STENINGE SLOTT

"När man efter att ha beskådat slott och herresäten i Uppland - monumentala, storslagna, eleganta, trivsamma, graciösa - kommer till Steninge står man ändå förundrad och säger sig själv: detta är väl i alla fall det vackraste. Ståtligt men ändå måttfullt, seigneuralt men utan barockens stora åthävor, ett italiensk palazzetto insmält i Mälarnatur men dock ett karolinskt slott i sin prydno! Man undrar inte på att Nicodemus Tessin d y med Steninge ansåg sig ha skapat nästan ett ideal för ett mindre lantslott.
Som så många andra slott vänder det sin huvudfasad mot sjön. Två kvadratiska fria flyglar med säteritak och lanterniner ligger framskjutna i höjd med den balustradförsedda muren till den terrass som uppbär huvudbyggnaden; dess hörnpaviljonger - på andra 1600-talsslott framspringande som självständiga byggnader - här reducerade till pilastersmyckade risaliter, vilka ger en föraning om 1700-talets mjukare modellerade herrgårdar sådana de utformades av Hårleman och Rehn. Mittpartiet är ståtligt framhävt med en balkongbärande portal, flankerad av statynischer och krönt av en attika, medan runda nischer med byster är placerade över huvudvåningens fönster. De har sin motsvarighet på parkfasaden, vilken upprepar entréfasadens arkitektoniska schema med undantag av att portalrisaliten här motsvaras av ett tresidigt utsprång som innesluter de stora salarna.
Nedanför terrassen mot sjösidan ligger symmetriskt två par flyglar av trä, av vilka åtminstone två är ursprungliga, de övriga återuppbyggda på de äldre husens grund. På baksidan utbreder sig den under medverkan av Johan Hårleman anlagda parken med en bred parterr i mitten, nu täckta av gräsmattor och flankerad av tuktade alléer av väldiga lindar. Allt detta överensstämmer till punkt och pricka med Sueciastickets bild av anläggningen, vilket inte är alltför vanligt; t o m de små flygelförsedda byggnaderna på sidorna i parken finns kvar och man ser liksom på sticket i fonden några ekonomibyggnader, bl a den 1873 uppförda ståtliga ladugården av gråsten och tegel. Av de båda klockstaplarna på sticket är den ena bevarad i samma skick som på en teckning av Erik Dahlbergh. En av de lägre ned mot sjön belägna timrade flyglarna kallas "Gamla slottet". På Gripenhielms karta över Mälaren 1689 ser man Steninge bebyggt med rödmålade timmerhus, men det är svårt att avgöra om detta hus kan ha ingått i denna gamla anläggning" (Bengt G Södergerg, Slott och herresäten i Sverige).
"Slottet uppfördes efter Tessins ritningar på 1690-talet, det taktäcktes 1701 och fullbordades sex år senare. Flyglarna stod färdiga redan 1685. Tessins ritningar är daterade 1694, resp. 1696.
Suecians båda planscher, graverade av Swidde, har huvudsakligen konstruerats på basis av planer och byggnadsritningar och detta är ett av de ganska få fall, då verkligheten omsider visade sig i stort sett infria Dahlberghs förespeglingar, särskilt gäller detta själva slottet och byggnaderna mot sjön. Riktigt i den omfattning som Dahlbergh givit parterren mot sjön, utfördes aldrig projektet, vilket bl a framgår av en instruktiv karta från 1774" (Gunnar Berefelt, Bilder från en mälarfärd år 1688).

KÄLLA: Beslut om utökat skydd för byggnadsminne 1988-10-17