SÖDERARMS FYRPLATS

Söderarm är en gammal lotsplats. Det nuvarande fyrtornet uppfördes 1838-39. Under 1700-talet hade en båk av timmer funnits på ön. Fyren tillhör de första som efter stenkolsepokens slut uppfördes med den för tiden nya spegelapparaten. Invändigt har fyren undergått relativt stora förändringar och det yttre inkläddes 1972 med sprutbetong. Byggnadsminne sedan 25/1 1935.
Källa: Förslag till skyddsföreskrifter för Söderarms fyr. 1996-11-08
Vid mitten av 1700-talet uppfördes på Trollskäret/Söderarm i Stockholms norra skärgård en sexkantig rödfärgad träbåk, den så kallade Trollskärsbåken. Under 1760-talet planerades en fyr på skäret men det skulle dröja till 1830-talet innan den blev verklighet. I början av 1830-talet beordrade Kungl. Maj:t Förvaltningen av sjöärenden att inkomma med förslag till förbättring av fyrar och sjömärken i riket. I de efterföljande planerna ingick bland annat en fyr på Söderarm. Ett byggnadskontrakt upprättades mellan förvaltningen och handlaren i Söderhamn, O. Hellström. Den nya fyrplatsen innefattade ett cylinderformat stentorn, cirka 21 meter högt, med en spegelapparat inom lanternin. Dessutom byggdes ett bostadshus, ett uthus och ett dass åt fyrpersonalen. Sex paraboliska mässingsspeglar inköptes från Danmark, urverket tillverkades av fyrmästare Skoglund i Marstrand och lanterninen tillverkades vid Samuel Owens faktori i Stockholm. Åren 1838-1839 anlades fyrplatsen.
Tillsammans med Långskärs fyr på åländska sidan utgjorde fyren god rättelse för inloppet söderifrån till Ålands hav. Dessutom utmärkte fyren Söderarmsinloppet till Stockholms skärgård.

KÄLLA: Thunman, Dan, Sveriges fyrplatser : en bebyggelsehistorisk dokumentation av f.d. bemannade fyrplatser anlagda under Lotsverkets tid. ISBN 91-86502-19-0. Stockholm 2000