liten parkpaviljong har uppförts på dammens södra sida. Öster om den östra flygeln sträcker sig rader av rundklippta prydnadsbuskar.

Mangården

Brunsbo omnämns första gången 1423 under namnet Bryniulfsbo efter biskop Brynolf Karlsson (1405-1424) som ska ha inköpt gården. Biskop Brynolf Gerlachsson (1478-1505) lät uppföra ett stenhus på platsen. Det var en befäst gård som sannolikt omgavs av en ringmur under senmedeltiden. Föregångarna till dagens flygelbyggnader uppfördes mot murens insidor så att en kringbyggd gårdsplan uppstod.

Efter reformationen blev Brunsbo en av Gustav Vasas kungsgårdar, här bedrevs bl.a. hästavel. 1549 fick den lutherske Skarabiskopen Erik Falck tillåtelse av kungen att använda Brunsbo som sätesgård. Under nordiska sjuårskriget 1566 drabbades gården av plundring och brand av danska trupper. 1577 blev Brunsbo åter biskopssäte då Skarabiskopen Jacob Johannis skrev under på att följa Johan III:s nya liturgi och fick som belöning för detta bl.a. Brunsbo som boställe. 1611 brändes Brunsbo åter av danskarna. Troligen övergav man nu stenhuset och uppförde en ny karaktärsbyggnad av trä som flygel.

1712 brann Brunsbo återigen. Det var under biskop Jesper Svedbergs tid (1703-1735). Denne återuppbyggde och renoverade stenhuset som åter togs i bruk för första gången på hundra år. Återuppbyggnaden kan ses som en symbol för Skaras kulturella blomstring under 1700-talet . 1730 förstördes dock huset av ännu en brand och Svedberg flyttade in i en flygelbyggnad. Stenhuset stod sedan som en ruin. På 1780-talet användes stora salen enligt uppgift som sädesmagasin.

1791 var bostadsflygeln av trä förfallen och man beslöt att göra en ny bostadsbyggnad av stenhusets ruiner. Övervåningarna revs då och ovanpå den kvarvarande källarvåningen byggdes en bostadsvåning i timmer efter ritningar av en byggmästare Westman, sannolikt Sven Westman (byggde kyrka och rådhus i Skövde), eller sonen Gustaf Westman (ledde restaureringen av Skara domkyrka 1792-94). En tillbyggnad av trä tillkom på 1830 talet. På 1890 talet ändrades exteriören kraftigt, en entrébyggnad med ny yttertrappa och ett torn tillkom samtidigt som fasaderna reveterades och putsades.

1793 ersattes det tidigare karaktärshuset av trä med en ny flygelbyggnad på samma plats öster om stenhuset. Materialet till flygeln fick man från en då utdömd flygelbyggnad i söder på gården. Den "nya" östra flygeln revs i sin tur 1896 och ersattes av dagens flygelbyggnad på samma ställe.

I väster på gården ligger en flygelbyggnad med spannmålsbodar, visthusbod och loft, uppförd 1821 eller 1826. Denna ersatte av allt att döma två tidigare byggnader "i norr och söder om inkörseln". 1884 byggdes en uthuslänga med vedbod, hönshus och svinstia intill västra flygelns södra gavel (idag ombyggd till verkstad). Vedbod och flygelbyggnaden var sammanbyggda genom ett torrdass med två rum.

Mangården omgärdades av ett spjälstaket som enligt 1828 års syn med rödfärg skulle anstrykas. År 1834 var det oljemålat.

Trädgården

Biskop Jesper Svedbergs anlade under sin tid (1703-1735) en trädgård inspirerad av Versailles. Enligt traditionen planterade han de askar som än idag finns kvar samt en lönnberså som fanns kvar långt in på 1900-talet. Enligt 1828 års syneprotokoll bestod trädgården kring karaktärs- och flygelbyggnaderna av flera fruktträd och "qvarter till jordfrukter". Mitt på gården, framför huvudbyggnaden fanns pumpen, ännu i bruk 1931, och synlig på teckning från 1800-talets början. Norra delen av trädgården anlades av biskop Lundblad på 1830-talet. Det är en liten rund holme, tidigare omfluten av bäcken som rinner förbi Brunsbo. På holmen planterades lövträd i ring, i mitten en ek. Holmen kallas fortfarande Katarinaholmen efter biskopinnan Lundblad.

Fägården

Biskopsgården var också ett jordbruk med därtill hörande byggnader. Vid en syn år 1828 fanns på fägården ett stall byggt av timmer under biskop Halenii tid (1753-1767). En stallkammare uppfördes i skiftesverk intill stallet, i förening med ett vagnsskjul omkring år 1826. Stallbyggnaden ansågs vid synen 1828 vara "av ålder så skadad att den ovillkorligen behöver ombyggnad". Den timrade delen ersattes med en ny timmerbyggnad 1829. Troligen rör det sig om samma byggnad som är det nuvarande stallet.

Ladugården med fähus, fårhus, foderlador, loge och spannmålslador bestod av två lika stora längor uppförda av timmer i fähusdelarna och skiftesverk i övrigt. Dessa var uppförda 1791. Båda byggnaderna var täckta med bundet halmtak. 1834 rödfärgades byggnaderna som förmodligen inte tidigare varit målade. Man hade byggt ett nytt svinhus 1829, rödfärgat och med halm- och torvtak, detta skulle ersätta ett äldre svinhus, hönshus och gödselhus av timmer med halm- och torvtak.

Strax norr om gården, på andra sidan den gamla kvarn-dammen, fanns 1828 en gammal förfallen kölna, byggd av timmer och med torvtak. En ny kölna uppfördes 1829 enligt 1834 års protokoll, timrad, rödfärgad och med torvtak på halm. Till gården hörde även en smedja.

År 1900-05 uppfördes nya ekonomibyggnader ett stycke nordväst om mangården. De ligger vid nuvarande infarten från riksväg 49.

Biskopslöneboställen

Fram till 1877, två år efter A.F. Beckmans tillträde som biskop, hade biskopen själv hand om jordbruket med hjälp av underlydande. Därefter har jorden utarrenderats. Arrendatorsbostad uppfördes först väster om Brunsbo. På 1940-talet byggdes ny arrendatorsbostad norr om biskopsgården.

Brunsbo blir lanthushållsskola

År 1935 ansågs inte längre Brunsbo fylla tidens fordringar som biskopsgård. En ny tjänstebostad byggdes i Skara och Brunsbo fick stå tomt. Någon självklar användning fanns inte, och en diskussion om vad som borde ske med Brunsbo vidtog i tidningarna. Förslag fanns bl.a. på att öppna en filial till museet i Skara. I flera tidningsartiklar framskymtar att många var bedrövade över att biskopstiden på Brunsbo var förbi.

Hushållningssällskapet föreslog 1939 att flytta lanthushållsskolan i Axvall till Brunsbo. År 1941 inkom man med förfrågan till stiftsnämnden om inköp av mangården avstyckad från övriga ägor. Köpet gick igenom men stiftet äger fortfarande jorden och arrenderar ut den.

Landstinget gav, som huvudman för hushållsskolan, arkitekt Gotthard Ålander, Göteborg i uppdrag att göra ombyggnadsritningar. Ålander samrådde bl a med professor Erik Lundberg och landsantikvarie Gunnar Ullenius antikvariska frågor. Ombyggnaden innebar stora förändringar och det mesta av äldre interiörer försvann. Tillbyggnaden av trä samt 1890-talets vestibul och torn togs bort.

Nordväst om huvudbyggnaden uppfördes annexbyggnaden som inrymde skolkök, matsal, tvättstuga, mejeri- och slaktrum samt bostadsrum för eleverna. Östra flygeln byggdes om till vaktmästarbostad samt logement för tillfälliga kurser och semestrande landsbygdshusmödrar. Västra flygeln gjordes om till gymnastik- och samlingssal. Lanthushållsskolan var färdig att tas i bruk hösten 1945, då första elevkullen anlände. Samma år utfärdades för biskopsgården skyddsföreskrifter enligt lagen om skydd för kulturhistoriskt märkliga byggnader.

Söder om huvudbyggnaden, på motsatt sida gårdsplanen, byggdes år 1965 två små villor. Dessa användes som rektors- och lärarbostäder. Samma år blev biskopsgården byggnadsminne.

År 1971 beslutades om lanthushållskolans nedläggning. Från slutet av 1973 bedrevs ett vårdhem för lätt mentalstörda i biskopsgårdens byggnader. En ny byggnad med snickeriverkstad ersatte 1987 uthuslängan söder om västra flygeln. Den lilla parkpaviljongen vid dammen byggdes 1986-89. Sedan vårdhemsverksamheten upphörde vid årsskiftet 1993/94 har bostadshusen på Brunsbo enbart använts som privatbostäder. Huvudbyggnaden stod oanvänd i några år men fungerar nu åter som privatbostad.

Källor:
Ragnar Sidsjö & Elisabet Orebäck Krantz "Brunsbo biskopsgård" Byggnadsminnen i Skaraborg nr 8, länsstyrelsen/länsmuseet i Skaraborgs län 1992.
Ulf Larsson "Brunsbo f.d. biskopsgård,renovering av fasader" antikvarisk kontrollrapport 1999:9, Västergötlands museum.

Äldre historik

Brunsbo har en 500-årig tradition som biskopsgård. Källarvåningen i manbyggnaden utgör rester av biskop Brynolf Gerlakssons fasta hus från 1400-talet. Manbyggnaden består av det medeltida källarpartiet jämte en i senare tid mot söder företagen utvidgning av källaren och en timrad, reveterad övervåning samt en vindsvåning med brutet tak. De sistnämnda delarna är sannolikt från 1700-talets slut. Dessutom utfördes på 1940-talet en tillbyggnad för den lanthushållsskola som förlades till Brunbo, sedan gården 1935 upphört att vara biskopsgård. 1896 tillbyggdes ett entréhus med fritrappa på södra fasaden. Från 1974 och en lång tid framåt fungerade Brunsbo som gästhem för psykiskt sjuka. Idag fungerar de flesta husen som privatbostäder.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Mangården

Brunsbo omnämns första gången 1423 under namnet Bryniulfsbo efter biskop Brynolf Karlsson (1405-1424) som ska ha inköpt gården. Biskop Brynolf Gerlachsson (1478-1505) lät uppföra ett stenhus på platsen. Det var en befäst gård som sannolikt omgavs av en ringmur under senmedeltiden. Föregångarna till dagens flygelbyggnader uppfördes mot murens insidor så att en kringbyggd gårdsplan uppstod.

Efter reformationen blev Brunsbo en av Gustav Vasas kungsgårdar, här bedrevs bl.a. hästavel. 1549 fick den lutherske Skarabiskopen Erik Falck tillåtelse av kungen att använda Brunsbo som sätesgård. Under nordiska sjuårskriget 1566 drabbades gården av plundring och brand av danska trupper. 1577 blev Brunsbo åter biskopssäte då Skarabiskopen Jacob Johannis skrev under på att följa Johan III:s nya liturgi och fick som belöning för detta bl.a. Brunsbo som boställe. 1611 brändes Brunsbo åter av danskarna. Troligen övergav man nu stenhuset och uppförde en ny karaktärsbyggnad av trä som flygel.

1712 brann Brunsbo återigen. Det var under biskop Jesper Svedbergs tid (1703-1735). Denne återuppbyggde och renoverade stenhuset som åter togs i bruk för första gången på hundra år. Återuppbyggnaden kan ses som en symbol för Skaras kulturella blomstring under 1700-talet . 1730 förstördes dock huset av ännu en brand och Svedberg flyttade in i en flygelbyggnad. Stenhuset stod sedan som en ruin. På 1780-talet användes stora salen enligt uppgift som sädesmagasin.

1791 var bostadsflygeln av trä förfallen och man beslöt att göra en ny bostadsbyggnad av stenhusets ruiner. Övervåningarna revs då och ovanpå den kvarvarande källarvåningen byggdes en bostadsvåning i timmer efter ritningar av en byggmästare Westman, sannolikt Sven Westman (byggde kyrka och rådhus i Skövde), eller sonen Gustaf Westman (ledde restaureringen av Skara domkyrka 1792-94). En tillbyggnad av trä tillkom på 1830 talet. På 1890 talet ändrades exteriören kraftigt, en entrébyggnad med ny yttertrappa och ett torn tillkom samtidigt som fasaderna reveterades och putsades.

1793 ersattes det tidigare karaktärshuset av trä med en ny flygelbyggnad på samma plats öster om stenhuset. Materialet till flygeln fick man från en då utdömd flygelbyggnad i söder på gården. Den "nya" östra flygeln revs i sin tur 1896 och ersattes av dagens flygelbyggnad på samma ställe.

I väster på gården ligger en flygelbyggnad med spannmålsbodar, visthusbod och loft, uppförd 1821 eller 1826. Denna ersatte av allt att döma två tidigare byggnader "i norr och söder om inkörseln". 1884 byggdes en uthuslänga med vedbod, hönshus och svinstia intill västra flygelns södra gavel (idag ombyggd till verkstad). Vedbod och flygelbyggnaden var sammanbyggda genom ett torrdass med två rum.

Mangården omgärdades av ett spjälstaket som enligt 1828 års syn med rödfärg skulle anstrykas. År 1834 var det oljemålat.

Trädgården

Biskop Jesper Svedbergs anlade under sin tid (1703-1735) en trädgård inspirerad av Versailles. Enligt traditionen planterade han de askar som än idag finns kvar samt en lönnberså som fanns kvar långt in på 1900-talet. Enligt 1828 års syneprotokoll bestod trädgården kring karaktärs- och flygelbyggnaderna av flera fruktträd och "qvarter till jordfrukter". Mitt på gården, framför huvudbyggnaden fanns pumpen, ännu i bruk 1931, och synlig på teckning från 1800-talets början. Norra delen av trädgården anlades av biskop Lundblad på 1830-talet. Det är en liten rund holme, tidigare omfluten av bäcken som rinner förbi Brunsbo. På holmen planterades lövträd i ring, i mitten en ek. Holmen kallas fortfarande Katarinaholmen efter biskopinnan Lundblad.

Fägården

Biskopsgården var också ett jordbruk med därtill hörande byggnader. Vid en syn år 1828 fanns på fägården ett stall byggt av timmer under biskop Halenii tid (1753-1767). En stallkammare uppfördes i skiftesverk intill stallet, i förening med ett vagnsskjul omkring år 1826. Stallbyggnaden ansågs vid synen 1828 vara "av ålder så skadad att den ovillkorligen behöver ombyggnad". Den timrade delen ersattes med en ny timmerbyggnad 1829. Troligen rör det sig om samma byggnad som är det nuvarande stallet.

Ladugården med fähus, fårhus, foderlador, loge och spannmålslador bestod av två lika stora längor uppförda av timmer i fähusdelarna och skiftesverk i övrigt. Dessa var uppförda 1791. Båda byggnaderna var täckta med bundet halmtak. 1834 rödfärgades byggnaderna som förmodligen inte tidigare varit målade. Man hade byggt ett nytt svinhus 1829, rödfärgat och med halm- och torvtak, detta skulle ersätta ett äldre svinhus, hönshus och gödselhus av timmer med halm- och torvtak.

Strax norr om gården, på andra sidan den gamla kvarn-dammen, fanns 1828 en gammal förfallen kölna, byggd av timmer och med torvtak. En ny kölna uppfördes 1829 enligt 1834 års protokoll, timrad, rödfärgad och med torvtak på halm. Till gården hörde även en smedja.

År 1900-05 uppfördes nya ekonomibyggnader ett stycke nordväst om mangården. De ligger vid nuvarande infarten från riksväg 49.

Biskopslöneboställen

Fram till 1877, två år efter A.F. Beckmans tillträde som biskop, hade biskopen själv hand om jordbruket med hjälp av underlydande. Därefter har jorden utarrenderats. Arrendatorsbostad uppfördes först väster om Brunsbo. På 1940-talet byggdes ny arrendatorsbostad norr om biskopsgården.

Brunsbo blir lanthushållsskola

År 1935 ansågs inte längre Brunsbo fylla tidens fordringar som biskopsgård. En ny tjänstebostad byggdes i Skara och Brunsbo fick stå tomt. Någon självklar användning fanns inte, och en diskussion om vad som borde ske med Brunsbo vidtog i tidningarna. Förslag fanns bl.a. på att öppna en filial till museet i Skara. I flera tidningsartiklar framskymtar att många var bedrövade över att biskopstiden på Brunsbo var förbi.

Hushållningssällskapet föreslog 1939 att flytta lanthushållsskolan i Axvall till Brunsbo. År 1941 inkom man med förfrågan till stiftsnämnden om inköp av mangården avstyckad från övriga ägor. Köpet gick igenom men stiftet äger fortfarande jorden och arrenderar ut den.

Landstinget gav, som huvudman för hushållsskolan, arkitekt Gotthard Ålander, Göteborg i uppdrag att göra ombyggnadsritningar. Ålander samrådde bl a med professor Erik Lundberg och landsantikvarie Gunnar Ullenius antikvariska frågor. Ombyggnaden innebar stora förändringar och det mesta av äldre interiörer försvann. Tillbyggnaden av trä samt 1890-talets vestibul och torn togs bort.

Nordväst om huvudbyggnaden uppfördes annexbyggnaden som inrymde skolkök, matsal, tvättstuga, mejeri- och slaktrum samt bostadsrum för eleverna. Östra flygeln byggdes om till vaktmästarbostad samt logement för tillfälliga kurser och semestrande landsbygdshusmödrar. Västra flygeln gjordes om till gymnastik- och samlingssal. Lanthushållsskolan var färdig att tas i bruk hösten 1945, då första elevkullen anlände. Samma år utfärdades för biskopsgården skyddsföreskrifter enligt lagen om skydd för kulturhistoriskt märkliga byggnader.

Söder om huvudbyggnaden, på motsatt sida gårdsplanen, byggdes år 1965 två små villor. Dessa användes som rektors- och lärarbostäder. Samma år blev biskopsgården byggnadsminne.

År 1971 beslutades om lanthushållskolans nedläggning. Från slutet av 1973 bedrevs ett vårdhem för lätt mentalstörda i biskopsgårdens byggnader. En ny byggnad med snickeriverkstad ersatte 1987 uthuslängan söder om västra flygeln. Den lilla parkpaviljongen vid dammen byggdes 1986-89. Sedan vårdhemsverksamheten upphörde vid årsskiftet 1993/94 har bostadshusen på Brunsbo enbart använts som privatbostäder. Huvudbyggnaden stod oanvänd i några år men fungerar nu åter som privatbostad.

Källor:
Ragnar Sidsjö & Elisabet Orebäck Krantz "Brunsbo biskopsgård" Byggnadsminnen i Skaraborg nr 8, länsstyrelsen/länsmuseet i Skaraborgs län 1992.
Ulf Larsson "Brunsbo f.d. biskopsgård,renovering av fasader" antikvarisk kontrollrapport 1999:9, Västergötlands museum.

Äldre historik

Brunsbo har en 500-årig tradition som biskopsgård. Källarvåningen i manbyggnaden utgör rester av biskop Brynolf Gerlakssons fasta hus från 1400-talet. Manbyggnaden består av det medeltida källarpartiet jämte en i senare tid mot söder företagen utvidgning av källaren och en timrad, reveterad övervåning samt en vindsvåning med brutet tak. De sistnämnda delarna är sannolikt från 1700-talets slut. Dessutom utfördes på 1940-talet en tillbyggnad för den lanthushållsskola som förlades till Brunbo, sedan gården 1935 upphört att vara biskopsgård. 1896 tillbyggdes ett entréhus med fritrappa på södra fasaden. Från 1974 och en lång tid framåt fungerade Brunsbo som gästhem för psykiskt sjuka. Idag fungerar de flesta husen som privatbostäder.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Mangården

Brunsbo omnämns första gången 1423 under namnet Bryniulfsbo efter biskop Brynolf Karlsson (1405-1424) som ska ha inköpt gården. Biskop Brynolf Gerlachsson (1478-1505) lät uppföra ett stenhus på platsen. Det var en befäst gård som sannolikt omgavs av en ringmur under senmedeltiden. Föregångarna till dagens flygelbyggnader uppfördes mot murens insidor så att en kringbyggd gårdsplan uppstod.

Efter reformationen blev Brunsbo en av Gustav Vasas kungsgårdar, här bedrevs bl.a. hästavel. 1549 fick den lutherske Skarabiskopen Erik Falck tillåtelse av kungen att använda Brunsbo som sätesgård. Under nordiska sjuårskriget 1566 drabbades gården av plundring och brand av danska trupper. 1577 blev Brunsbo åter biskopssäte då Skarabiskopen Jacob Johannis skrev under på att följa Johan III:s nya liturgi och fick som belöning för detta bl.a. Brunsbo som boställe. 1611 brändes Brunsbo åter av danskarna. Troligen övergav man nu stenhuset och uppförde en ny karaktärsbyggnad av trä som flygel.

1712 brann Brunsbo återigen. Det var under biskop Jesper Svedbergs tid (1703-1735). Denne återuppbyggde och renoverade stenhuset som åter togs i bruk för första gången på hundra år. Återuppbyggnaden kan ses som en symbol för Skaras kulturella blomstring under 1700-talet . 1730 förstördes dock huset av ännu en brand och Svedberg flyttade in i en flygelbyggnad. Stenhuset stod sedan som en ruin. På 1780-talet användes stora salen enligt uppgift som sädesmagasin.

1791 var bostadsflygeln av trä förfallen och man beslöt att göra en ny bostadsbyggnad av stenhusets ruiner. Övervåningarna revs då och ovanpå den kvarvarande källarvåningen byggdes en bostadsvåning i timmer efter ritningar av en byggmästare Westman, sannolikt Sven Westman (byggde kyrka och rådhus i Skövde), eller sonen Gustaf Westman (ledde restaureringen av Skara domkyrka 1792-94). En tillbyggnad av trä tillkom på 1830 talet. På 1890 talet ändrades exteriören kraftigt, en entrébyggnad med ny yttertrappa och ett torn tillkom samtidigt som fasaderna reveterades och putsades.

1793 ersattes det tidigare karaktärshuset av trä med en ny flygelbyggnad på samma plats öster om stenhuset. Materialet till flygeln fick man från en då utdömd flygelbyggnad i söder på gården. Den "nya" östra flygeln revs i sin tur 1896 och ersattes av dagens flygelbyggnad på samma ställe.

I väster på gården ligger en flygelbyggnad med spannmålsbodar, visthusbod och loft, uppförd 1821 eller 1826. Denna ersatte av allt att döma två tidigare byggnader "i norr och söder om inkörseln". 1884 byggdes en uthuslänga med vedbod, hönshus och svinstia intill västra flygelns södra gavel (idag ombyggd till verkstad). Vedbod och flygelbyggnaden var sammanbyggda genom ett torrdass med två rum.

Mangården omgärdades av ett spjälstaket som enligt 1828 års syn med rödfärg skulle anstrykas. År 1834 var det oljemålat.

Trädgården

Biskop Jesper Svedbergs anlade under sin tid (1703-1735) en trädgård inspirerad av Versailles. Enligt traditionen planterade han de askar som än idag finns kvar samt en lönnberså som fanns kvar långt in på 1900-talet. Enligt 1828 års syneprotokoll bestod trädgården kring karaktärs- och flygelbyggnaderna av flera fruktträd och "qvarter till jordfrukter". Mitt på gården, framför huvudbyggnaden fanns pumpen, ännu i bruk 1931, och synlig på teckning från 1800-talets början. Norra delen av trädgården anlades av biskop Lundblad på 1830-talet. Det är en liten rund holme, tidigare omfluten av bäcken som rinner förbi Brunsbo. På holmen planterades lövträd i ring, i mitten en ek. Holmen kallas fortfarande Katarinaholmen efter biskopinnan Lundblad.

Fägården

Biskopsgården var också ett jordbruk med därtill hörande byggnader. Vid en syn år 1828 fanns på fägården ett stall byggt av timmer under biskop Halenii tid (1753-1767). En stallkammare uppfördes i skiftesverk intill stallet, i förening med ett vagnsskjul omkring år 1826. Stallbyggnaden ansågs vid synen 1828 vara "av ålder så skadad att den ovillkorligen behöver ombyggnad". Den timrade delen ersattes med en ny timmerbyggnad 1829. Troligen rör det sig om samma byggnad som är det nuvarande stallet.

Ladugården med fähus, fårhus, foderlador, loge och spannmålslador bestod av två lika stora längor uppförda av timmer i fähusdelarna och skiftesverk i övrigt. Dessa var uppförda 1791. Båda byggnaderna var täckta med bundet halmtak. 1834 rödfärgades byggnaderna som förmodligen inte tidigare varit målade. Man hade byggt ett nytt svinhus 1829, rödfärgat och med halm- och torvtak, detta skulle ersätta ett äldre svinhus, hönshus och gödselhus av timmer med halm- och torvtak.

Strax norr om gården, på andra sidan den gamla kvarn-dammen, fanns 1828 en gammal förfallen kölna, byggd av timmer och med torvtak. En ny kölna uppfördes 1829 enligt 1834 års protokoll, timrad, rödfärgad och med torvtak på halm. Till gården hörde även en smedja.

År 1900-05 uppfördes nya ekonomibyggnader ett stycke nordväst om mangården. De ligger vid nuvarande infarten från riksväg 49.

Biskopslöneboställen

Fram till 1877, två år efter A.F. Beckmans tillträde som biskop, hade biskopen själv hand om jordbruket med hjälp av underlydande. Därefter har jorden utarrenderats. Arrendatorsbostad uppfördes först väster om Brunsbo. På 1940-talet byggdes ny arrendatorsbostad norr om biskopsgården.

Brunsbo blir lanthushållsskola

År 1935 ansågs inte längre Brunsbo fylla tidens fordringar som biskopsgård. En ny tjänstebostad byggdes i Skara och Brunsbo fick stå tomt. Någon självklar användning fanns inte, och en diskussion om vad som borde ske med Brunsbo vidtog i tidningarna. Förslag fanns bl.a. på att öppna en filial till museet i Skara. I flera tidningsartiklar framskymtar att många var bedrövade över att biskopstiden på Brunsbo var förbi.

Hushållningssällskapet föreslog 1939 att flytta lanthushållsskolan i Axvall till Brunsbo. År 1941 inkom man med förfrågan till stiftsnämnden om inköp av mangården avstyckad från övriga ägor. Köpet gick igenom men stiftet äger fortfarande jorden och arrenderar ut den.

Landstinget gav, som huvudman för hushållsskolan, arkitekt Gotthard Ålander, Göteborg i uppdrag att göra ombyggnadsritningar. Ålander samrådde bl a med professor Erik Lundberg och landsantikvarie Gunnar Ullenius antikvariska frågor. Ombyggnaden innebar stora förändringar och det mesta av äldre interiörer försvann. Tillbyggnaden av trä samt 1890-talets vestibul och torn togs bort.

Nordväst om huvudbyggnaden uppfördes annexbyggnaden som inrymde skolkök, matsal, tvättstuga, mejeri- och slaktrum samt bostadsrum för eleverna. Östra flygeln byggdes om till vaktmästarbostad samt logement för tillfälliga kurser och semestrande landsbygdshusmödrar. Västra flygeln gjordes om till gymnastik- och samlingssal. Lanthushållsskolan var färdig att tas i bruk hösten 1945, då första elevkullen anlände. Samma år utfärdades för biskopsgården skyddsföreskrifter enligt lagen om skydd för kulturhistoriskt märkliga byggnader.

Söder om huvudbyggnaden, på motsatt sida gårdsplanen, byggdes år 1965 två små villor. Dessa användes som rektors- och lärarbostäder. Samma år blev biskopsgården byggnadsminne.

År 1971 beslutades om lanthushållskolans nedläggning. Från slutet av 1973 bedrevs ett vårdhem för lätt mentalstörda i biskopsgårdens byggnader. En ny byggnad med snickeriverkstad ersatte 1987 uthuslängan söder om västra flygeln. Den lilla parkpaviljongen vid dammen byggdes 1986-89. Sedan vårdhemsverksamheten upphörde vid årsskiftet 1993/94 har bostadshusen på Brunsbo enbart använts som privatbostäder. Huvudbyggnaden stod oanvänd i några år men fungerar nu åter som privatbostad.

Källor:
Ragnar Sidsjö & Elisabet Orebäck Krantz "Brunsbo biskopsgård" Byggnadsminnen i Skaraborg nr 8, länsstyrelsen/länsmuseet i Skaraborgs län 1992.
Ulf Larsson "Brunsbo f.d. biskopsgård,renovering av fasader" antikvarisk kontrollrapport 1999:9, Västergötlands museum.

Äldre historik

Brunsbo har en 500-årig tradition som biskopsgård. Källarvåningen i manbyggnaden utgör rester av biskop Brynolf Gerlakssons fasta hus från 1400-talet. Manbyggnaden består av det medeltida källarpartiet jämte en i senare tid mot söder företagen utvidgning av källaren och en timrad, reveterad övervåning samt en vindsvåning med brutet tak. De sistnämnda delarna är sannolikt från 1700-talets slut. Dessutom utfördes på 1940-talet en tillbyggnad för den lanthushållsskola som förlades till Brunbo, sedan gården 1935 upphört att vara biskopsgård. 1896 tillbyggdes ett entréhus med fritrappa på södra fasaden. Från 1974 och en lång tid framåt fungerade Brunsbo som gästhem för psykiskt sjuka. Idag fungerar de flesta husen som privatbostäder.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Mangården

Brunsbo omnämns första gången 1423 under namnet Bryniulfsbo efter biskop Brynolf Karlsson (1405-1424) som ska ha inköpt gården. Biskop Brynolf Gerlachsson (1478-1505) lät uppföra ett stenhus på platsen. Det var en befäst gård som sannolikt omgavs av en ringmur under senmedeltiden. Föregångarna till dagens flygelbyggnader uppfördes mot murens insidor så att en kringbyggd gårdsplan uppstod.

Efter reformationen blev Brunsbo en av Gustav Vasas kungsgårdar, här bedrevs bl.a. hästavel. 1549 fick den lutherske Skarabiskopen Erik Falck tillåtelse av kungen att använda Brunsbo som sätesgård. Under nordiska sjuårskriget 1566 drabbades gården av plundring och brand av danska trupper. 1577 blev Brunsbo åter biskopssäte då Skarabiskopen Jacob Johannis skrev under på att följa Johan III:s nya liturgi och fick som belöning för detta bl.a. Brunsbo som boställe. 1611 brändes Brunsbo åter av danskarna. Troligen övergav man nu stenhuset och uppförde en ny karaktärsbyggnad av trä som flygel.

1712 brann Brunsbo återigen. Det var under biskop Jesper Svedbergs tid (1703-1735). Denne återuppbyggde och renoverade stenhuset som åter togs i bruk för första gången på hundra år. Återuppbyggnaden kan ses som en symbol för Skaras kulturella blomstring under 1700-talet . 1730 förstördes dock huset av ännu en brand och Svedberg flyttade in i en flygelbyggnad. Stenhuset stod sedan som en ruin. På 1780-talet användes stora salen enligt uppgift som sädesmagasin.

1791 var bostadsflygeln av trä förfallen och man beslöt att göra en ny bostadsbyggnad av stenhusets ruiner. Övervåningarna revs då och ovanpå den kvarvarande källarvåningen byggdes en bostadsvåning i timmer efter ritningar av en byggmästare Westman, sannolikt Sven Westman (byggde kyrka och rådhus i Skövde), eller sonen Gustaf Westman (ledde restaureringen av Skara domkyrka 1792-94). En tillbyggnad av trä tillkom på 1830 talet. På 1890 talet ändrades exteriören kraftigt, en entrébyggnad med ny yttertrappa och ett torn tillkom samtidigt som fasaderna reveterades och putsades.

1793 ersattes det tidigare karaktärshuset av trä med en ny flygelbyggnad på samma plats öster om stenhuset. Materialet till flygeln fick man från en då utdömd flygelbyggnad i söder på gården. Den "nya" östra flygeln revs i sin tur 1896 och ersattes av dagens flygelbyggnad på samma ställe.

I väster på gården ligger en flygelbyggnad med spannmålsbodar, visthusbod och loft, uppförd 1821 eller 1826. Denna ersatte av allt att döma två tidigare byggnader "i norr och söder om inkörseln". 1884 byggdes en uthuslänga med vedbod, hönshus och svinstia intill västra flygelns södra gavel (idag ombyggd till verkstad). Vedbod och flygelbyggnaden var sammanbyggda genom ett torrdass med två rum.

Mangården omgärdades av ett spjälstaket som enligt 1828 års syn med rödfärg skulle anstrykas. År 1834 var det oljemålat.

Trädgården

Biskop Jesper Svedbergs anlade under sin tid (1703-1735) en trädgård inspirerad av Versailles. Enligt traditionen planterade han de askar som än idag finns kvar samt en lönnberså som fanns kvar långt in på 1900-talet. Enligt 1828 års syneprotokoll bestod trädgården kring karaktärs- och flygelbyggnaderna av flera fruktträd och "qvarter till jordfrukter". Mitt på gården, framför huvudbyggnaden fanns pumpen, ännu i bruk 1931, och synlig på teckning från 1800-talets början. Norra delen av trädgården anlades av biskop Lundblad på 1830-talet. Det är en liten rund holme, tidigare omfluten av bäcken som rinner förbi Brunsbo. På holmen planterades lövträd i ring, i mitten en ek. Holmen kallas fortfarande Katarinaholmen efter biskopinnan Lundblad.

Fägården

Biskopsgården var också ett jordbruk med därtill hörande byggnader. Vid en syn år 1828 fanns på fägården ett stall byggt av timmer under biskop Halenii tid (1753-1767). En stallkammare uppfördes i skiftesverk intill stallet, i förening med ett vagnsskjul omkring år 1826. Stallbyggnaden ansågs vid synen 1828 vara "av ålder så skadad att den ovillkorligen behöver ombyggnad". Den timrade delen ersattes med en ny timmerbyggnad 1829. Troligen rör det sig om samma byggnad som är det nuvarande stallet.

Ladugården med fähus, fårhus, foderlador, loge och spannmålslador bestod av två lika stora längor uppförda av timmer i fähusdelarna och skiftesverk i övrigt. Dessa var uppförda 1791. Båda byggnaderna var täckta med bundet halmtak. 1834 rödfärgades byggnaderna som förmodligen inte tidigare varit målade. Man hade byggt ett nytt svinhus 1829, rödfärgat och med halm- och torvtak, detta skulle ersätta ett äldre svinhus, hönshus och gödselhus av timmer med halm- och torvtak.

Strax norr om gården, på andra sidan den gamla kvarn-dammen, fanns 1828 en gammal förfallen kölna, byggd av timmer och med torvtak. En ny kölna uppfördes 1829 enligt 1834 års protokoll, timrad, rödfärgad och med torvtak på halm. Till gården hörde även en smedja.

År 1900-05 uppfördes nya ekonomibyggnader ett stycke nordväst om mangården. De ligger vid nuvarande infarten från riksväg 49.

Biskopslöneboställen

Fram till 1877, två år efter A.F. Beckmans tillträde som biskop, hade biskopen själv hand om jordbruket med hjälp av underlydande. Därefter har jorden utarrenderats. Arrendatorsbostad uppfördes först väster om Brunsbo. På 1940-talet byggdes ny arrendatorsbostad norr om biskopsgården.

Brunsbo blir lanthushållsskola

År 1935 ansågs inte längre Brunsbo fylla tidens fordringar som biskopsgård. En ny tjänstebostad byggdes i Skara och Brunsbo fick stå tomt. Någon självklar användning fanns inte, och en diskussion om vad som borde ske med Brunsbo vidtog i tidningarna. Förslag fanns bl.a. på att öppna en filial till museet i Skara. I flera tidningsartiklar framskymtar att många var bedrövade över att biskopstiden på Brunsbo var förbi.

Hushållningssällskapet föreslog 1939 att flytta lanthushållsskolan i Axvall till Brunsbo. År 1941 inkom man med förfrågan till stiftsnämnden om inköp av mangården avstyckad från övriga ägor. Köpet gick igenom men stiftet äger fortfarande jorden och arrenderar ut den.

Landstinget gav, som huvudman för hushållsskolan, arkitekt Gotthard Ålander, Göteborg i uppdrag att göra ombyggnadsritningar. Ålander samrådde bl a med professor Erik Lundberg och landsantikvarie Gunnar Ullenius antikvariska frågor. Ombyggnaden innebar stora förändringar och det mesta av äldre interiörer försvann. Tillbyggnaden av trä samt 1890-talets vestibul och torn togs bort.

Nordväst om huvudbyggnaden uppfördes annexbyggnaden som inrymde skolkök, matsal, tvättstuga, mejeri- och slaktrum samt bostadsrum för eleverna. Östra flygeln byggdes om till vaktmästarbostad samt logement för tillfälliga kurser och semestrande landsbygdshusmödrar. Västra flygeln gjordes om till gymnastik- och samlingssal. Lanthushållsskolan var färdig att tas i bruk hösten 1945, då första elevkullen anlände. Samma år utfärdades för biskopsgården skyddsföreskrifter enligt lagen om skydd för kulturhistoriskt märkliga byggnader.

Söder om huvudbyggnaden, på motsatt sida gårdsplanen, byggdes år 1965 två små villor. Dessa användes som rektors- och lärarbostäder. Samma år blev biskopsgården byggnadsminne.

År 1971 beslutades om lanthushållskolans nedläggning. Från slutet av 1973 bedrevs ett vårdhem för lätt mentalstörda i biskopsgårdens byggnader. En ny byggnad med snickeriverkstad ersatte 1987 uthuslängan söder om västra flygeln. Den lilla parkpaviljongen vid dammen byggdes 1986-89. Sedan vårdhemsverksamheten upphörde vid årsskiftet 1993/94 har bostadshusen på Brunsbo enbart använts som privatbostäder. Huvudbyggnaden stod oanvänd i några år men fungerar nu åter som privatbostad.

Källor:
Ragnar Sidsjö & Elisabet Orebäck Krantz "Brunsbo biskopsgård" Byggnadsminnen i Skaraborg nr 8, länsstyrelsen/länsmuseet i Skaraborgs län 1992.
Ulf Larsson "Brunsbo f.d. biskopsgård,renovering av fasader" antikvarisk kontrollrapport 1999:9, Västergötlands museum.

Äldre historik

Brunsbo har en 500-årig tradition som biskopsgård. Källarvåningen i manbyggnaden utgör rester av biskop Brynolf Gerlakssons fasta hus från 1400-talet. Manbyggnaden består av det medeltida källarpartiet jämte en i senare tid mot söder företagen utvidgning av källaren och en timrad, reveterad övervåning samt en vindsvåning med brutet tak. De sistnämnda delarna är sannolikt från 1700-talets slut. Dessutom utfördes på 1940-talet en tillbyggnad för den lanthushållsskola som förlades till Brunbo, sedan gården 1935 upphört att vara biskopsgård. 1896 tillbyggdes ett entréhus med fritrappa på södra fasaden. Från 1974 och en lång tid framåt fungerade Brunsbo som gästhem för psykiskt sjuka. Idag fungerar de flesta husen som privatbostäder.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Mangården

Brunsbo omnämns första gången 1423 under namnet Bryniulfsbo efter biskop Brynolf Karlsson (1405-1424) som ska ha inköpt gården. Biskop Brynolf Gerlachsson (1478-1505) lät uppföra ett stenhus på platsen. Det var en befäst gård som sannolikt omgavs av en ringmur under senmedeltiden. Föregångarna till dagens flygelbyggnader uppfördes mot murens insidor så att en kringbyggd gårdsplan uppstod.

Efter reformationen blev Brunsbo en av Gustav Vasas kungsgårdar, här bedrevs bl.a. hästavel. 1549 fick den lutherske Skarabiskopen Erik Falck tillåtelse av kungen att använda Brunsbo som sätesgård. Under nordiska sjuårskriget 1566 drabbades gården av plundring och brand av danska trupper. 1577 blev Brunsbo åter biskopssäte då Skarabiskopen Jacob Johannis skrev under på att följa Johan III:s nya liturgi och fick som belöning för detta bl.a. Brunsbo som boställe. 1611 brändes Brunsbo åter av danskarna. Troligen övergav man nu stenhuset och uppförde en ny karaktärsbyggnad av trä som flygel.

1712 brann Brunsbo återigen. Det var under biskop Jesper Svedbergs tid (1703-1735). Denne återuppbyggde och renoverade stenhuset som åter togs i bruk för första gången på hundra år. Återuppbyggnaden kan ses som en symbol för Skaras kulturella blomstring under 1700-talet . 1730 förstördes dock huset av ännu en brand och Svedberg flyttade in i en flygelbyggnad. Stenhuset stod sedan som en ruin. På 1780-talet användes stora salen enligt uppgift som sädesmagasin.

1791 var bostadsflygeln av trä förfallen och man beslöt att göra en ny bostadsbyggnad av stenhusets ruiner. Övervåningarna revs då och ovanpå den kvarvarande källarvåningen byggdes en bostadsvåning i timmer efter ritningar av en byggmästare Westman, sannolikt Sven Westman (byggde kyrka och rådhus i Skövde), eller sonen Gustaf Westman (ledde restaureringen av Skara domkyrka 1792-94). En tillbyggnad av trä tillkom på 1830 talet. På 1890 talet ändrades exteriören kraftigt, en entrébyggnad med ny yttertrappa och ett torn tillkom samtidigt som fasaderna reveterades och putsades.

1793 ersattes det tidigare karaktärshuset av trä med en ny flygelbyggnad på samma plats öster om stenhuset. Materialet till flygeln fick man från en då utdömd flygelbyggnad i söder på gården. Den "nya" östra flygeln revs i sin tur 1896 och ersattes av dagens flygelbyggnad på samma ställe.

I väster på gården ligger en flygelbyggnad med spannmålsbodar, visthusbod och loft, uppförd 1821 eller 1826. Denna ersatte av allt att döma två tidigare byggnader "i norr och söder om inkörseln". 1884 byggdes en uthuslänga med vedbod, hönshus och svinstia intill västra flygelns södra gavel (idag ombyggd till verkstad). Vedbod och flygelbyggnaden var sammanbyggda genom ett torrdass med två rum.

Mangården omgärdades av ett spjälstaket som enligt 1828 års syn med rödfärg skulle anstrykas. År 1834 var det oljemålat.

Trädgården

Biskop Jesper Svedbergs anlade under sin tid (1703-1735) en trädgård inspirerad av Versailles. Enligt traditionen planterade han de askar som än idag finns kvar samt en lönnberså som fanns kvar långt in på 1900-talet. Enligt 1828 års syneprotokoll bestod trädgården kring karaktärs- och flygelbyggnaderna av flera fruktträd och "qvarter till jordfrukter". Mitt på gården, framför huvudbyggnaden fanns pumpen, ännu i bruk 1931, och synlig på teckning från 1800-talets början. Norra delen av trädgården anlades av biskop Lundblad på 1830-talet. Det är en liten rund holme, tidigare omfluten av bäcken som rinner förbi Brunsbo. På holmen planterades lövträd i ring, i mitten en ek. Holmen kallas fortfarande Katarinaholmen efter biskopinnan Lundblad.

Fägården

Biskopsgården var också ett jordbruk med därtill hörande byggnader. Vid en syn år 1828 fanns på fägården ett stall byggt av timmer under biskop Halenii tid (1753-1767). En stallkammare uppfördes i skiftesverk intill stallet, i förening med ett vagnsskjul omkring år 1826. Stallbyggnaden ansågs vid synen 1828 vara "av ålder så skadad att den ovillkorligen behöver ombyggnad". Den timrade delen ersattes med en ny timmerbyggnad 1829. Troligen rör det sig om samma byggnad som är det nuvarande stallet.

Ladugården med fähus, fårhus, foderlador, loge och spannmålslador bestod av två lika stora längor uppförda av timmer i fähusdelarna och skiftesverk i övrigt. Dessa var uppförda 1791. Båda byggnaderna var täckta med bundet halmtak. 1834 rödfärgades byggnaderna som förmodligen inte tidigare varit målade. Man hade byggt ett nytt svinhus 1829, rödfärgat och med halm- och torvtak, detta skulle ersätta ett äldre svinhus, hönshus och gödselhus av timmer med halm- och torvtak.

Strax norr om gården, på andra sidan den gamla kvarn-dammen, fanns 1828 en gammal förfallen kölna, byggd av timmer och med torvtak. En ny kölna uppfördes 1829 enligt 1834 års protokoll, timrad, rödfärgad och med torvtak på halm. Till gården hörde även en smedja.

År 1900-05 uppfördes nya ekonomibyggnader ett stycke nordväst om mangården. De ligger vid nuvarande infarten från riksväg 49.

Biskopslöneboställen

Fram till 1877, två år efter A.F. Beckmans tillträde som biskop, hade biskopen själv hand om jordbruket med hjälp av underlydande. Därefter har jorden utarrenderats. Arrendatorsbostad uppfördes först väster om Brunsbo. På 1940-talet byggdes ny arrendatorsbostad norr om biskopsgården.

Brunsbo blir lanthushållsskola

År 1935 ansågs inte längre Brunsbo fylla tidens fordringar som biskopsgård. En ny tjänstebostad byggdes i Skara och Brunsbo fick stå tomt. Någon självklar användning fanns inte, och en diskussion om vad som borde ske med Brunsbo vidtog i tidningarna. Förslag fanns bl.a. på att öppna en filial till museet i Skara. I flera tidningsartiklar framskymtar att många var bedrövade över att biskopstiden på Brunsbo var förbi.

Hushållningssällskapet föreslog 1939 att flytta lanthushållsskolan i Axvall till Brunsbo. År 1941 inkom man med förfrågan till stiftsnämnden om inköp av mangården avstyckad från övriga ägor. Köpet gick igenom men stiftet äger fortfarande jorden och arrenderar ut den.

Landstinget gav, som huvudman för hushållsskolan, arkitekt Gotthard Ålander, Göteborg i uppdrag att göra ombyggnadsritningar. Ålander samrådde bl a med professor Erik Lundberg och landsantikvarie Gunnar Ullenius antikvariska frågor. Ombyggnaden innebar stora förändringar och det mesta av äldre interiörer försvann. Tillbyggnaden av trä samt 1890-talets vestibul och torn togs bort.

Nordväst om huvudbyggnaden uppfördes annexbyggnaden som inrymde skolkök, matsal, tvättstuga, mejeri- och slaktrum samt bostadsrum för eleverna. Östra flygeln byggdes om till vaktmästarbostad samt logement för tillfälliga kurser och semestrande landsbygdshusmödrar. Västra flygeln gjordes om till gymnastik- och samlingssal. Lanthushållsskolan var färdig att tas i bruk hösten 1945, då första elevkullen anlände. Samma år utfärdades för biskopsgården skyddsföreskrifter enligt lagen om skydd för kulturhistoriskt märkliga byggnader.

Söder om huvudbyggnaden, på motsatt sida gårdsplanen, byggdes år 1965 två små villor. Dessa användes som rektors- och lärarbostäder. Samma år blev biskopsgården byggnadsminne.

År 1971 beslutades om lanthushållskolans nedläggning. Från slutet av 1973 bedrevs ett vårdhem för lätt mentalstörda i biskopsgårdens byggnader. En ny byggnad med snickeriverkstad ersatte 1987 uthuslängan söder om västra flygeln. Den lilla parkpaviljongen vid dammen byggdes 1986-89. Sedan vårdhemsverksamheten upphörde vid årsskiftet 1993/94 har bostadshusen på Brunsbo enbart använts som privatbostäder. Huvudbyggnaden stod oanvänd i några år men fungerar nu åter som privatbostad.

Källor:
Ragnar Sidsjö & Elisabet Orebäck Krantz "Brunsbo biskopsgård" Byggnadsminnen i Skaraborg nr 8, länsstyrelsen/länsmuseet i Skaraborgs län 1992.
Ulf Larsson "Brunsbo f.d. biskopsgård,renovering av fasader" antikvarisk kontrollrapport 1999:9, Västergötlands museum.

Äldre historik

Brunsbo har en 500-årig tradition som biskopsgård. Källarvåningen i manbyggnaden utgör rester av biskop Brynolf Gerlakssons fasta hus från 1400-talet. Manbyggnaden består av det medeltida källarpartiet jämte en i senare tid mot söder företagen utvidgning av källaren och en timrad, reveterad övervåning samt en vindsvåning med brutet tak. De sistnämnda delarna är sannolikt från 1700-talets slut. Dessutom utfördes på 1940-talet en tillbyggnad för den lanthushållsskola som förlades till Brunbo, sedan gården 1935 upphört att vara biskopsgård. 1896 tillbyggdes ett entréhus med fritrappa på södra fasaden. Från 1974 och en lång tid framåt fungerade Brunsbo som gästhem för psykiskt sjuka. Idag fungerar de flesta husen som privatbostäder.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Mangården

Brunsbo omnämns första gången 1423 under namnet Bryniulfsbo efter biskop Brynolf Karlsson (1405-1424) som ska ha inköpt gården. Biskop Brynolf Gerlachsson (1478-1505) lät uppföra ett stenhus på platsen. Det var en befäst gård som sannolikt omgavs av en ringmur under senmedeltiden. Föregångarna till dagens flygelbyggnader uppfördes mot murens insidor så att en kringbyggd gårdsplan uppstod.

Efter reformationen blev Brunsbo en av Gustav Vasas kungsgårdar, här bedrevs bl.a. hästavel. 1549 fick den lutherske Skarabiskopen Erik Falck tillåtelse av kungen att använda Brunsbo som sätesgård. Under nordiska sjuårskriget 1566 drabbades gården av plundring och brand av danska trupper. 1577 blev Brunsbo åter biskopssäte då Skarabiskopen Jacob Johannis skrev under på att följa Johan III:s nya liturgi och fick som belöning för detta bl.a. Brunsbo som boställe. 1611 brändes Brunsbo åter av danskarna. Troligen övergav man nu stenhuset och uppförde en ny karaktärsbyggnad av trä som flygel.

1712 brann Brunsbo återigen. Det var under biskop Jesper Svedbergs tid (1703-1735). Denne återuppbyggde och renoverade stenhuset som åter togs i bruk för första gången på hundra år. Återuppbyggnaden kan ses som en symbol för Skaras kulturella blomstring under 1700-talet . 1730 förstördes dock huset av ännu en brand och Svedberg flyttade in i en flygelbyggnad. Stenhuset stod sedan som en ruin. På 1780-talet användes stora salen enligt uppgift som sädesmagasin.

1791 var bostadsflygeln av trä förfallen och man beslöt att göra en ny bostadsbyggnad av stenhusets ruiner. Övervåningarna revs då och ovanpå den kvarvarande källarvåningen byggdes en bostadsvåning i timmer efter ritningar av en byggmästare Westman, sannolikt Sven Westman (byggde kyrka och rådhus i Skövde), eller sonen Gustaf Westman (ledde restaureringen av Skara domkyrka 1792-94). En tillbyggnad av trä tillkom på 1830 talet. På 1890 talet ändrades exteriören kraftigt, en entrébyggnad med ny yttertrappa och ett torn tillkom samtidigt som fasaderna reveterades och putsades.

1793 ersattes det tidigare karaktärshuset av trä med en ny flygelbyggnad på samma plats öster om stenhuset. Materialet till flygeln fick man från en då utdömd flygelbyggnad i söder på gården. Den "nya" östra flygeln revs i sin tur 1896 och ersattes av dagens flygelbyggnad på samma ställe.

I väster på gården ligger en flygelbyggnad med spannmålsbodar, visthusbod och loft, uppförd 1821 eller 1826. Denna ersatte av allt att döma två tidigare byggnader "i norr och söder om inkörseln". 1884 byggdes en uthuslänga med vedbod, hönshus och svinstia intill västra flygelns södra gavel (idag ombyggd till verkstad). Vedbod och flygelbyggnaden var sammanbyggda genom ett torrdass med två rum.

Mangården omgärdades av ett spjälstaket som enligt 1828 års syn med rödfärg skulle anstrykas. År 1834 var det oljemålat.

Trädgården

Biskop Jesper Svedbergs anlade under sin tid (1703-1735) en trädgård inspirerad av Versailles. Enligt traditionen planterade han de askar som än idag finns kvar samt en lönnberså som fanns kvar långt in på 1900-talet. Enligt 1828 års syneprotokoll bestod trädgården kring karaktärs- och flygelbyggnaderna av flera fruktträd och "qvarter till jordfrukter". Mitt på gården, framför huvudbyggnaden fanns pumpen, ännu i bruk 1931, och synlig på teckning från 1800-talets början. Norra delen av trädgården anlades av biskop Lundblad på 1830-talet. Det är en liten rund holme, tidigare omfluten av bäcken som rinner förbi Brunsbo. På holmen planterades lövträd i ring, i mitten en ek. Holmen kallas fortfarande Katarinaholmen efter biskopinnan Lundblad.

Fägården

Biskopsgården var också ett jordbruk med därtill hörande byggnader. Vid en syn år 1828 fanns på fägården ett stall byggt av timmer under biskop Halenii tid (1753-1767). En stallkammare uppfördes i skiftesverk intill stallet, i förening med ett vagnsskjul omkring år 1826. Stallbyggnaden ansågs vid synen 1828 vara "av ålder så skadad att den ovillkorligen behöver ombyggnad". Den timrade delen ersattes med en ny timmerbyggnad 1829. Troligen rör det sig om samma byggnad som är det nuvarande stallet.

Ladugården med fähus, fårhus, foderlador, loge och spannmålslador bestod av två lika stora längor uppförda av timmer i fähusdelarna och skiftesverk i övrigt. Dessa var uppförda 1791. Båda byggnaderna var täckta med bundet halmtak. 1834 rödfärgades byggnaderna som förmodligen inte tidigare varit målade. Man hade byggt ett nytt svinhus 1829, rödfärgat och med halm- och torvtak, detta skulle ersätta ett äldre svinhus, hönshus och gödselhus av timmer med halm- och torvtak.

Strax norr om gården, på andra sidan den gamla kvarn-dammen, fanns 1828 en gammal förfallen kölna, byggd av timmer och med torvtak. En ny kölna uppfördes 1829 enligt 1834 års protokoll, timrad, rödfärgad och med torvtak på halm. Till gården hörde även en smedja.

År 1900-05 uppfördes nya ekonomibyggnader ett stycke nordväst om mangården. De ligger vid nuvarande infarten från riksväg 49.

Biskopslöneboställen

Fram till 1877, två år efter A.F. Beckmans tillträde som biskop, hade biskopen själv hand om jordbruket med hjälp av underlydande. Därefter har jorden utarrenderats. Arrendatorsbostad uppfördes först väster om Brunsbo. På 1940-talet byggdes ny arrendatorsbostad norr om biskopsgården.

Brunsbo blir lanthushållsskola

År 1935 ansågs inte längre Brunsbo fylla tidens fordringar som biskopsgård. En ny tjänstebostad byggdes i Skara och Brunsbo fick stå tomt. Någon självklar användning fanns inte, och en diskussion om vad som borde ske med Brunsbo vidtog i tidningarna. Förslag fanns bl.a. på att öppna en filial till museet i Skara. I flera tidningsartiklar framskymtar att många var bedrövade över att biskopstiden på Brunsbo var förbi.

Hushållningssällskapet föreslog 1939 att flytta lanthushållsskolan i Axvall till Brunsbo. År 1941 inkom man med förfrågan till stiftsnämnden om inköp av mangården avstyckad från övriga ägor. Köpet gick igenom men stiftet äger fortfarande jorden och arrenderar ut den.

Landstinget gav, som huvudman för hushållsskolan, arkitekt Gotthard Ålander, Göteborg i uppdrag att göra ombyggnadsritningar. Ålander samrådde bl a med professor Erik Lundberg och landsantikvarie Gunnar Ullenius antikvariska frågor. Ombyggnaden innebar stora förändringar och det mesta av äldre interiörer försvann. Tillbyggnaden av trä samt 1890-talets vestibul och torn togs bort.

Nordväst om huvudbyggnaden uppfördes annexbyggnaden som inrymde skolkök, matsal, tvättstuga, mejeri- och slaktrum samt bostadsrum för eleverna. Östra flygeln byggdes om till vaktmästarbostad samt logement för tillfälliga kurser och semestrande landsbygdshusmödrar. Västra flygeln gjordes om till gymnastik- och samlingssal. Lanthushållsskolan var färdig att tas i bruk hösten 1945, då första elevkullen anlände. Samma år utfärdades för biskopsgården skyddsföreskrifter enligt lagen om skydd för kulturhistoriskt märkliga byggnader.

Söder om huvudbyggnaden, på motsatt sida gårdsplanen, byggdes år 1965 två små villor. Dessa användes som rektors- och lärarbostäder. Samma år blev biskopsgården byggnadsminne.

År 1971 beslutades om lanthushållskolans nedläggning. Från slutet av 1973 bedrevs ett vårdhem för lätt mentalstörda i biskopsgårdens byggnader. En ny byggnad med snickeriverkstad ersatte 1987 uthuslängan söder om västra flygeln. Den lilla parkpaviljongen vid dammen byggdes 1986-89. Sedan vårdhemsverksamheten upphörde vid årsskiftet 1993/94 har bostadshusen på Brunsbo enbart använts som privatbostäder. Huvudbyggnaden stod oanvänd i några år men fungerar nu åter som privatbostad.

Källor:
Ragnar Sidsjö & Elisabet Orebäck Krantz "Brunsbo biskopsgård" Byggnadsminnen i Skaraborg nr 8, länsstyrelsen/länsmuseet i Skaraborgs län 1992.
Ulf Larsson "Brunsbo f.d. biskopsgård,renovering av fasader" antikvarisk kontrollrapport 1999:9, Västergötlands museum.

Äldre historik

Brunsbo har en 500-årig tradition som biskopsgård. Källarvåningen i manbyggnaden utgör rester av biskop Brynolf Gerlakssons fasta hus från 1400-talet. Manbyggnaden består av det medeltida källarpartiet jämte en i senare tid mot söder företagen utvidgning av källaren och en timrad, reveterad övervåning samt en vindsvåning med brutet tak. De sistnämnda delarna är sannolikt från 1700-talets slut. Dessutom utfördes på 1940-talet en tillbyggnad för den lanthushållsskola som förlades till Brunbo, sedan gården 1935 upphört att vara biskopsgård. 1896 tillbyggdes ett entréhus med fritrappa på södra fasaden. Från 1974 och en lång tid framåt fungerade Brunsbo som gästhem för psykiskt sjuka. Idag fungerar de flesta husen som privatbostäder.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3