GUSTAF ADOLFSKOLAN

Gustaf Adolfskolan avgränsas av Skolhusallén i öster, skolparken i söder, de statliga institutionerna SPV och CSN i väster samt Södra järnvägsgatan i norr. Skoltomten är stor till ytan och innehåller 3 byggnader, huvudbyggnaden från 1892 i öster, en gymnastikbyggnad från 1921 i väster, samt en mindre byggnad från 1959 i sydväst. Däremellan är skolgården asfalterad och upptar ett stort antal bilplatser.

Huvudbyggnaden är uppförd i 3 våningar samt förhöjd sockelvåning och delvis inredd vind. Dess planform kan liknas vid ett U med huvudfasaden mot Skolhusallén. Stommen utgörs av murtegel, men den utvändiga spritputsen sträcker sig endast i 1 ½ plan, däröver finns en slätputs. Taket är ett flackt valmat tak belagt med skivfalsad plåt. Den påkostade fasaden har hörnrustik, fönsteromfattningar, entréportaler och utsmyckningar i natursten. Mellan 1:a och 2:a våningen finns ett brett våningsband och vid översta våningen löper en fris.

Huvudfasaden ritades ursprungligen med en huvudentré i en framspringande risalit, som avslutats med en uppstickande torndel. Entrén blev troligen i samband med en ombyggnad efter krigsanvändningen 1946 ersatt av den nuvarande fönsterlösningen. Fasadarkitekturen kan karaktäriseras som florentinsk renässans.

Gymnastikbyggnaden är besläktad med huvudbyggnaden i sitt utförande, den står på en naturstensgrund, murtegelstomme med utvändig slätputs samt brutet tak belagt med tvåkupigt lertegel. Långsidornas fasader har markerats med utanpåliggande, putsade sk följare.

Den mindre byggnaden i sydväst, tidigare matsal, nu naturrum, är uppförd på betonggrund, har betongstomme med tegelfasad samt ett delvis platt, delvis pulpetlutande tak belagt med papp.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1997-06-13, Dnr 221-688-96

Gustaf Adolfskolan avgränsas av Skolhusallén i öster, skolparken i söder, de statliga institutionerna SPV och CSN i väster samt Södra järnvägsgatan i norr. Skoltomten är stor till ytan och innehåller 3 byggnader, huvudbyggnaden från 1892 i öster, en gymnastikbyggnad från 1921 i väster, samt en mindre byggnad från 1959 i sydväst. Däremellan är skolgården asfalterad och upptar ett stort antal bilplatser.

Huvudbyggnaden är uppförd i 3 våningar samt förhöjd sockelvåning och delvis inredd vind. Dess planform kan liknas vid ett U med huvudfasaden mot Skolhusallén. Stommen utgörs av murtegel, men den utvändiga spritputsen sträcker sig endast i 1 ½ plan, däröver finns en slätputs. Taket är ett flackt valmat tak belagt med skivfalsad plåt. Den påkostade fasaden har hörnrustik, fönsteromfattningar, entréportaler och utsmyckningar i natursten. Mellan 1:a och 2:a våningen finns ett brett våningsband och vid översta våningen löper en fris.

Huvudfasaden ritades ursprungligen med en huvudentré i en framspringande risalit, som avslutats med en uppstickande torndel. Entrén blev troligen i samband med en ombyggnad efter krigsanvändningen 1946 ersatt av den nuvarande fönsterlösningen. Fasadarkitekturen kan karaktäriseras som florentinsk renässans.

Gymnastikbyggnaden är besläktad med huvudbyggnaden i sitt utförande, den står på en naturstensgrund, murtegelstomme med utvändig slätputs samt brutet tak belagt med tvåkupigt lertegel. Långsidornas fasader har markerats med utanpåliggande, putsade sk följare.

Den mindre byggnaden i sydväst, tidigare matsal, nu naturrum, är uppförd på betonggrund, har betongstomme med tegelfasad samt ett delvis platt, delvis pulpetlutande tak belagt med papp.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1997-06-13, Dnr 221-688-96