tyska S:ta Gertruds kyrka (TYSKA KYRKA)

Under Hansans storhetstid slog sig många tyska köpmän ned i Stockholm och under 1300-talets mitt slöt de sig samman i S:ta Gertruds gille. Gillet hade en byggnad med festsal på platsen för den nuvarande kyrkan. Gudstjänsterna hölls i ett eget kapell i Storkyrkan. I och med reformationen drogs S:ta Gertruds gillestuga in till kronan och kom så småningom att användas som gudstjänstlokal. Hit hänvisades den finska och den tyska församlingen. Den tyska församlingen, S:ta Gertruds församling, bildades troligen under 1500-talets andra hälft. Det var och är fortfarande en svensk församling med svensk gudstjänstordning där de flesta gudstjänster hålls på tyska. På 1580-talet började den f d gillestugan byggas om till kapell genom att förlängas åt väster och förses med valv. Willhem Boy, en nederländsk byggmästare var delaktig i byggnationen. År 1607 återlämnades byggnaden till den tyska församlingen. Ett torn restes i väster 161318 av Hubert de Besche från Liége.

År 163842 byggdes det enskeppiga S:ta Gertruds kapell om till en tvåskeppig hallkyrka efter ritningar av byggmästaren och arkitekten Hans Jacob Kristler. Han hade varit verksam i Nürnberg och Riga, vilket bl a är synbart i den skulpterade portalen från 1643 på sydfasaden. Murmästaren Hans Ferster, med härkomst från något tysktalande område, var knuten till bygget som byggmästare och kan ligga bakom gestaltningen av valven. Vid en eldsvåda 1878 brann kyrktornet ned. 1887 var kyrkan restaurerad och ett nytt torn, ritat av arkitekten Julius Raschdorff (18231915) från Berlin, stod på plats.

Omgivningen
Tyska kyrkan ligger i Gamla Stan i centrala Stockholm. Den medeltida stadsplanen med sina smala gränder är välbevarad. Innanför försvarsmurar gick gatorna med mjuka svängar längs åsryggen och utanför muren sträckte sig Väster- och Österlånggatan. Vinkelrätt från dessa gator gick gränder ned till stränderna. Denna struktur finns kvar än idag, liksom Stortorget och de två kyrkorna, Tyska S:ta Gertruds kyrka och Storkyrkan. Många av Gamla Stans byggnader har medeltida murverk kvar, men har fått sin fasadutformning under 1600-, 1700- och 1800-talen. Tyska kyrkan ligger centralt i Gamla stan, omgiven av putsade flerfamiljshus. Nordost om kyrkan, vid Tyska vändplan ligger ett trevånigt hus som fått sin rokokoform med avrundat hörn på 1760-talet. Det ritades av J W Dimling för församlingen.

Anläggningen
Kyrkobyggnaden ligger placerad på kyrkotomtens nordöstra del. Tomten är omgärdad av ett dekorativt gjutjärnsstaket med höga murade grindstolpar av natursten och smidda grindar. Marken är gräsbevuxen och gångarna är belagda med konststen respektive natursten. Buskar och träd växer runt kyrkan, framför allt kraftigt beskurna lindar. Mot Prästgatan i väster ligger ett gravkapell byggt 1734-35 ritat av Burchardt Precht från Bremen. Eftersom tomten sluttar mot väster är byggnaden tvåvånig mot Prästgatan med en högre del i hörnet Prästgatan-Tyska brinken och envånig mot kyrkan. Fasaden är klädd med kvadrar av sandsten på bottenvåningen, därovan slätputsad i beige kulör med lisener. Fönstren på hörndelen och de glasade dörrarna mot kyrkotomten är rundbågiga. Det kopparklädda taket är karnissvängt på hörnbyggnaden och kröns av ett klot och ett kors, båda förgyllda. Församlingens administration ryms i byggnaden söder om kyrkan, vilken är slätputsad i 3-4 våningar.

Kyrkobyggnaden
Tyska kyrkan är en tvåskeppig hallkyrka orienterad i nordostlig-sydvästlig riktning (här fortsättningsvis beskrivet som öst-västlig). Det rakt avslutade koret ligger i öster, vapenhuset i väster samt ännu en ingång i söder. Det höga tornet i väster är snedställt och placerat i liv med den norra yttermuren. Under kyrkan finns medeltida källare, tillkomna i olika etapper, vilka troligen har hört till gillestugan. Kyrkans stomme utgörs av tegel medan tornspirans konstruktion och takstolarna är av stål.

Omgivningen
Tyska kyrkan ligger i Gamla Stan i centrala Stockholm. Den medeltida stadsplanen med sina smala gränder är välbevarad. Innanför försvarsmurar gick gatorna med mjuka svängar längs åsryggen och utanför muren sträckte sig Väster- och Österlånggatan. Vinkelrätt från dessa gator gick gränder ned till stränderna. Denna struktur finns kvar än idag, liksom Stortorget och de två kyrkorna, Tyska S:ta Gertruds kyrka och Storkyrkan. Många av Gamla Stans byggnader har medeltida murverk kvar, men har fått sin fasadutformning under 1600-, 1700- och 1800-talen. Tyska kyrkan ligger centralt i Gamla stan, omgiven av putsade flerfamiljshus. Nordost om kyrkan, vid Tyska vändplan ligger ett trevånigt hus som fått sin rokokoform med avrundat hörn på 1760-talet. Det ritades av J W Dimling för församlingen.

Kyrkomiljön
Kyrkobyggnaden ligger placerad på kyrkotomtens nordöstra del. Tomten är omgärdad av ett dekorativt gjutjärnsstaket med höga murade grindstolpar av natursten och smidda grindar. Marken är gräsbevuxen och gångarna är belagda med konststen respektive natursten. Buskar och träd växer runt kyrkan, framför allt kraftigt beskurna lindar. Mot Prästgatan i väster ligger ett gravkapell byggt 1734-35 ritat av Burchardt Precht från Bremen. Eftersom tomten sluttar mot väster är byggnaden tvåvånig mot Prästgatan med en högre del i hörnet Prästgatan-Tyska brinken och envånig mot kyrkan. Fasaden är klädd med kvadrar av sandsten på bottenvåningen, därovan slätputsad i beige kulör med lisener. Fönstren på hörndelen och de glasade dörrarna mot kyrkotomten är rundbågiga. Det kopparklädda taket är karnissvängt på hörnbyggnaden och kröns av ett klot och ett kors, båda förgyllda. Församlingens administration ryms i byggnaden söder om kyrkan, vilken är slätputsad i 3-4 våningar.

Kyrkobyggnaden
Tyska kyrkan är en tvåskeppig hallkyrka orienterad i nordostlig-sydvästlig riktning (här fortsättningsvis beskrivet som öst-västlig). Det rakt avslutade koret ligger i öster, vapenhuset i väster samt ännu en ingång i söder. Det höga tornet i väster är snedställt och placerat i liv med den norra yttermuren. Under kyrkan finns medeltida källare, tillkomna i olika etapper, vilka troligen har hört till gillestugan. Kyrkans stomme utgörs av tegel medan tornspirans konstruktion och takstolarna är av stål.

Omgivningen
Tyska kyrkan ligger i Gamla Stan i centrala Stockholm. Den medeltida stadsplanen med sina smala gränder är välbevarad. Innanför försvarsmurar gick gatorna med mjuka svängar längs åsryggen och utanför muren sträckte sig Väster- och Österlånggatan. Vinkelrätt från dessa gator gick gränder ned till stränderna. Denna struktur finns kvar än idag, liksom Stortorget och de två kyrkorna, Tyska S:ta Gertruds kyrka och Storkyrkan. Många av Gamla Stans byggnader har medeltida murverk kvar, men har fått sin fasadutformning under 1600-, 1700- och 1800-talen. Tyska kyrkan ligger centralt i Gamla stan, omgiven av putsade flerfamiljshus. Nordost om kyrkan, vid Tyska vändplan ligger ett trevånigt hus som fått sin rokokoform med avrundat hörn på 1760-talet. Det ritades av J W Dimling för församlingen.

Anläggningen
Kyrkobyggnaden ligger placerad på kyrkotomtens nordöstra del. Tomten är omgärdad av ett dekorativt gjutjärnsstaket med höga murade grindstolpar av natursten och smidda grindar. Marken är gräsbevuxen och gångarna är belagda med konststen respektive natursten. Buskar och träd växer runt kyrkan, framför allt kraftigt beskurna lindar. Mot Prästgatan i väster ligger ett gravkapell byggt 1734-35 ritat av Burchardt Precht från Bremen. Eftersom tomten sluttar mot väster är byggnaden tvåvånig mot Prästgatan med en högre del i hörnet Prästgatan-Tyska brinken och envånig mot kyrkan. Fasaden är klädd med kvadrar av sandsten på bottenvåningen, därovan slätputsad i beige kulör med lisener. Fönstren på hörndelen och de glasade dörrarna mot kyrkotomten är rundbågiga. Det kopparklädda taket är karnissvängt på hörnbyggnaden och kröns av ett klot och ett kors, båda förgyllda. Församlingens administration ryms i byggnaden söder om kyrkan, vilken är slätputsad i 3-4 våningar.

Kyrkobyggnaden
Tyska kyrkan är en tvåskeppig hallkyrka orienterad i nordostlig-sydvästlig riktning (här fortsättningsvis beskrivet som öst-västlig). Det rakt avslutade koret ligger i öster, vapenhuset i väster samt ännu en ingång i söder. Det höga tornet i väster är snedställt och placerat i liv med den norra yttermuren. Under kyrkan finns medeltida källare, tillkomna i olika etapper, vilka troligen har hört till gillestugan. Kyrkans stomme utgörs av tegel medan tornspirans konstruktion och takstolarna är av stål.

HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS STADSMUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT.
Tyska S:ta Gertruds kyrka (Tyska kyrkan) fick sitt nuvarande utseende, förutom tornet, 1638-42 då ett mindre kapell byggdes om och till. Arkitekt var Hans Jacob Kristler (1590-1645) från Strassburg. I Sverige har han även ritat palatset Makalös i Stockholm (nedbrunnet 1825) samt deltagit i uppförandet av Läckö, Venngarns och Jakobsdals slott.
Under Hansans storhetstid slog sig många tyska köpmän ned i Stockholm och under 1300-talets mitt slöt de sig samman i S:ta Gertruds gille. Gillet hade en byggnad med festsal på platsen för den nuvarande kyrkan. Gudstjänsterna hölls i ett eget kapell i Storkyrkan. I och med reformationen drogs S:ta Gertruds gillestuga in till kronan och kom så småningom att användas som gudstjänstlokal. Hit hänvisades den finska och den tyska församlingen. Den tyska församlingen, S:ta Gertruds församling, bildades troligen under 1500-talets andra hälft. Det var och är fortfarande en svensk församling med svensk gudstjänstordning där de flesta gudstjänster hålls på tyska. På 1580-talet började den f d gillestugan byggas om till kapell genom att förlängas åt väster och förses med valv. Willhem Boy, en nederländsk byggmästare var delaktig i byggnationen. År 1607 återlämnades byggnaden till den tyska församlingen. Ett torn restes i väster 1613-18 av Hubert de Besche från Liége.
År 1638-42 byggdes det enskeppiga S:ta Gertruds kapell om till en tvåskeppig hallkyrka efter ritningar av byggmästaren och arkitekten Hans Jacob Kristler. Han hade varit verksam i Nürnberg och Riga, vilket bl a är synbart i den skulpterade portalen från 1643 på sydfasaden. Murmästaren Hans Ferster, med härkomst från något tysktalande område, var knuten till bygget som byggmästare och kan ligga bakom gestaltningen av valven. Vid en eldsvåda 1878 brann kyrktornet ned. 1887 var kyrkan restaurerad och ett nytt torn, ritat av arkitekten Julius Raschdorff (1823-1915) från Berlin, stod på plats.
KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
Inventarieförteckning, Tyska S:ta Gertruds församling
SSM Stockholms stadsmuseums arkiv
Andersson, H O och Bedoire, F, Stockholms byggnader, Stockholm 1988
Anrep-Bjurling, J, Rättfärdiggörelse genom tro, läktarmålningarna i Tyska S:ta Gertrud kyrka i Stockholm 1659-1665, Nyköping 1993
Axel-Nilsson, G, Makalös. Fältherren greve Jakob De la Gardies hus i Stockholm, Borås 1984
Eimer, G, Tyska S:ta Gertruds Kyrka Stockholm, Stockholm (okänt år)
Flodin, B, Murmästaren Hans Ferster. Verksamheten i Sverige 1634-1653, Lidingö 1974
Hasselmo, M och Bengtsson, L, Stockholm, Medeltidsstaden 17, Göteborg 1981
Weman Ericsson, L, Övertorneåprojektet. Om dokumentationen av orgeln i Övertorneå och rekonstruktionen av 1684 års orgel i Tyska kyrkan, Piteå 1997
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007.

Under Hansans storhetstid slog sig många tyska köpmän ned i Stockholm och under 1300-talets mitt slöt de sig samman i S:ta Gertruds gille. Gillet hade en byggnad med festsal på platsen för den nuvarande kyrkan. Gudstjänsterna hölls i ett eget kapell i Storkyrkan. I och med reformationen drogs S:ta Gertruds gillestuga in till kronan och kom så småningom att användas som gudstjänstlokal. Hit hänvisades den finska och den tyska församlingen. Den tyska församlingen, S:ta Gertruds församling, bildades troligen under 1500-talets andra hälft. Det var och är fortfarande en svensk församling med svensk gudstjänstordning där de flesta gudstjänster hålls på tyska. På 1580-talet började den f d gillestugan byggas om till kapell genom att förlängas åt väster och förses med valv. Willhem Boy, en nederländsk byggmästare var delaktig i byggnationen. År 1607 återlämnades byggnaden till den tyska församlingen. Ett torn restes i väster 161318 av Hubert de Besche från Liége.

År 163842 byggdes det enskeppiga S:ta Gertruds kapell om till en tvåskeppig hallkyrka efter ritningar av byggmästaren och arkitekten Hans Jacob Kristler. Han hade varit verksam i Nürnberg och Riga, vilket bl a är synbart i den skulpterade portalen från 1643 på sydfasaden. Murmästaren Hans Ferster, med härkomst från något tysktalande område, var knuten till bygget som byggmästare och kan ligga bakom gestaltningen av valven. Vid en eldsvåda 1878 brann kyrktornet ned. 1887 var kyrkan restaurerad och ett nytt torn, ritat av arkitekten Julius Raschdorff (18231915) från Berlin, stod på plats.