STRÖMSHOLMS HERRGÅRD

Strömsholms herrgård uppfördes år 1855 som disponentsbostad och kontor för Strömsholms sågverk. Huvudbyggnaden är av timmer i en och en halv våning med vitmålad liggande spontpanel och frontespiser på båda långsidorna. Byggnaden är uppförd i empire med en träpanel som efterliknar stenarkitekturens former. Uthuset, i en och en halv våning, har timmerstomme som försetts med rödfärgad locklistpanel.
Strömsholms herrgård vid Bureälven hör nära samman med områdets historia. Här i Strömsholm startade den sågverksrörelse som senare kom att få en så betydande omfattning i Bureå. År 1797 anlade Burebolags föregångare här en finbladig vattensåg.
Redan då lär de nuvarande kanalerna och vissa av dammanläggningarna vid forsen ha tillkommit. Så gott som samtliga byggnader vid Strömsholms första sågverk brann ner i en häftig eldsvåda i september 1842.

Redan året efter branden uppfördes ett nytt såghus och så småningom också nya bostadshus för arbetarna. Disponentbostaden - nuvarande Strömsholms herrgård - stod klar först 1855. En karta visar bebyggelsen år 1871.

Företaget leddes mellan 1846 och 1898 av patron Johan Marklund. Ännu vid slutet av 1860-talet var sågverket av måttligt format, den sysselsatte inte mer än ett 30-tal arbetare. Driften låg nere vintertid. Vid 1870-talets början gick sågverksägarna samman och bildade aktiebolag. Man planerade för en utbyggnad av sågen vid Strömsholm och en hästdragen rälsbana för transport av det sågade virket till hamnen. 1874 uppförde man istället en modern ångsåg på Snöskäret vid havet, där dagens industrianläggning ligger. Vattensågen togs ur drift 1898.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västerbottens län, 1988-08-29, Dnr 11.392-893-83

Strömsholms herrgård uppfördes år 1855 som disponentsbostad och kontor för Strömsholms sågverk. Huvudbyggnaden är av timmer i en och en halv våning med vitmålad liggande spontpanel och frontespiser på båda långsidorna. Byggnaden är uppförd i empire med en träpanel som efterliknar stenarkitekturens former. Uthuset, i en och en halv våning, har timmerstomme som försetts med rödfärgad locklistpanel.
Strömsholms herrgård vid Bureälven hör nära samman med områdets historia. Här i Strömsholm startade den sågverksrörelse som senare kom att få en så betydande omfattning i Bureå. År 1797 anlade Burebolags föregångare här en finbladig vattensåg.
Redan då lär de nuvarande kanalerna och vissa av dammanläggningarna vid forsen ha tillkommit. Så gott som samtliga byggnader vid Strömsholms första sågverk brann ner i en häftig eldsvåda i september 1842.

Redan året efter branden uppfördes ett nytt såghus och så småningom också nya bostadshus för arbetarna. Disponentbostaden - nuvarande Strömsholms herrgård - stod klar först 1855. En karta visar bebyggelsen år 1871.

Företaget leddes mellan 1846 och 1898 av patron Johan Marklund. Ännu vid slutet av 1860-talet var sågverket av måttligt format, den sysselsatte inte mer än ett 30-tal arbetare. Driften låg nere vintertid. Vid 1870-talets början gick sågverksägarna samman och bildade aktiebolag. Man planerade för en utbyggnad av sågen vid Strömsholm och en hästdragen rälsbana för transport av det sågade virket till hamnen. 1874 uppförde man istället en modern ångsåg på Snöskäret vid havet, där dagens industrianläggning ligger. Vattensågen togs ur drift 1898.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västerbottens län, 1988-08-29, Dnr 11.392-893-83

Strömsholms herrgård uppfördes år 1855 som disponentsbostad och kontor för Strömsholms sågverk. Huvudbyggnaden är av timmer i en och en halv våning med vitmålad liggande spontpanel och frontespiser på båda långsidorna. Byggnaden är uppförd i empire med en träpanel som efterliknar stenarkitekturens former. Uthuset, i en och en halv våning, har timmerstomme som försetts med rödfärgad locklistpanel.
Strömsholms herrgård vid Bureälven hör nära samman med områdets historia. Här i Strömsholm startade den sågverksrörelse som senare kom att få en så betydande omfattning i Bureå. År 1797 anlade Burebolags föregångare här en finbladig vattensåg.
Redan då lär de nuvarande kanalerna och vissa av dammanläggningarna vid forsen ha tillkommit. Så gott som samtliga byggnader vid Strömsholms första sågverk brann ner i en häftig eldsvåda i september 1842.

Redan året efter branden uppfördes ett nytt såghus och så småningom också nya bostadshus för arbetarna. Disponentbostaden - nuvarande Strömsholms herrgård - stod klar först 1855. En karta visar bebyggelsen år 1871.

Företaget leddes mellan 1846 och 1898 av patron Johan Marklund. Ännu vid slutet av 1860-talet var sågverket av måttligt format, den sysselsatte inte mer än ett 30-tal arbetare. Driften låg nere vintertid. Vid 1870-talets början gick sågverksägarna samman och bildade aktiebolag. Man planerade för en utbyggnad av sågen vid Strömsholm och en hästdragen rälsbana för transport av det sågade virket till hamnen. 1874 uppförde man istället en modern ångsåg på Snöskäret vid havet, där dagens industrianläggning ligger. Vattensågen togs ur drift 1898.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västerbottens län, 1988-08-29, Dnr 11.392-893-83

Strömsholms herrgård uppfördes år 1855 som disponentsbostad och kontor för Strömsholms sågverk. Huvudbyggnaden är av timmer i en och en halv våning med vitmålad liggande spontpanel och frontespiser på båda långsidorna. Byggnaden är uppförd i empire med en träpanel som efterliknar stenarkitekturens former. Uthuset, i en och en halv våning, har timmerstomme som försetts med rödfärgad locklistpanel.
Strömsholms herrgård vid Bureälven hör nära samman med områdets historia. Här i Strömsholm startade den sågverksrörelse som senare kom att få en så betydande omfattning i Bureå. År 1797 anlade Burebolags föregångare här en finbladig vattensåg.
Redan då lär de nuvarande kanalerna och vissa av dammanläggningarna vid forsen ha tillkommit. Så gott som samtliga byggnader vid Strömsholms första sågverk brann ner i en häftig eldsvåda i september 1842.

Redan året efter branden uppfördes ett nytt såghus och så småningom också nya bostadshus för arbetarna. Disponentbostaden - nuvarande Strömsholms herrgård - stod klar först 1855. En karta visar bebyggelsen år 1871.

Företaget leddes mellan 1846 och 1898 av patron Johan Marklund. Ännu vid slutet av 1860-talet var sågverket av måttligt format, den sysselsatte inte mer än ett 30-tal arbetare. Driften låg nere vintertid. Vid 1870-talets början gick sågverksägarna samman och bildade aktiebolag. Man planerade för en utbyggnad av sågen vid Strömsholm och en hästdragen rälsbana för transport av det sågade virket till hamnen. 1874 uppförde man istället en modern ångsåg på Snöskäret vid havet, där dagens industrianläggning ligger. Vattensågen togs ur drift 1898.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västerbottens län, 1988-08-29, Dnr 11.392-893-83

Strömsholms herrgård uppfördes år 1855 som disponentsbostad och kontor för Strömsholms sågverk. Huvudbyggnaden är av timmer i en och en halv våning med vitmålad liggande spontpanel och frontespiser på båda långsidorna. Byggnaden är uppförd i empire med en träpanel som efterliknar stenarkitekturens former. Uthuset, i en och en halv våning, har timmerstomme som försetts med rödfärgad locklistpanel.
Strömsholms herrgård vid Bureälven hör nära samman med områdets historia. Här i Strömsholm startade den sågverksrörelse som senare kom att få en så betydande omfattning i Bureå. År 1797 anlade Burebolags föregångare här en finbladig vattensåg.
Redan då lär de nuvarande kanalerna och vissa av dammanläggningarna vid forsen ha tillkommit. Så gott som samtliga byggnader vid Strömsholms första sågverk brann ner i en häftig eldsvåda i september 1842.

Redan året efter branden uppfördes ett nytt såghus och så småningom också nya bostadshus för arbetarna. Disponentbostaden - nuvarande Strömsholms herrgård - stod klar först 1855. En karta visar bebyggelsen år 1871.

Företaget leddes mellan 1846 och 1898 av patron Johan Marklund. Ännu vid slutet av 1860-talet var sågverket av måttligt format, den sysselsatte inte mer än ett 30-tal arbetare. Driften låg nere vintertid. Vid 1870-talets början gick sågverksägarna samman och bildade aktiebolag. Man planerade för en utbyggnad av sågen vid Strömsholm och en hästdragen rälsbana för transport av det sågade virket till hamnen. 1874 uppförde man istället en modern ångsåg på Snöskäret vid havet, där dagens industrianläggning ligger. Vattensågen togs ur drift 1898.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västerbottens län, 1988-08-29, Dnr 11.392-893-83