BYSTRÖMS

Hemmanet Trogsta omnämns för första gången i 1542 års jordebok och tillhör därmed Forsa sockens äldsta gårdar.
Kort efter 1720 förvärvade soldaten Olof Eriksson Byström hemmanet. Från denna tid har hemmanet ärvts i rakt nedstigande led inom släkten och också haft sitt namn, trots att soldatnamnet Byström inte fördes vidare som släktnamn utan antogs som familjenamn först omkring år 1900.
I början av 1800-talet brann gården enligt familjetraditionen ner till grunden och samtliga hus byggdes upp på nytt. De äldre byggnadernas enhetliga karaktär tyder på att de uppfördes i ett sammanhang.
Byströms är en av de fåtaliga fyrbyggda gårdar i länet som bevarats på ursprunglig plats. Att en sådan gård dessutom utgör centrum i en levande jordbruksfastighet torde vara mycket sällsynt.
Kärna i gårdens bebyggelse utgörs av tre bostadshus, ladugård samt en logbyggnad med stall vilka tillsammans bildar en kringbyggd gårdsfyrkant, öppen i tre hörn. Byggnaderna har troligen uppförts under 1820-30-talet. Ett undantag utgör den sk sängstugan som förefaller vara en äldre byggnad som påbyggts och moderniserats vid denna tid. I övrigt består gården av en loge, en nyare ladugård, bagarstuga, smedja och lada. Exteriört är samtliga byggnader kring gårdsplanen mycket välbevarade.
Brystugan är det enda bostadshuset som idag är bebott och den har sedan byggnadstiden fungerat som gårdens egentliga mangårdsbyggnad. Den är en parstuga i en och en halv våning, sammanbyggd med den ursprungliga ladugården till en länga. Längan är byggd av timmer på grund av kilad sten, har tak täckt med tvåkupigt tegel och locklistpanelade fasader. Invändigt har brystugan byggts om under 1900-talet. Äldre takmaterial och väggbeklädnad finns kvar under de nuvarande i flera fall.
Barstugan är en parstuga med dubbla mellankamrar. Den har enbart fungerat som feststuga och härigenom har inredning bevarats i stort sett intakt.
Sängstugan är en långsträckt byggnad i en och en halv våning med locklistpanelade fasader. I äldre tid beboddes sängstugan av tjänstefolk och tillfälligt gästande hantverkare.
Den sk gamla logen utgör gårdsfyrkantens östra länga, byggd i vinkel mot fen äldre ladugården. Den knuttimrade byggnaden som rymmer tröskloge i norr och stall i söder har locklistpanelade fasader och tak täckt med tvåkupigt tegel.
Den s k nya logen är placerad vägg i vägg med den äldre. Byggnaden vilar på höga trästolpar med utrymme för hästvandring, är knuttimrad och klädd med rödfärgad locklistpanel. Taket är täckt med tvåkupigt tegel. Nya logen flyttades till gården omkring 1860.
Den nya ladugården är byggd i två etapper 1923 och 1934. Markvåningen är byggd i cementsten, medan skullen består av regelverk med rödfärgad locklistpanel. Ladugården ansluter väl till den äldre gårdsmiljön.
Bagarstugan är en knuttimrad envåningsbyggnad med locklistpanelade fasader och tak av tvåkupigt tegel. Huset består av två rum, bagarstuga och snickarbod.
Smedjan som är i mycket dåligt skick och ladan som flyttats till nuvarande plats omfattas ej av byggnadsminnesförklaringen.

Källa: Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 1992-05-08, Dnr 221-3636-90

Hemmanet Trogsta omnämns för första gången i 1542 års jordebok och tillhör därmed Forsa sockens äldsta gårdar.
Kort efter 1720 förvärvade soldaten Olof Eriksson Byström hemmanet. Från denna tid har hemmanet ärvts i rakt nedstigande led inom släkten och också haft sitt namn, trots att soldatnamnet Byström inte fördes vidare som släktnamn utan antogs som familjenamn först omkring år 1900.
I början av 1800-talet brann gården enligt familjetraditionen ner till grunden och samtliga hus byggdes upp på nytt. De äldre byggnadernas enhetliga karaktär tyder på att de uppfördes i ett sammanhang.
Byströms är en av de fåtaliga fyrbyggda gårdar i länet som bevarats på ursprunglig plats. Att en sådan gård dessutom utgör centrum i en levande jordbruksfastighet torde vara mycket sällsynt.
Kärna i gårdens bebyggelse utgörs av tre bostadshus, ladugård samt en logbyggnad med stall vilka tillsammans bildar en kringbyggd gårdsfyrkant, öppen i tre hörn. Byggnaderna har troligen uppförts under 1820-30-talet. Ett undantag utgör den sk sängstugan som förefaller vara en äldre byggnad som påbyggts och moderniserats vid denna tid. I övrigt består gården av en loge, en nyare ladugård, bagarstuga, smedja och lada. Exteriört är samtliga byggnader kring gårdsplanen mycket välbevarade.
Brystugan är det enda bostadshuset som idag är bebott och den har sedan byggnadstiden fungerat som gårdens egentliga mangårdsbyggnad. Den är en parstuga i en och en halv våning, sammanbyggd med den ursprungliga ladugården till en länga. Längan är byggd av timmer på grund av kilad sten, har tak täckt med tvåkupigt tegel och locklistpanelade fasader. Invändigt har brystugan byggts om under 1900-talet. Äldre takmaterial och väggbeklädnad finns kvar under de nuvarande i flera fall.
Barstugan är en parstuga med dubbla mellankamrar. Den har enbart fungerat som feststuga och härigenom har inredning bevarats i stort sett intakt.
Sängstugan är en långsträckt byggnad i en och en halv våning med locklistpanelade fasader. I äldre tid beboddes sängstugan av tjänstefolk och tillfälligt gästande hantverkare.
Den sk gamla logen utgör gårdsfyrkantens östra länga, byggd i vinkel mot fen äldre ladugården. Den knuttimrade byggnaden som rymmer tröskloge i norr och stall i söder har locklistpanelade fasader och tak täckt med tvåkupigt tegel.
Den s k nya logen är placerad vägg i vägg med den äldre. Byggnaden vilar på höga trästolpar med utrymme för hästvandring, är knuttimrad och klädd med rödfärgad locklistpanel. Taket är täckt med tvåkupigt tegel. Nya logen flyttades till gården omkring 1860.
Den nya ladugården är byggd i två etapper 1923 och 1934. Markvåningen är byggd i cementsten, medan skullen består av regelverk med rödfärgad locklistpanel. Ladugården ansluter väl till den äldre gårdsmiljön.
Bagarstugan är en knuttimrad envåningsbyggnad med locklistpanelade fasader och tak av tvåkupigt tegel. Huset består av två rum, bagarstuga och snickarbod.
Smedjan som är i mycket dåligt skick och ladan som flyttats till nuvarande plats omfattas ej av byggnadsminnesförklaringen.

Källa: Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 1992-05-08, Dnr 221-3636-90

Hemmanet Trogsta omnämns för första gången i 1542 års jordebok och tillhör därmed Forsa sockens äldsta gårdar.
Kort efter 1720 förvärvade soldaten Olof Eriksson Byström hemmanet. Från denna tid har hemmanet ärvts i rakt nedstigande led inom släkten och också haft sitt namn, trots att soldatnamnet Byström inte fördes vidare som släktnamn utan antogs som familjenamn först omkring år 1900.
I början av 1800-talet brann gården enligt familjetraditionen ner till grunden och samtliga hus byggdes upp på nytt. De äldre byggnadernas enhetliga karaktär tyder på att de uppfördes i ett sammanhang.
Byströms är en av de fåtaliga fyrbyggda gårdar i länet som bevarats på ursprunglig plats. Att en sådan gård dessutom utgör centrum i en levande jordbruksfastighet torde vara mycket sällsynt.
Kärna i gårdens bebyggelse utgörs av tre bostadshus, ladugård samt en logbyggnad med stall vilka tillsammans bildar en kringbyggd gårdsfyrkant, öppen i tre hörn. Byggnaderna har troligen uppförts under 1820-30-talet. Ett undantag utgör den sk sängstugan som förefaller vara en äldre byggnad som påbyggts och moderniserats vid denna tid. I övrigt består gården av en loge, en nyare ladugård, bagarstuga, smedja och lada. Exteriört är samtliga byggnader kring gårdsplanen mycket välbevarade.
Brystugan är det enda bostadshuset som idag är bebott och den har sedan byggnadstiden fungerat som gårdens egentliga mangårdsbyggnad. Den är en parstuga i en och en halv våning, sammanbyggd med den ursprungliga ladugården till en länga. Längan är byggd av timmer på grund av kilad sten, har tak täckt med tvåkupigt tegel och locklistpanelade fasader. Invändigt har brystugan byggts om under 1900-talet. Äldre takmaterial och väggbeklädnad finns kvar under de nuvarande i flera fall.
Barstugan är en parstuga med dubbla mellankamrar. Den har enbart fungerat som feststuga och härigenom har inredning bevarats i stort sett intakt.
Sängstugan är en långsträckt byggnad i en och en halv våning med locklistpanelade fasader. I äldre tid beboddes sängstugan av tjänstefolk och tillfälligt gästande hantverkare.
Den sk gamla logen utgör gårdsfyrkantens östra länga, byggd i vinkel mot fen äldre ladugården. Den knuttimrade byggnaden som rymmer tröskloge i norr och stall i söder har locklistpanelade fasader och tak täckt med tvåkupigt tegel.
Den s k nya logen är placerad vägg i vägg med den äldre. Byggnaden vilar på höga trästolpar med utrymme för hästvandring, är knuttimrad och klädd med rödfärgad locklistpanel. Taket är täckt med tvåkupigt tegel. Nya logen flyttades till gården omkring 1860.
Den nya ladugården är byggd i två etapper 1923 och 1934. Markvåningen är byggd i cementsten, medan skullen består av regelverk med rödfärgad locklistpanel. Ladugården ansluter väl till den äldre gårdsmiljön.
Bagarstugan är en knuttimrad envåningsbyggnad med locklistpanelade fasader och tak av tvåkupigt tegel. Huset består av två rum, bagarstuga och snickarbod.
Smedjan som är i mycket dåligt skick och ladan som flyttats till nuvarande plats omfattas ej av byggnadsminnesförklaringen.

Källa: Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 1992-05-08, Dnr 221-3636-90

Hemmanet Trogsta omnämns för första gången i 1542 års jordebok och tillhör därmed Forsa sockens äldsta gårdar.
Kort efter 1720 förvärvade soldaten Olof Eriksson Byström hemmanet. Från denna tid har hemmanet ärvts i rakt nedstigande led inom släkten och också haft sitt namn, trots att soldatnamnet Byström inte fördes vidare som släktnamn utan antogs som familjenamn först omkring år 1900.
I början av 1800-talet brann gården enligt familjetraditionen ner till grunden och samtliga hus byggdes upp på nytt. De äldre byggnadernas enhetliga karaktär tyder på att de uppfördes i ett sammanhang.
Byströms är en av de fåtaliga fyrbyggda gårdar i länet som bevarats på ursprunglig plats. Att en sådan gård dessutom utgör centrum i en levande jordbruksfastighet torde vara mycket sällsynt.
Kärna i gårdens bebyggelse utgörs av tre bostadshus, ladugård samt en logbyggnad med stall vilka tillsammans bildar en kringbyggd gårdsfyrkant, öppen i tre hörn. Byggnaderna har troligen uppförts under 1820-30-talet. Ett undantag utgör den sk sängstugan som förefaller vara en äldre byggnad som påbyggts och moderniserats vid denna tid. I övrigt består gården av en loge, en nyare ladugård, bagarstuga, smedja och lada. Exteriört är samtliga byggnader kring gårdsplanen mycket välbevarade.
Brystugan är det enda bostadshuset som idag är bebott och den har sedan byggnadstiden fungerat som gårdens egentliga mangårdsbyggnad. Den är en parstuga i en och en halv våning, sammanbyggd med den ursprungliga ladugården till en länga. Längan är byggd av timmer på grund av kilad sten, har tak täckt med tvåkupigt tegel och locklistpanelade fasader. Invändigt har brystugan byggts om under 1900-talet. Äldre takmaterial och väggbeklädnad finns kvar under de nuvarande i flera fall.
Barstugan är en parstuga med dubbla mellankamrar. Den har enbart fungerat som feststuga och härigenom har inredning bevarats i stort sett intakt.
Sängstugan är en långsträckt byggnad i en och en halv våning med locklistpanelade fasader. I äldre tid beboddes sängstugan av tjänstefolk och tillfälligt gästande hantverkare.
Den sk gamla logen utgör gårdsfyrkantens östra länga, byggd i vinkel mot fen äldre ladugården. Den knuttimrade byggnaden som rymmer tröskloge i norr och stall i söder har locklistpanelade fasader och tak täckt med tvåkupigt tegel.
Den s k nya logen är placerad vägg i vägg med den äldre. Byggnaden vilar på höga trästolpar med utrymme för hästvandring, är knuttimrad och klädd med rödfärgad locklistpanel. Taket är täckt med tvåkupigt tegel. Nya logen flyttades till gården omkring 1860.
Den nya ladugården är byggd i två etapper 1923 och 1934. Markvåningen är byggd i cementsten, medan skullen består av regelverk med rödfärgad locklistpanel. Ladugården ansluter väl till den äldre gårdsmiljön.
Bagarstugan är en knuttimrad envåningsbyggnad med locklistpanelade fasader och tak av tvåkupigt tegel. Huset består av två rum, bagarstuga och snickarbod.
Smedjan som är i mycket dåligt skick och ladan som flyttats till nuvarande plats omfattas ej av byggnadsminnesförklaringen.

Källa: Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 1992-05-08, Dnr 221-3636-90