HYCKLINGE KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - HYCKLINGE

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1006, 1900: 1768, 1995: 406

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger 15 km sydost om Kisa på en höjd invid Stångåns vattensystem. Den omges av ett samhälle bestående av villor och radhus. Invid kyrkan ligger församlingshemmet, f.d. skola och ålderdomshem.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Kyrka i sten bestående av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia i norr och torn i väster. I: Medeltidskyrka av sten. På norra sidan låg en sakristia. Kyrkan var tornlös och klockorna hängde i en stapel strax utanför kyrkogården. Interiören täcktes av ett trätak med målningar, av okänd ålder och utformning. Delar av murarna i väster och norr sparades i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. II: Ny kyrka ritades sannolikt av Olov Tempelman, av vilken två förslag med tydlig rokokoprägel bevarats från 1775. Kyrkan byggdes i sten 1778 och hade rektangulär plan med raksluten altarvägg och sakristia på nordsidan om koret. Den äldre kyrkans västmur och delar av nordmuren ingick i den nya. År 1782 byggdes ett torn. På grund av fel begångna vid grundläggningen rämnade murarna och kyrkan fick rivas 1791, förutom tornet. III: Ritningarna till den nuvarande stenkyrkan utfördes vid ÖIÄ (Per Wilhelm Palmroth) och den uppfördes 1792 av byggmästare Casper Seurling i anslutning till det äldre tornet.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören är välbevarad, fasaderna vitputsade. Lång-huset täcks av sadeltak, korets sadeltak är valmat. Tornet kröns av en svängd huv med lan-ternin. Yttertaken är täckta med svart plåt och tornhuven med kopparplåt. Interiören har trätunnvalv. In-gångar finns genom tornet och mitt på sydsidan. Kyrkan har höga rundbågiga fönster, varav två i koret på var sida om altaret. Altartavlan av Pehr Hörberg är från 1794. Den nuvarande predikstolen tillverkades 1845-55, men har haft två kända föregångare i den äldsta kyrkan tillkomna 1692 och 1754. Orgeln är nutida och byggd 1975 av Robert Gustavsson, med den ursprungliga Schiörlin-orgeln från 1809-10, nu i SHM, som förlaga. Läktaren är samtida med kyrkan och försedd med porträttmedaljonger av Adolf Fredrik, Gustav III och Gustav IV Adolf målade av Pehr Hörberg.
Större renoveringar har genomförts 1885, 1926, 1961 (Kurt von Schmalensee), 1992-93 (Atrio arkitekter AB, Västervik).

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Från den medeltida kyrkan härrör cuppan till en romansk dopfunt.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003

Hycklinge är en medeltida socken och belägen i länets södra del som gränsar mot Kalmar län. Den äldsta kända kyrkan var en medeltida tornlös stenkyrka, som ersattes av en ny kyrkobyggnad 1778. Delar av den medeltida kyrkans murar ingick i den nya kyrkan, som ritades av arkitekt Olof Tempelman vid Överintendentsämbetet och uppfördes av stiftsmurmästaren Petter Andersson. Långhuset kompletterades fem år senare med ett torn. Redan efter några år konstaterades det att långhusets södra mur var mycket dåligt grundlagd och det beslöts att riva kyrkan. Tornet fick stå kvar och i anslutning till det uppfördes ett nytt långhus 1793 efter ritningar av arkitekt Per Wilhelm Palmroth, Överintendentsämbetet och med Casper Seurling som byggmästare. Kyrkan fick ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia mitt på norra sidan och torn i väster. Kyrkan har vitputsade fasader, symmetriskt placerade rundbågiga fönsteröppningar och ett relativt flackt plåtklätt tak. Huvudingången är via tornet i väster, men en ingång finns även centralt på södra sidan. Interiören präglas i stort sett av två tidsskeden; det sena 1700-talet och Kurt von Schmalensees renovering 1961.

KYRKOGÅRDEN
Beskrivningen och historiken kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering.

Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har erhållits av kyrkoherde Hans Merseburg,
kyrkvaktmästare Anders Steinholtz, Fredriksson Arkitektkontor AB, Norrköping och
Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek.
Kyrkogården i Hycklinge har sedan medeltiden vuxit fram runt kyrkan. År 1754
omtalas kyrkobalkar kring den medeltida kyrkan, vilket innebär att kyrkogården troligen
inhägnades av en timrad mur. År 1778 lades en ny ringmur och nya portar uppfördes i
samband med att den nya kyrkan byggdes på platsen för den medeltida. En
lantmäterikarta från 1700-talet visar en ingång till kyrkogården i västra muren, liksom
idag. Åren 1855-56 utvidgas kyrkogården mot söder till sin dubbla kapacitet. En mycket
innehållsrik karta från mitten av 1800-talet ger information om indelningen av
kyrkogården.

Begravningsplats för inlösen (a och d) finns i sydöst och precis norr om kyrkan. Största
delen av kyrkogården innehåller allmänna begravningsplatser, d v s kostnadsfria platser
(b och c). Begravningsplats för självspillingar ligger i dåvarande nordöstra hörnet.
Sandgångar gick runt själva kyrkan och ledde till kyrkan från grinden i väster. Gången
till kyrkan kantades av syrenhäckar. Mer påkostade familjegravar finns idag inom
område a och d samt delar av c. Det senare innebär att man ändrade status på c när
kyrkogården utvidgades mot norr och nya områden för allmänna begravningsplatser
tillkom.

År 1884 utvidgades kyrkogården mot norr och hela muren utom södra delen gjordes om
så som den ser ut idag. Anledningen till utvidgningen var den stora
befolkningsökningen. Mark till utvidgningen köptes in av herrarna Viktor Andersson i
Lilla Hycklinge och Anders Magnus Johanssom i Embricke. Det är oklart när
kyrkogården grusades. Enligt uppgift berättar folkminnet att kyrkogården såg ut som en
äng i början av 1900-talet.

En karta från 1937 visar en trädkrans runt kyrkogården liksom en alléplantering utmed
den norra mittgången och i övrigt enstaka träd. Likkällaren på kyrkogårdens sydvästra
del byggdes 1937. Det var sedan vanligt att begravningsföljet samlades vid likboden
före begravningen.

År 1970 invigdes en utvidgning söder om kyrkogården och personalbyggnaden. Den
nya delen gav ca 300 nya gravplatser. Under 1983 inleddes arbetet med att fälla 200-
åriga lindar på Hycklinge kyrkogård. Sammanlagt tio träd som utgjorde kyrkogårdens
allé fälldes. Anledningen till fällningen av träden var att torkade grenar innebar en risk
att vistas på kyrkogården. Ett fyrtiotal träd i trädkransen ingick inte i det omfattande
arbetet.

Elektrisk belysning installeras på kyrkogården 1952 och 1999 tillkommer minneslunden
inom en tidigare familjegrav norr om kyrkan.

Hycklinge är en medeltida socken och belägen i länets södra del som gränsar mot Kalmar län. Den äldsta kända kyrkan var en medeltida tornlös stenkyrka, som ersattes av en ny kyrkobyggnad 1778. Delar av den medeltida kyrkans murar ingick i den nya kyrkan, som ritades av arkitekt Olof Tempelman vid Överintendentsämbetet och uppfördes av stiftsmurmästaren Petter Andersson. Långhuset kompletterades fem år senare med ett torn. Redan efter några år konstaterades det att långhusets södra mur var mycket dåligt grundlagd och det beslöts att riva kyrkan. Tornet fick stå kvar och i anslutning till det uppfördes ett nytt långhus 1793 efter ritningar av arkitekt Per Wilhelm Palmroth, Överintendentsämbetet och med Casper Seurling som byggmästare. Kyrkan fick ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia mitt på norra sidan och torn i väster. Kyrkan har vitputsade fasader, symmetriskt placerade rundbågiga fönsteröppningar och ett relativt flackt plåtklätt tak. Huvudingången är via tornet i väster, men en ingång finns även centralt på södra sidan. Interiören präglas i stort sett av två tidsskeden; det sena 1700-talet och Kurt von Schmalensees renovering 1961.

KYRKOGÅRDEN
Beskrivningen och historiken kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering.

HYCKLINGE KYRKOGÅRD
Kyrkogården har en oregelbunden planform med en utbyggnad i söder för två nya
kvarter. Kyrkan ligger på kyrkogårdens sydöstra del, med en dragning åt öster så att det
lilla området mellan kyrkans fasad och den östra muren saknar gravvårdar. Kyrkans
långhus är orienterat i östvästlig riktning.

Hycklinge kyrka
Hycklinge är en medeltida socken och belägen i länets södra del som gränsar mot
Kalmar län. Den äldsta kända kyrkan var en medeltida tornlös stenkyrka, som ersattes
av en ny kyrkobyggnad 1778. Delar av den medeltida kyrkans murar ingick i den nya
kyrkan, som ritades av arkitekt Olof Tempelman vid Överintendentsämbetet och
uppfördes av stiftsmurmästaren Petter Andersson. Långhuset kompletterades fem år
senare med ett torn. Redan efter några år konstaterades det att långhusets södra mur var
mycket dåligt grundlagd och det beslöts att riva kyrkan. Tornet fick stå kvar och i
anslutning till det uppfördes ett nytt långhus 1793 efter ritningar av arkitekt Per
Wilhelm Palmroth, Överintendentsämbetet och med Casper Seurling som byggmästare.
Kyrkan fick ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia mitt på
norra sidan och torn i väster. Kyrkan har vitputsade fasader, symmetriskt placerade
rundbågiga fönsteröppningar och ett relativt flackt plåtklätt tak. Huvudingången är via
tornet i väster, men en ingång finns även centralt på södra sidan. Interiören präglas i
stort sett av två tidsskeden; det sena 1700-talet och Kurt von Schmalensees renovering
1961.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN
Den gamla kyrkogården består av fyra kvarter, A-D och den nya kyrkogården av två, III.
Allmän karaktär
Gamla kyrkogården
Gamla kyrkogården sluttar svagt från söder mot norr. Hela södra delen består av
grusgravar omgärdade av häckar och stenramar eller utan omramning. Gravraderna är i
nordsydlig riktning liksom på kyrkogården i övrigt. I söder bidrar de många träkorsen
till en ålderdomlig karaktär. De bevarade delarna av trädkransen ger framför allt den
norra delen en mer rumslig karaktär. I norr är karaktären mer varierad då sydvästra
delen är som södra delen. Den nordvästra delen är omlagd till gräsyta, huvudsakligen
utan rygghäckar. Rygghäckar finns närmast mittgången på ömse sidor. Västra delen av
nordöstra delen är grästäckt och östra delen grusad.

Nya kyrkogården
Ligger något lägre och söder om gamla kyrkogården. Norra delen har en strikt karaktär
med rygghäckar i nordsydlig riktning, sydöstra delen är mer parkmark.

Omgärdning
Gamla kyrkogården
Västra muren: kallmurad stödmur av gråsten. Ett skift gråsten, ca 0,3 m hög och ca 2,0
m lång. Svartmålade järnstolpar utan tråd i stenen. Muren är rundad vid 1884 års
utvidgning och övergår i nordväst i mindre stenformat i två skift. Det blir även tråd
mellan stolparna.
Norra muren: fortsättning på västra muren med tuktad gråsten av olika liggande format i
1-3 skift. Med fallande terräng blir muren högre och är ca 1,5 m hög i nordöstra hörnet.
Östra muren: kallmurad stödmur av gråsten i oregelbundna skift, mer regelbundna mot
norr, upp till ca 2,0 m hög, ca 1,3 i sydöstra hörnet. Ca 0,3-1,3 m stora stenar. Galvade
staketstolpar i öster. Muren gör en utvinkling vid kyrkans kor.
Södra muren: ca 1,1 m hög stödmur av gråsten av ca 0,2-1,3 m stora tuktade stenar.

Nya kyrkogården
Väster: en stenskoning mot väster och lägre liggande kyrkogård.
Öster: en stödmur, ca 0,2 m av tuktad gråsten. Häck växer innanför.

Ingångar
Gamla kyrkogården
Väster: dubbelgrind i järnsmide med fyrkantsspjälor. Vågmönster i kanterna. Konkav
avslutning som kröns av pilspetsar. Grindstolpar med kvadratisk granitbas och
kvadratisk putsad nedre del och pelarformad överdel. Nedre plåtskoning där plåten är
utbytt kring södra stolpen. Stolparna kröns av en låg kopparkupol och förgylld kula med
kors.
Norr: dubbelgrind i järnsmide med kvadratiska spjälor. Rak överdel som avslutas med
pilspetsar. Kvadratiska grindstolpar i granit med avfasat rakt krön. Granittrappa leder
ner till vägen. I sydväst är det en muröppning till nya kyrkogården.

Nya kyrkogården
Från gamla kyrkogården i norr genom muröppning och genom öppning i väster mot f d
skolan.

Vegetation
Gamla kyrkogården
Väster: ca 1,3 m hög klippt hagtornshäck på muren. I nordväst är det planterade
måbärsbuskar på muren, detta gäller även i norr. Östra muren har ingen häck. Sedum
växer på södra muren. Omgärdningshäckar av i huvudsak buxbom men även spirea.
Norr: fyra rygghäckar av rosenspirea.
Öster:
Söder:

Nya kyrkogården
Närmast mittgången som kommer från norr växer två rygghäckar av tuja, med två höga
tujor i varje och i övrigt rygghäckar av oxbär. I södra delen, buskar av ölandstok.
Städsegröna buskar och mindre lövträd. Tre parkoxlar växer innanför muren i väster. Ca
1,2 m hög oxbärshäck innanför stenskoningen i väster, i söder en blandhäck med bl a
häckoxbär och måbär upp till ca 1,3 m hög. I öster en häck av häggmispel.

Gångsystem
Gamla kyrkogården
Grusad mittgång, krossgrus från norr till norra ingången (?). Grusgång runt den
nordöstra delen som i sina östra delar har grusgravar. Det smala utrymmet öster om
kyrkan är grusat. Södra delen är helt grusad utom vid bisättningsrummet, liksom
området nordväst om kyrkan. Gång av cementplattor leder till kyrkans västra ingång.

Nya kyrkogården
Grusgång, av krossgrus, i nordsydlig riktning. Från denna löper en gång mittpå mot
öster och en gång längre söderut mot väster.

Gravvårdstyper
Ett stort antal linjegravvårdar, de flesta i svart granit, men även många träkors med
trepassändar, omålade eller vita. Den sista linjegraven på kyrkogården är från 1980-talet
vilket är ovanligt sent. Det gör att det finns ovanligt många linjegravvårdar av relativt
sent datum. Bland linjegravvårdarna i nordväst märks både en obelisk och ett s k
avbrutet livsträd. Gravläggningar verkar ha skett från öster mot väster. I kvarter A finns
flera familjegravar omgärdade med stenram eller häck och två med silvermålade staket i
järnsmide. I kvarter B finns det en större familjegrav med gjutjärnsstaket. Här har en av
gravvårdarna en mycket personlig inskription. Stora delar av kvarter A och östra delen
av kvarter B har mer påkostade familjegravar med höga gravvårdar i svart granit. Norr
om kyrkan står ett gjutjärnskors. Titlar på gravvårdarna säger mycket om traktens
näringsliv. På Hycklinge kyrkogård är den vanligast förekommande titeln
hemmansägare. Titlar som fabrikör, bergsingenjör, garfverifabrikör och
skräddarmästare förekommer också. Titlar som hänvisar till kvinnliga yrken är t ex
barnmorska och lärarinna.

Minneslund
På Hycklinge kyrkogård har en enfamiljsgrav norr om kyrkan gjorts om till en liten
minneslund. Minneslundar vittnar om en tillblivelse inom gravvårdskulturen. Den har
sitt ursprung från slutet av 1950-talet då den första minneslunden anlades i Sverige. I
minneslunden ersätts det personliga monumentet till anonymitet, där blir alla lika inför
döden. Dess tillkomst är en konkret utveckling inom gravvårdskulturen.

Byggnader
Gamla kyrkogården
Bisättningsrum i sydvästra hörnet, torvtäckt. Trappa ned från norr med steg av kalksten.
Dubbeldörrar med smal karosseripanel. Smidda, dekorativa dörrhandtag och beslag i
järn.

Nya kyrkogården
På nya kyrkogården finns i sydvästra delen en byggnad med personalrum/garage.
Fasader av omväxlande liggande och stående panel, vitmålad. Sadeltak med svarta
enkupiga betongpannor. Enluftsfönster. Brunmålade dörrar.

Övrigt
Gamla kyrkogården
Belysning med lyktor med mångsidig lykta av råglas med topptak. Enkla bänkar med
vitmålade stag, rygg och sitsar av bruna brädor. Vattenpost, vaser och soptunnor finns
öster om kyrkan och norr om kyrkan.

Nya kyrkogården
Bakom personalbyggnaden finns en del undanställda vårdar. Området avgränsas mot
vägen av en häck.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
Gamla kyrkogården
Kvarter A Gravplats nr A 1-218
Kvarteret omfattar gravplats nr A 1-218 och ligger sydväst och nordväst om kyrkan.
Parkering i väster och kvarter D i norr, kyrkan i öster och nya kyrkogården i söder.

Allmän karaktär
Öppen karaktär, då det saknas rygghäckar. Helt grusat kvarter med en variation av
gravvårdar, nästan samtliga vårdar har textsidan mot väster. Gravrader i nordsydlig
riktning.

Omgärdning
Kyrkogårdsmur med häck i söder, mur och staket i väster.

Ingångar
Den västra ingången och muröppning från nya kyrkogården.

Vegetation
Träd i trädkransen. Omgärdningshäckar av buxbom, liguster eller måbär, ca 0,2-0,4 m
höga.

Gångsystem
Hela kvarteret är grusat. Mittgången fram till kyrkan från väster är belagd med plattor
av cementsten.

Gravvårdstyper
De flesta gravarna är omgärdade med stenramar eller häckar. Två är omgivna av
järnsmidesstaket, målade med silverfärg. Gravläggningar 1929-2003. Flera från år 1929
närmast kyrkan och de är högre. I övrigt relativt låga och breda vårdar. Svart, grå eller
röd granit. Flera vårdar har en rad med plattor fram till själva vården. Två anläggningar
har mer utarbetade stenramar.

Kvarter B Gravplats nr B 1-275
Kvarteret omfattar gravplats nr B 1-275 och ligger söder om kyrkan. I väster kvarter A,
kyrkan i norr, landsvägen i öster och nya kyrkogården i söder.

Allmän karaktär
Öppen karaktär då rygghäckar saknas. Gruskvarter med klar linjegravskaraktär och till
stor del små linjegravsvårdar eller träkors. Köpegravar i kvarterets östra utkant.

Omgärdning
Kyrkogårdsmur i öster och i söder.

Ingångar
Muröppning i söder från nya kyrkogården.

Vegetation
Träd i trädkransen. Omgärdningshäckar, ca 0,2-0,4 m höga, av buxbom och enstaka
liguster.

Gångsystem
Helt grusat kvarter, gravraderna ligger något högre uppkrattat än gångarna.

Gravvårdstyper
Huvudsakligen linjegravvårdar, de flesta i sten men knappt 20 st är träkors med
trepassändar. Inskriptionssidan i allmänhet åt öster och gravläggning har börjat i öster
och gått mot väster. I väster finns en stor vård som enligt uppgift rests senare av
släktingar. Dödsår är 1865. Dödsår i nordvästra delen är 1939. I nordöstra hörnet 1924.
Text saknas på de flesta träkorsen. Två rader i öster är familjegravar, en vård är ett
granitkors i träimitation. En grav omgärdas av ett gjutjärnsstaket som avslutas uppåt
med franska liljan. Här står den äldsta vården med dödsår 1873 (ev rest senare) och
svart granitvård från 1901. De flesta linjegravvårdar är av svart granit.

Kvarter C Gravplats nr C 1-275
Kvarteret omfattar gravplats nr C 1-275 och ligger nordöst om kyrkan. Kvarter D i
väster, landsvägen i norr och i öster och kyrkan i söder.

Allmän karaktär
En strikt karaktär. Kvarteret består av två delar. Den västliga utgörs av en gräsyta med
linjevårdar utmed rygghäckar. I östra delen ger grusgravarna en annan karaktär med sin
annorlunda yta, omgärdningar och annan typ av vårdar.

Omgärdning
Kyrkogårdsmur i norr och i öster.

Ingångar
Norra grinden.

Vegetation
Träd i trädkransen, två rygghäckar i nordsydlig riktning av rosenspirea.
Omgärdningshäckar av liguster och buxbom, ca 0,2 m höga.

Gångsystem
Norra mittgången och gång i norr och i öster.

Gravvårdstyper
I västra delen är det mestadels linjegravvårdar av svart eller grå granit och åtta träkors,
de flesta med trepassändar. Två är vitmålade. I östra delen är det grusgravar med
stenram eller omgärdningshäckar. Familjegravar. I sydvästra delen finns några
barngravar. En stor linjevård från 1896. 1952 i sydvästra delen och 1940 i nordöstra
delen. Familjegravar från 1950-talet 1960-talet. I nordöstra hörnet finns den första
begravningen efter det att den utvidgade delen togs i bruk år 1884.

Övrigt
Minneslund i den sydvästra delen.
Kvarter D Gravplats nr D 1-305
Kvarteret omfattar gravplats nr D 1-305 och ligger nordväst om kyrkan. Parkeringsplats
i väster, landsväg i norr, kvarter C i öster samt kyrkan och kvarter A i söder.

Allmän karaktär
Kvarteret kan delas upp i tre delar. Den östra med linjegravskaraktär och rygghäckar,
den södra med en öppen karaktär utan häckar och låga breda vårdar samt den norra
delen med svarta linjegravvårdar av smal stående modell. Det gemensamma är
kvarterets gräsyta.

Omgärdning
Kyrkogårdsmur i väster och i norr.

Ingångar
Norra grinden.

Vegetation
Träd i trädkransen, två rygghäckar i nordsydlig riktning av rosenspirea.

Gångsystem
Norra mittgången och en grusgång i söder som blir en övergång från kvarter A, som är
ett gruskvarter.

Gravvårdstyper
Låga linjegravvårdar i östra delen utmed rygghäckarna. 1952 i sydöstra hörnet och 1983
längre västerut. Den övriga södra delen har låga breda vårdar, alla med inskription åt
väster och utan rygghäck. I nordvästra hörnet står linjegravvårdar från en äldre linje
med 1912 i nordväst och 1918 i nordöst. De sentida vårdarna är till stor del 1960-tal
1980-tal. Äldre vårdar ofta i svart granit. Senare vårdar i svart, grå och röd granit.

Nya kyrkogården
Kvarter I Gravplats nr I 1-207
Kvarteret omfattar gravplats nr I 1-207. Söder om nya kyrkogården med kvarter II i
väster, landsvägen i öster och i söder.

Allmän karaktär
Strikt karaktär med rygghäckar och enhetliga vårdar i norr. Parkkaraktär i söder.

Omgärdning
Kyrkogårdsmur i norr, häggmispelhäck i öster och varierad häck i söder.

Ingångar
Norra öppningen.

Vegetation
En ca 1,3 m hög klippt tujahäck i väster med två höga tujor i. Fyra rygghäckar i
nordsydlig riktning av klippt oxbär. I södra delen, där det ej är några gravvårdar finns
buskar av ölandstok, städsegröna växter och olika prydnadslövträd.

Gångsystem
Mittgången i nordsydlig riktning samt en östvästlig gång.

Gravvårdstyper
Låga och breda vårdar 1982-2003, svart, grå och röd granit. En med porträttmedaljong.
Byggmästare 1.

Byggnader
-
Övrigt
Vattenpost, vaser och soptunnor i norr.

Kvarter II Gravplats nr II 208-326
Kvarteret omfattar gravplats nr II 208-326 och ligger söder om kvarter A. Söder om
gamla kyrkogården, med f d skolan i väster, kvarter I i öster och landsvägen i söder.

Allmän karaktär
Strikt tidstypisk karaktär med rygghäckar.

Omgärdning
Oxbärshäck i väster och kyrkogårdsmur i norr.

Ingångar
Öppning i sydväst och norr.

Vegetation
Ca 1,3 m hög klippt oxbärshäck i väster och två rygghäckar ca 0,7 m höga av klippt
måbär. Ca 1,3 m hög klippt tujahäck i öster med två höga tujor i häcken.

Gångsystem
Grusad yta i söder framför personalbyggnaden och nordsydlig mittgång i öster.

Gravvårdstyper
Gravvårdar från 1970-talet till år 2004. Låga och breda vårdar i grå, svart och röd granit.
Nämndeman 1, hemmansägare 2, lantbrukare 2.

Byggnader
Personalbyggnad/garage.