CELLFÄNGELSET, UMEÅ

Anläggningen som består av huvudbyggnad, två sidobyggnader och omgivande plank, uppfördes 1859-62 efter ritningar av arkitekt Vilhelm Teodor Ankarsvärd. Huvudbyggnaden i två våningar representerar den mindre, raka fängelsetypen. Den är putsad och avfärgad i gult med lisener och listverk i vitt. Sadeltaken är täckta med ljusgrönmålad plåt. Invändigt är administrationsdelens bottenvåning mycket välbevarad och celldelen har öppet bjälklag, vilket endast finns i några få fall.
De två sidobyggnaderna är av trä, envåniga med rödmålad locklistpanel, vita knutar och fönstersnickerier samt tak av grönmålad plåt.
Sidobyggnaderna är invändigt förändrade, medan huvudbyggnaden endast är lite förändrad. Det dubbla träplanket med lutande sidor är landets enda som bevarats i oförändrad form.

KÄLLA: Angående förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1992 10 02

Cellfängelset i Umeå är det äldsta stenhuset i staden och ett av de få hus som överlevde stadsbranden 1888. Det var på 1840-talet som reformeringen av fångvården inleddes i Sverige och en av ivrarna var kronprinsen, blivande kung Oscar I. Genom tillskapandet av cellfängelser ville man möjliggöra en rehabilitering av fångarna. När de vistades i egna celler kunde de begrunda sina brott och bättre sig, till skillnad mot om de satt på fästning tillsammans med andra. Samtidigt innebar de en större möjlighet till kontroll av den enskilde fången.

Fängelset i Umeå är byggt enligt Philadelphia-systemet - celler vid yttervägg och ett galleri i mitten- men har bara en länga med celler, som utgör en fortsättning på administrationsbyggnaden, vilken innehäll sessionssal, vaktrum, kök och bostad för bland annat fängelseföreståndaren. Ritningen till länsfängelset signerades av V.T. Ankarsvärd och C.N. Söderberg vid byggnadskontoret för "Styrelsen öfver fängelser och arbetsinrättningar i Riket" 1858. Själva fängelsebyggnaden med källare i sten och två våningar i slätputsat tegel uppfördes ungefär mitt på tomten och har sin huvudfasad mot Storgatan. Parallellt med denna byggdes två låga flyglar i trä. Hela anläggningen omgavs med en palissad, ett dubbelt plank med lutande sidor in mot gården och delvis även utåt.

KÄLLA: Statens fastighetsverk, Vårdprogram för f.d. Cellfängelset i Umeå, AC 48:1-3

Anläggningen som består av huvudbyggnad, två sidobyggnader och omgivande plank, uppfördes 1859-62 efter ritningar av arkitekt Vilhelm Teodor Ankarsvärd. Huvudbyggnaden i två våningar representerar den mindre, raka fängelsetypen. Den är putsad och avfärgad i gult med lisener och listverk i vitt. Sadeltaken är täckta med ljusgrönmålad plåt. Invändigt är administrationsdelens bottenvåning mycket välbevarad och celldelen har öppet bjälklag, vilket endast finns i några få fall.
De två sidobyggnaderna är av trä, envåniga med rödmålad locklistpanel, vita knutar och fönstersnickerier samt tak av grönmålad plåt.
Sidobyggnaderna är invändigt förändrade, medan huvudbyggnaden endast är lite förändrad. Det dubbla träplanket med lutande sidor är landets enda som bevarats i oförändrad form.

KÄLLA: Angående förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1992 10 02

Cellfängelset i Umeå är det äldsta stenhuset i staden och ett av de få hus som överlevde stadsbranden 1888. Det var på 1840-talet som reformeringen av fångvården inleddes i Sverige och en av ivrarna var kronprinsen, blivande kung Oscar I. Genom tillskapandet av cellfängelser ville man möjliggöra en rehabilitering av fångarna. När de vistades i egna celler kunde de begrunda sina brott och bättre sig, till skillnad mot om de satt på fästning tillsammans med andra. Samtidigt innebar de en större möjlighet till kontroll av den enskilde fången.

Fängelset i Umeå är byggt enligt Philadelphia-systemet - celler vid yttervägg och ett galleri i mitten- men har bara en länga med celler, som utgör en fortsättning på administrationsbyggnaden, vilken innehäll sessionssal, vaktrum, kök och bostad för bland annat fängelseföreståndaren. Ritningen till länsfängelset signerades av V.T. Ankarsvärd och C.N. Söderberg vid byggnadskontoret för "Styrelsen öfver fängelser och arbetsinrättningar i Riket" 1858. Själva fängelsebyggnaden med källare i sten och två våningar i slätputsat tegel uppfördes ungefär mitt på tomten och har sin huvudfasad mot Storgatan. Parallellt med denna byggdes två låga flyglar i trä. Hela anläggningen omgavs med en palissad, ett dubbelt plank med lutande sidor in mot gården och delvis även utåt.

KÄLLA: Statens fastighetsverk, Vårdprogram för f.d. Cellfängelset i Umeå, AC 48:1-3