HÖJENTORPS KUNGSGÅRD

Höjentorp nämns tidigast 1284, då det skänktes till biskopsstolen i Skara. Vid reformationen drogs gården in till kronan och innehades senare av hertig Karl (IX). En tid fram till 1600-talets mitt var Höjentorp boställe för landshövdingen i Skaraborgslän. Gården var en bröllopsgåva till Maria Euphrosyne från Magnus Gabriel De La Gardie, vid denna tid uppförs en slottsanläggning i trä. Denna finns avbildad i Dahlbergs Suecia antiqua et hodierna. 1687 reducerades Höjentorp till kronan och 1722 brann slottet ned.
Gården arrenderades av Jonas Alströmer och hans arvingar 1735-1832. Under Alströmer-eran inrättades här ett Schäferi, vilket kan sägas ha varit Sveriges första jordbruksskola. Skolan var i funktion fram till 1766. Manbyggnadens bottenvåning uppfördes i mitten av 1700-talet och påbyggdes 1814-17, då även den södra flygeln byggdes. Den norra flygeln är antagligen äldre.

KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X
Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1992-10-15. Beteckning 5586/92

Höjentorp nämns tidigast 1284, då det skänktes till biskopsstolen i Skara. Vid reformationen drogs gården in till kronan och innehades senare av hertig Karl (IX). En tid fram till 1600-talets mitt var Höjentorp boställe för landshövdingen i Skaraborgslän. Gården var en bröllopsgåva till Maria Euphrosyne från Magnus Gabriel De La Gardie, vid denna tid uppförs en slottsanläggning i trä. Denna finns avbildad i Dahlbergs Suecia antiqua et hodierna. 1687 reducerades Höjentorp till kronan och 1722 brann slottet ned.
Gården arrenderades av Jonas Alströmer och hans arvingar 1735-1832. Under Alströmer-eran inrättades här ett Schäferi, vilket kan sägas ha varit Sveriges första jordbruksskola. Skolan var i funktion fram till 1766. Manbyggnadens bottenvåning uppfördes i mitten av 1700-talet och påbyggdes 1814-17, då även den södra flygeln byggdes. Den norra flygeln är antagligen äldre.

KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X
Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1992-10-15. Beteckning 5586/92

Höjentorp nämns tidigast 1284, då det skänktes till biskopsstolen i Skara. Vid reformationen drogs gården in till kronan och innehades senare av hertig Karl (IX). En tid fram till 1600-talets mitt var Höjentorp boställe för landshövdingen i Skaraborgslän. Gården var en bröllopsgåva till Maria Euphrosyne från Magnus Gabriel De La Gardie, vid denna tid uppförs en slottsanläggning i trä. Denna finns avbildad i Dahlbergs Suecia antiqua et hodierna. 1687 reducerades Höjentorp till kronan och 1722 brann slottet ned.
Gården arrenderades av Jonas Alströmer och hans arvingar 1735-1832. Under Alströmer-eran inrättades här ett Schäferi, vilket kan sägas ha varit Sveriges första jordbruksskola. Skolan var i funktion fram till 1766. Manbyggnadens bottenvåning uppfördes i mitten av 1700-talet och påbyggdes 1814-17, då även den södra flygeln byggdes. Den norra flygeln är antagligen äldre.

KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X
Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1992-10-15. Beteckning 5586/92

Landskapet
Höjentorp ligger i ett geologiskt mycket särpräglat och värdefullt landskap med en mängd
små sjöar och våtmarker som utgör det bäst bevarade kamelandskapet i Sverige. Ett
kamelandskap karaktäriseras av en oordnad topografi av kullar och åsar av isälvsmaterial,
omväxlande med dödisgropar. I groparna har det ofta bildats sjöar eller våtmarker. Såväl mark
och vegetation som sjöar är kalkpräglade. Andelen åker och lövträdsdominerade partier är
högre i norr, inom de historiska åker- och betesmarkerna, medan andelen sluten mark och
barrskogsinslag är större i öster, inom den forna djurgården.

Redan tidigt fanns åker, äng och bete på Höjentorp. Brukningsmetoderna har såvitt känt inte
skiljt sig från de gängse under respektive tidsperiod. Jämfört med många andra platser var
utvecklingen av åkerarealen under 1800-1920 måttlig. Tidigare ängar söder om Gårdsjön
(Trädgårdssjön) uppodlades som åker mellan 1830 och 1850. Ängsmarken hade också länge
samma utbredning, men har under det senaste århundradet växt igen. Igenväxning är även
märkbar i andra delar av landskapet.

Trädgårdsbruket med humlegårdar och fruktodling var en del av försörjningen på gården.
Odlingen har tidvis varit ett intresse för stormännen själva. Enligt uppgifter ympade Karl IX
äppelträd själv och Magnus Gabriel de la Gardie var engagerad i trädgårdskonsten och bidrog
till dess utveckling i 1600-talets Sverige.

Alströmer startade trädgårdsodlingar med tobak och gurka i mängd men även färgväxter som
vejde och krapp samt prov med bovete och mullbär. Trädgården och trädgårdsmästarbostaden
har haft samma läge genom århundradena, och odlingsstrukturen är tydlig åtminstone fram till
1970-talet.

Jakt bedrevs på Höjentorp såväl inom en inhägnad djurgård som i kronoparker. Jaktparken på
Höjentorp har intressanta särdrag genom sin mångformighet och gårdens placering inne i
själva jaktparken. Djurgården finns väl dokumenterad på kartor såväl 1642 som 1722 och har
uppenbart haft väsentlig betydelse för Höjentorps status. 1642 års karta visar en djurgård som
omfattar ca 600 ha. Hela detta område, varav delar tillhörde andra gårdar, är en inhägnad
jaktpark. Det är inte känt när djurgården tillkom och inte heller när den upphörde. Att Gustav
Vasa och hans söner jagade här är säkert och Karl IX:s jaktslott understryker detta. Marken
inom djurgården, användes också periodvis som ängsmark.

Vägens läge söderifrån till gårdscentrum är identiskt sedan 1600-talet. Med den starkt
styrande effekt landskapet före denna tid hade för val av färdväg, var troligen sträckningen
densamma redan på medeltiden. De senaste tvåhundra åren har vägsträckningen norrut till
Eggby kyrka varit densamma. Utöver det övergripande vägnätet är även de mindre vägarna
genom Djurgårdsskogen och förbi Inköpartorpet i likartade lägen som tidigare.

Bebyggelsen
Huvudbyggnaden, flyglar och uthus ligger samlade kring en gårdsplan. Terrasser mot söder
inramar gårdsbilden och en stensatt körväg leder fram till huvudbyggnaden. Öster om denna
bebyggelsegrupp återfinns de båda större ekonomibyggnaderna. Trädgårdsmästarbostaden
och dess uthus är belägna ca 100 meter söder om huvudbyggnaden. Inköpartorpet ligger
nordost om djurgården där även flera, numera avstyckade, torp finns.

Höjentorp nämns tidigast 1284, då det skänktes till biskopsstolen i Skara. Vid reformationen drogs gården in till kronan och innehades senare av hertig Karl (IX). En tid fram till 1600-talets mitt var Höjentorp boställe för landshövdingen i Skaraborgslän. Gården var en bröllopsgåva till Maria Euphrosyne från Magnus Gabriel De La Gardie, vid denna tid uppförs en slottsanläggning i trä. Denna finns avbildad i Dahlbergs Suecia antiqua et hodierna. 1687 reducerades Höjentorp till kronan och 1722 brann slottet ned.
Gården arrenderades av Jonas Alströmer och hans arvingar 1735-1832. Under Alströmer-eran inrättades här ett Schäferi, vilket kan sägas ha varit Sveriges första jordbruksskola. Skolan var i funktion fram till 1766. Manbyggnadens bottenvåning uppfördes i mitten av 1700-talet och påbyggdes 1814-17, då även den södra flygeln byggdes. Den norra flygeln är antagligen äldre.

KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X
Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1992-10-15. Beteckning 5586/92

Höjentorp nämns tidigast 1284, då det skänktes till biskopsstolen i Skara. Vid reformationen drogs gården in till kronan och innehades senare av hertig Karl (IX). En tid fram till 1600-talets mitt var Höjentorp boställe för landshövdingen i Skaraborgslän. Gården var en bröllopsgåva till Maria Euphrosyne från Magnus Gabriel De La Gardie, vid denna tid uppförs en slottsanläggning i trä. Denna finns avbildad i Dahlbergs Suecia antiqua et hodierna. 1687 reducerades Höjentorp till kronan och 1722 brann slottet ned.
Gården arrenderades av Jonas Alströmer och hans arvingar 1735-1832. Under Alströmer-eran inrättades här ett Schäferi, vilket kan sägas ha varit Sveriges första jordbruksskola. Skolan var i funktion fram till 1766. Manbyggnadens bottenvåning uppfördes i mitten av 1700-talet och påbyggdes 1814-17, då även den södra flygeln byggdes. Den norra flygeln är antagligen äldre.

KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X
Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1992-10-15. Beteckning 5586/92

Höjentorp nämns tidigast 1284, då det skänktes till biskopsstolen i Skara. Vid reformationen drogs gården in till kronan och innehades senare av hertig Karl (IX). En tid fram till 1600-talets mitt var Höjentorp boställe för landshövdingen i Skaraborgslän. Gården var en bröllopsgåva till Maria Euphrosyne från Magnus Gabriel De La Gardie, vid denna tid uppförs en slottsanläggning i trä. Denna finns avbildad i Dahlbergs Suecia antiqua et hodierna. 1687 reducerades Höjentorp till kronan och 1722 brann slottet ned.
Gården arrenderades av Jonas Alströmer och hans arvingar 1735-1832. Under Alströmer-eran inrättades här ett Schäferi, vilket kan sägas ha varit Sveriges första jordbruksskola. Skolan var i funktion fram till 1766. Manbyggnadens bottenvåning uppfördes i mitten av 1700-talet och påbyggdes 1814-17, då även den södra flygeln byggdes. Den norra flygeln är antagligen äldre.

KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X
Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1992-10-15. Beteckning 5586/92

Kungsgården
Höjentorp medeltida historia är främst känd genom ägobyten. Första entydigt dokumenterade
ägare är Magnus Johansson Ängel, som var medlem i Magnus Ladulås riksråd. Magnus
Johansson skänkte 1284 Höjentorp till biskop Brynolf (Algotsson) i Skara och genom att ett
antal medeltida brev utfärdades av biskopar blir det tydligt att gården varit biskopssäte.
Efter reformationens början 1527 drogs Höjentorp in till kronan. Gustaf Vasa, Johan III och
Karl IX inte bara förvaltade egendomen utan besökte den också regelbundet när de var
regenter. Redan stormännen och biskoparna hade dock haft en representativ och skyddande
byggnad (borg eller slott) som övertogs av vasakungarna. Denna byggnad förstördes under
krig mot danskarna 1566. På dess grund uppförde hertig Karl (senare Karl IX) ett jaktslott
med trädgård i slutet av 1500-talet. Efter Karl IX:s död 1611 blev slottet boställe för
landshövdingen i Skaraborgs län.

År 1647 fick Magnus Gabriel De la Gardie Höjentorp, liksom många andra egendomar i Valle
härad, som bröllopsgåva av Drottning Kristina. Magnus Gabriel De la Gardie uppförde en
slottsanläggning i trä som stod färdig 1667. Anläggningen bestod av en huvudbyggnad i två
våningar med ett högt brant sluttande tak som omgavs av två flyglar med mittorn. En
terrassanläggning söder om slottet var helt symmetrisk kring slottets mittaxel.

Det äldre jaktslottets trädgård i renässansmaner fanns efter nybygget helt eller delvis kvar
invid den nya slottsanläggningen. Ytterligare en trädgård anlades öster om slottsanläggning,
från början planerad som en symmetrisk parterr lika den västra trädgården. Slottet brann ned
till grunden den 4 september 1722, då drottning Ulrika Eleonora var där för en större
festlighet. Synliga lämningar av slottet finns kvar i form av källarvalv, en trappa av kalksten
och terrasseringar.

Magnus Gabriel De la Gardie och änkan Maria Euphrosyne (Karl X Gustavs syster) fick trots
Karl XI:s reduktioner behålla egendomen tills de avled i slutet av 1680-talet. Därefter har
Höjentorp varit i statlig ägo och utarrenderats.

På den första tillgängliga kartan över Höjentorp från 1642 är gränserna i söder likartade som
idag (kartan omfattar inte den norra delen av gården). Djurgården omfattade vid denna tid
även mark på närliggande fastigheter. Enligt 1722 års karta hade fastigheten större utbredning
norrut och både i SV och i SO men rakt i söder var fastigheten mindre än idag. Höjentorps
ägor omfattade även betydande delar av inägorna i närliggande Eggby kyrkby.

Åren 1735-1832 var gården utarrenderad åt Jonas Alströmer och hans arvingar. Alströmer
startade industrimanufaktur i Alingsås och insåg att det behövdes mer svensk ull med högre
kvalitet. Kungsgården blev mönstergård med den i tidens anda så viktiga självförsörjningen i
centrum. Bland annat bedrevs fåravel, odling av tobak och växter för växtfärgning. Alströmer
verkade också som en av grundarna till Vetenskapsakademien för kunskapsspridning och
Höjentorp kan betraktas som Sveriges första skola för högre lantbruksutbildning.

Utskiftena och torpen var kvar i gårdens ägo under större delen av 1800-talet. Till gården
hörande torp och utskiften fanns tidigare även i flera grannsocknar. 1830 hade en minskning
av ägorna i Eggby kyrkby skett och trettio år senare hade alla dessa ägor övergått i annan ägo.
1860 hade gården många fler ekonomibyggnader än idag. På den västra sidan av vägen förbi
gårdscentrum fanns i linje med de båda flyglarna två mindre uthus i trä med rödfärgade
fasader, troligen innehöll dessa stall och vedbodar. Norr om dessa fanns ytterligare några
mindre uthus för höns och grisar. Mellan två större ekonomibyggnader på den östra sidan stod
ett magasin, en byggnad av trä i tre våningar med rödfärgade fasader. Succesivt under första
delen av 1900-talet har dessa ekonomibyggnader rivits, de sista under 1950-talet. Det finns
säkert ett samband mellan dessa rivningar och nuvarande ladugård och loge som tillkom i
början av 1900-talet.

Höjentorp blev byggnadsminnesmärke (numera statligt byggnadsminne) 1935. Vid denna tid
fanns även ett förslag att gården skulle styckas upp i mindre fastigheter, så kallade
arrendeegnahem. Domänstyrelsen och Svenska naturskyddsföreningen agerade så att dessa
planer till sist skrinlades. Endast en mindre del med åkerjord i ett hörn av fastigheten
avstyckades och överfördes till Statens jordnämnd genom beslut av Kungl. Maj:t 1938.
Statens fastighetsverk övertog förvaltningen av Höjentorp 1993. Sedan dess har inga
markanta förändringar skett av gårdens bebyggelse. Ett lusthus i anslutning till
huvudbyggnadens södra gavel uppfördes av dåvarande arrendator under 1990-talet.
2009 byggdes en slaktbod i anpassad stil i samma läge som det tidigare hönshuset. Den nya
byggnaden benämns dock hönshuset lika tidigare. Radonsanering har gjorts i
huvudbyggnaden och flera andra byggnader sedan 2016. Logen tillbyggdes 2019 med ett
köttdjursstall i vinkeln på baksidan från gården. I logdelen inreddes även platser för djur. En
gödselplatta anlades också en bit söderut från logen, plattan kommer under 2021 att förses
med en enkel förrådsbyggnad.