BOTANISKA TRÄDGÅRDEN

Trädgården anlades av Olof Rudbeck d.ä. i mitten av 1660-talet som slottsträdgård. I sluttningen mot slottets borggård byggdes terrassformade avsatser och det kan tänkas att Rudbeck som förebild för slottsträdgården hade Babylons hängande trädgårdar. Tegelmuren runt trädgården var färdig 1699.
I samband med slottets iståndsättande på 1740-talet fick Carl Hårleman också i uppdrag att ge trädgården en modernare fransk prägel.
1787 överlämnade Gustav III trädgården till universitetet att brukas som botanisk trädgård. I donationsbrevet bestämdes "at Trädgården... underhålles i det skick den nu är" varför den till skillnad från många andra trädgårdar undgick modernisering till engelsk prägel vid 1700-talets slut.
Trädgården restaurerades i början av 1970-talet under ledning av W. Bauer.
Orangeribyggnaden i trädgårdens fond började uppföras omkring 1790 efter ritningar av Olof Tempelman, men färdigställdes under ledning av Louis Jean Desprez. Den invigdes 1807 som botanisk institution.
Byggnaden har kallats såväl Botanicum som Linnéanum och utgör slutpunkten för den symmetriaxel, som utgår från slottsbyggnaden och följer trappan ned över terrasserna och den häckomslutna gången innanför muren.

KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X

Trädgården anlades av Olof Rudbeck d.ä. i mitten av 1660-talet som slottsträdgård. I sluttningen mot slottets borggård byggdes terrassformade avsatser och det kan tänkas att Rudbeck som förebild för slottsträdgården hade Babylons hängande trädgårdar. Tegelmuren runt trädgården var färdig 1699.
I samband med slottets iståndsättande på 1740-talet fick Carl Hårleman också i uppdrag att ge trädgården en modernare fransk prägel.
1787 överlämnade Gustav III trädgården till universitetet att brukas som botanisk trädgård. I donationsbrevet bestämdes "at Trädgården... underhålles i det skick den nu är" varför den till skillnad från många andra trädgårdar undgick modernisering till engelsk prägel vid 1700-talets slut.
Trädgården restaurerades i början av 1970-talet under ledning av W. Bauer.
Orangeribyggnaden i trädgårdens fond började uppföras omkring 1790 efter ritningar av Olof Tempelman, men färdigställdes under ledning av Louis Jean Desprez. Den invigdes 1807 som botanisk institution.
Byggnaden har kallats såväl Botanicum som Linnéanum och utgör slutpunkten för den symmetriaxel, som utgår från slottsbyggnaden och följer trappan ned över terrasserna och den häckomslutna gången innanför muren.

KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X

Trädgården anlades av Olof Rudbeck d.ä. i mitten av 1660-talet som slottsträdgård. I sluttningen mot slottets borggård byggdes terrassformade avsatser och det kan tänkas att Rudbeck som förebild för slottsträdgården hade Babylons hängande trädgårdar. Tegelmuren runt trädgården var färdig 1699.
I samband med slottets iståndsättande på 1740-talet fick Carl Hårleman också i uppdrag att ge trädgården en modernare fransk prägel.
1787 överlämnade Gustav III trädgården till universitetet att brukas som botanisk trädgård. I donationsbrevet bestämdes "at Trädgården... underhålles i det skick den nu är" varför den till skillnad från många andra trädgårdar undgick modernisering till engelsk prägel vid 1700-talets slut.
Trädgården restaurerades i början av 1970-talet under ledning av W. Bauer.
Orangeribyggnaden i trädgårdens fond började uppföras omkring 1790 efter ritningar av Olof Tempelman, men färdigställdes under ledning av Louis Jean Desprez. Den invigdes 1807 som botanisk institution.
Byggnaden har kallats såväl Botanicum som Linnéanum och utgör slutpunkten för den symmetriaxel, som utgår från slottsbyggnaden och följer trappan ned över terrasserna och den häckomslutna gången innanför muren.

KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X

Trädgården anlades av Olof Rudbeck d.ä. i mitten av 1660-talet som slottsträdgård. I sluttningen mot slottets borggård byggdes terrassformade avsatser och det kan tänkas att Rudbeck som förebild för slottsträdgården hade Babylons hängande trädgårdar. Tegelmuren runt trädgården var färdig 1699.
I samband med slottets iståndsättande på 1740-talet fick Carl Hårleman också i uppdrag att ge trädgården en modernare fransk prägel.
1787 överlämnade Gustav III trädgården till universitetet att brukas som botanisk trädgård. I donationsbrevet bestämdes "at Trädgården... underhålles i det skick den nu är" varför den till skillnad från många andra trädgårdar undgick modernisering till engelsk prägel vid 1700-talets slut.
Trädgården restaurerades i början av 1970-talet under ledning av W. Bauer.
Orangeribyggnaden i trädgårdens fond började uppföras omkring 1790 efter ritningar av Olof Tempelman, men färdigställdes under ledning av Louis Jean Desprez. Den invigdes 1807 som botanisk institution.
Byggnaden har kallats såväl Botanicum som Linnéanum och utgör slutpunkten för den symmetriaxel, som utgår från slottsbyggnaden och följer trappan ned över terrasserna och den häckomslutna gången innanför muren.

KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X

Trädgården anlades av Olof Rudbeck d.ä. i mitten av 1660-talet som slottsträdgård. I sluttningen mot slottets borggård byggdes terrassformade avsatser och det kan tänkas att Rudbeck som förebild för slottsträdgården hade Babylons hängande trädgårdar. Tegelmuren runt trädgården var färdig 1699.
I samband med slottets iståndsättande på 1740-talet fick Carl Hårleman också i uppdrag att ge trädgården en modernare fransk prägel.
1787 överlämnade Gustav III trädgården till universitetet att brukas som botanisk trädgård. I donationsbrevet bestämdes "at Trädgården... underhålles i det skick den nu är" varför den till skillnad från många andra trädgårdar undgick modernisering till engelsk prägel vid 1700-talets slut.
Trädgården restaurerades i början av 1970-talet under ledning av W. Bauer.
Orangeribyggnaden i trädgårdens fond började uppföras omkring 1790 efter ritningar av Olof Tempelman, men färdigställdes under ledning av Louis Jean Desprez. Den invigdes 1807 som botanisk institution.
Byggnaden har kallats såväl Botanicum som Linnéanum och utgör slutpunkten för den symmetriaxel, som utgår från slottsbyggnaden och följer trappan ned över terrasserna och den häckomslutna gången innanför muren.

KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X

Trädgården anlades av Olof Rudbeck d.ä. i mitten av 1660-talet som slottsträdgård. I sluttningen mot slottets borggård byggdes terrassformade avsatser och det kan tänkas att Rudbeck som förebild för slottsträdgården hade Babylons hängande trädgårdar. Tegelmuren runt trädgården var färdig 1699.
I samband med slottets iståndsättande på 1740-talet fick Carl Hårleman också i uppdrag att ge trädgården en modernare fransk prägel.
1787 överlämnade Gustav III trädgården till universitetet att brukas som botanisk trädgård. I donationsbrevet bestämdes "at Trädgården... underhålles i det skick den nu är" varför den till skillnad från många andra trädgårdar undgick modernisering till engelsk prägel vid 1700-talets slut.
Trädgården restaurerades i början av 1970-talet under ledning av W. Bauer.
Orangeribyggnaden i trädgårdens fond började uppföras omkring 1790 efter ritningar av Olof Tempelman, men färdigställdes under ledning av Louis Jean Desprez. Den invigdes 1807 som botanisk institution.
Byggnaden har kallats såväl Botanicum som Linnéanum och utgör slutpunkten för den symmetriaxel, som utgår från slottsbyggnaden och följer trappan ned över terrasserna och den häckomslutna gången innanför muren.

KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X