FINSKA KYRKAN

HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS STADSMUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT.
Den byggnad Finska kyrkan är inrymd i uppfördes 1648-53 som bollhus och teater. Arkitekten är okänd. Den 19:e december 1725 invigdes byggnaden som kyrka åt Finska församlingen, efter att ha byggts om efter arkitekt Göran Josuae Adelcrantz' (1668-1739) ritningar. Till hans produktion hör bl a tornet på S:t Jacobs kyrka, altaruppsatsen i Katarina kyrka (nedbrunnen) och han är också en av arkitekterna bakom Riddarhuset.
I och med reformationen började gudstjänsterna i Sverige hållas på det nationella språket istället för på latin. Finländarna fick sin första egna gudstjänstlokal i Stockholm 1533 i Svartbrödraklostret i Gamla Stan. År 1547 lät Gustav Vasa riva klostret. Efter olika tillfälliga lokaler fick den finska församlingen på 1560-talet sin hemvist i S:ta Gertruds gilleshus, också i Gamla Stan. Vid denna tid kan man tala om en finsk församling i verklig mening. År 1607 tvangs finländarna att avstå från S:ta Gertrud och flyttade till nuvarande Riddarholmskyrkan (f d Gråbrödernas klosterkyrka). Under 1600-talet sökte sig många av de svensktalande finländarna till de svenska församlingarna. Nicodemus Tessin d.ä. fick i uppdrag att rita en egen kyrka åt församlingen. Grunden till denna lades på Helgeandsholmen, men det storslagna projektet realiserades aldrig p g a bristande resurser.

År 1725 fick finländarna slutligen en egen kyrka i det s k Lilla bollhuset på Slottsbacken. Det var byggt vid 1600-talets mitt som en tillbyggnad till Stora bollhuset, vilket nyttjades av hovets för en typ av tennis och som teaterlokal. För ombyggnaden till kyrka anlitades arkitekten Göran Josuae Adelcrantz. Huset fick nytt inner- och yttertak samt nya fönster, men tycks inte ha förändrats nämnvärt exteriört. Kyrkan fick namnet Fredriks kyrka efter kungen, Fredrik I. 1792 revs Stora bollhuset och man fick fri utsikt över Slottsbacken. Mot många församlingsmedlemmars vilja förklarades Finska kyrkan 1736 vara "en nationell kyrka för Kunglig majestäts trogna undersåtar i Storfurstendömet Finland" och inte en kyrka förvaltad av stockholmsfinländarna själva. Även språkligt fanns stridigheter när gudstjänster började hållas även på svenska. 1767 uppfördes en tillbyggnad norr om kyrkan, som nu innehåller sakristia och kapell. Under 1800-talet minskade församlingens medlemsantal så mycket att kyrkorådet föreslog en nedläggning. Församlingen levde dock vidare och under 1900-talet, framför allt efter andra världskriget, flyttade tusentals finländare till Sverige och Stockholm varpå församlingen växte starkt. År 1974-75 byggdes församlingshuset intill kyrkan, efter ritningar av Peter Celsing.
KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
Anderson, H O och Bedoire, F, Stockholms byggnader, Stockholm 1988
Turunen, P, Finska församlingens i Stockholm historia i ett nötskal, (informationsblad)
Flodin, B, Murmästaren Hans Ferster, verksamheten i Sverige 1634-1653, Lidingö 1974
Montell, V, Finska församlingen i Stockholm och dess kyrka, Stockholm 1925
Nilsson, C och Westerberg, O, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 1995
Rekola, J, Suomalainen kirkko = Finska kyrkan 250 v/år, Stockholm 1975
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007.

Den byggnad Finska kyrkan är inrymd i uppfördes 164853 som bollhus och teater. Arkitekten är okänd. Den 19 december 1725 invigdes byggnaden som kyrka åt Finska församlingen, efter att ha byggts om efter arkitekt Göran Josuae Adelcrantz (16681739) ritningar. Till hans produktion hör bl a tornet på S:t Jacobs kyrka, altaruppsatsen i Katarina kyrka (nedbrunnen) och han är också en av arkitekterna bakom Riddarhuset.

Kyrkan är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Kyrkan ligger i Gamla Stan, ett område av riksintresse för kulturmiljövården.

I och med reformationen började gudstjänsterna i Sverige hållas på det nationella språket istället för på latin. Finländarna fick sin första egna gudstjänstlokal i Stockholm 1533 i Svartbrödraklostret i Gamla Stan. År 1547 lät Gustav Vasa riva klostret. Efter olika tillfälliga lokaler fick den finska församlingen på 1560-talet sin hemvist i S:ta Gertruds gilleshus, också i Gamla Stan. Vid denna tid kan man tala om en finsk församling i verklig mening. År 1607 tvangs finländarna att avstå från S:ta Gertrud och flyttade till nuvarande Riddarholmskyrkan (f d Gråbrödernas klosterkyrka).

Under 1600-talet sökte sig många av de svensktalande finländarna till de svenska församlingarna. Nicodemus Tessin d ä fick i uppdrag att rita en egen kyrka åt församlingen. Grunden till denna lades på Helgeandsholmen, men det storslagna projektet realiserades aldrig p g a bristande resurser.

År 1725 fick finländarna slutligen en egen kyrka i det s k Lilla bollhuset på Slottsbacken. Det var byggt vid 1600-talets mitt som en tillbyggnad till Stora bollhuset, vilket nyttjades av hovet för en typ av tennis och som teaterlokal. För ombyggnaden till kyrka anlitades arkitekten Göran Josuae Adelcrantz. Huset fick nytt inner- och yttertak samt nya fönster, men tycks inte ha förändrats nämnvärt exteriört. Kyrkan fick namnet Fredriks kyrka efter kungen, Fredrik I. 1792 revs Stora bollhuset och man fick fri utsikt över Slottsbacken.

Mot många församlingsmedlemmars vilja förklarades Finska kyrkan 1736 vara en nationell kyrka för Kunglig majestäts trogna undersåtar i Storfurstendömet Finland och inte en kyrka förvaltad av stockholmsfinländarna själva. Även språkligt fanns stridigheter när gudstjänster började hållas även på svenska. 1767 uppfördes en tillbyggnad norr om kyrkan, som nu innehåller sakristia och kapell.

Under 1800-talet minskade församlingens medlemsantal så mycket att kyrkorådet föreslog en nedläggning. Församlingen levde dock vidare och under 1900-talet, framför allt efter andra världskriget, flyttade tusentals finländare till Sverige och Stockholm varpå församlingen växte starkt. År 197475 byggdes församlingshuset intill kyrkan, efter ritningar av Peter Celsing.

Omgivning
Finska kyrkan ligger i Gamla Stan i Stockholm där den medeltida stadsplanen med sina smala gränder är välbevarad. Många av Gamla Stans byggnader har medeltida murverk kvar, men har fått sina fasadutformningar under 1600-, 1700- och 1800-talen. Finska kyrkan ligger vid Slottsbacken, en stadsplanemässigt mycket intressant plats med ett perspektiviskt torgrum. Kyrkans närmaste omgivning utgörs av monumentala byggnadsverk. Norr om Slottsbacken ligger det Kungliga slottet, i nordväst ligger Storkyrkan och närmast i öster ligger Tessinska palatset.

Anläggningen
Framför kyrkan i norr är marken belagd med storgatsten och kullersten och nivån är något lägre än Slottsbacken i övrigt. Fastigheten omfattar även den tvåvåniga längan utmed Finska kyrkogränd, f d bollmästarens bostad, som är byggd direkt mot kyrkans östra vägg. På kyrkans södra sida ligger en stenbelagd gård, Bollhustäppan, med planteringar och ett stort valnötsträd. Sedan 1967 finns den lilla skulpturen "Järnpojke" på platsen, skulpterad av Liss Eriksson (1919-2000). Mot gränden i söder, Trädgårdsgatan, avskärmar en putsad mur. I vinkel direkt sydost om kyrkan ligger församlingshuset. Fasaden är enkel och väl anpassad till Gamla Stans övriga putsade fasader.

Kyrkobyggnaden
Finska kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med ett rakt avslutat kor i öster och har en ingång i väster och en i norr. Kyrkan är enskeppig. En tillbyggnad i norr innehåller bl a sakristia och ett litet kapell. Kyrkan har en stomme av tegel.

Den byggnad Finska kyrkan är inrymd i uppfördes 164853 som bollhus och teater. Arkitekten är okänd. Den 19 december 1725 invigdes byggnaden som kyrka åt Finska församlingen, efter att ha byggts om efter arkitekt Göran Josuae Adelcrantz (16681739) ritningar. Till hans produktion hör bl a tornet på S:t Jacobs kyrka, altaruppsatsen i Katarina kyrka (nedbrunnen) och han är också en av arkitekterna bakom Riddarhuset.

Kyrkan är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Kyrkan ligger i Gamla Stan, ett område av riksintresse för kulturmiljövården.

I och med reformationen började gudstjänsterna i Sverige hållas på det nationella språket istället för på latin. Finländarna fick sin första egna gudstjänstlokal i Stockholm 1533 i Svartbrödraklostret i Gamla Stan. År 1547 lät Gustav Vasa riva klostret. Efter olika tillfälliga lokaler fick den finska församlingen på 1560-talet sin hemvist i S:ta Gertruds gilleshus, också i Gamla Stan. Vid denna tid kan man tala om en finsk församling i verklig mening. År 1607 tvangs finländarna att avstå från S:ta Gertrud och flyttade till nuvarande Riddarholmskyrkan (f d Gråbrödernas klosterkyrka).

Under 1600-talet sökte sig många av de svensktalande finländarna till de svenska församlingarna. Nicodemus Tessin d ä fick i uppdrag att rita en egen kyrka åt församlingen. Grunden till denna lades på Helgeandsholmen, men det storslagna projektet realiserades aldrig p g a bristande resurser.

År 1725 fick finländarna slutligen en egen kyrka i det s k Lilla bollhuset på Slottsbacken. Det var byggt vid 1600-talets mitt som en tillbyggnad till Stora bollhuset, vilket nyttjades av hovet för en typ av tennis och som teaterlokal. För ombyggnaden till kyrka anlitades arkitekten Göran Josuae Adelcrantz. Huset fick nytt inner- och yttertak samt nya fönster, men tycks inte ha förändrats nämnvärt exteriört. Kyrkan fick namnet Fredriks kyrka efter kungen, Fredrik I. 1792 revs Stora bollhuset och man fick fri utsikt över Slottsbacken.

Mot många församlingsmedlemmars vilja förklarades Finska kyrkan 1736 vara en nationell kyrka för Kunglig majestäts trogna undersåtar i Storfurstendömet Finland och inte en kyrka förvaltad av stockholmsfinländarna själva. Även språkligt fanns stridigheter när gudstjänster började hållas även på svenska. 1767 uppfördes en tillbyggnad norr om kyrkan, som nu innehåller sakristia och kapell.

Under 1800-talet minskade församlingens medlemsantal så mycket att kyrkorådet föreslog en nedläggning. Församlingen levde dock vidare och under 1900-talet, framför allt efter andra världskriget, flyttade tusentals finländare till Sverige och Stockholm varpå församlingen växte starkt. År 197475 byggdes församlingshuset intill kyrkan, efter ritningar av Peter Celsing.

Omgivning
Finska kyrkan ligger i Gamla Stan i Stockholm där den medeltida stadsplanen med sina smala gränder är välbevarad. Många av Gamla Stans byggnader har medeltida murverk kvar, men har fått sina fasadutformningar under 1600-, 1700- och 1800-talen. Finska kyrkan ligger vid Slottsbacken, en stadsplanemässigt mycket intressant plats med ett perspektiviskt torgrum. Kyrkans närmaste omgivning utgörs av monumentala byggnadsverk. Norr om Slottsbacken ligger det Kungliga slottet, i nordväst ligger Storkyrkan och närmast i öster ligger Tessinska palatset.

Anläggningen
Framför kyrkan i norr är marken belagd med storgatsten och kullersten och nivån är något lägre än Slottsbacken i övrigt. Fastigheten omfattar även den tvåvåniga längan utmed Finska kyrkogränd, f d bollmästarens bostad, som är byggd direkt mot kyrkans östra vägg. På kyrkans södra sida ligger en stenbelagd gård, Bollhustäppan, med planteringar och ett stort valnötsträd. Sedan 1967 finns den lilla skulpturen "Järnpojke" på platsen, skulpterad av Liss Eriksson (1919-2000). Mot gränden i söder, Trädgårdsgatan, avskärmar en putsad mur. I vinkel direkt sydost om kyrkan ligger församlingshuset. Fasaden är enkel och väl anpassad till Gamla Stans övriga putsade fasader.

Kyrkobyggnaden
Finska kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med ett rakt avslutat kor i öster och har en ingång i väster och en i norr. Kyrkan är enskeppig. En tillbyggnad i norr innehåller bl a sakristia och ett litet kapell. Kyrkan har en stomme av tegel.

Omgivningen
Finska kyrkan ligger i Gamla Stan i Stockholm där den medeltida stadsplanen med sina smala gränder är välbevarad. Många av Gamla Stans byggnader har medeltida murverk kvar, men har fått sina fasadutformningar under 1600-, 1700- och 1800-talen. Finska kyrkan ligger vid Slottsbacken, en stadsplanemässigt mycket intressant plats med ett perspektiviskt torgrum. Kyrkans närmaste omgivning utgörs av monumentala byggnadsverk. Norr om Slottsbacken ligger det Kungliga slottet, i nordväst ligger Storkyrkan och närmast i öster ligger Tessinska palatset.

Kyrkomiljön
Framför kyrkan i norr är marken belagd med storgatsten och kullersten och nivån är något lägre än Slottsbacken i övrigt. Fastigheten omfattar även den tvåvåniga längan utmed Finska kyrkogränd, f d bollmästarens bostad, som är byggd direkt mot kyrkans östra vägg. På kyrkans södra sida ligger en stenbelagd gård, Bollhustäppan, med planteringar och ett stort valnötsträd. Sedan 1967 finns den lilla skulpturen "Järnpojke" på platsen, skulpterad av Liss Eriksson (1919-2000). Mot gränden i söder, Trädgårdsgatan, avskärmar en putsad mur. I vinkel direkt sydost om kyrkan ligger församlingshuset. Fasaden är enkel och väl anpassad till Gamla Stans övriga putsade fasader.

Kyrkobyggnaden
Finska kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med ett rakt avslutat kor i öster och har en ingång i väster och en i norr. Kyrkan är enskeppig. En tillbyggnad i norr innehåller bl a sakristia och ett litet kapell. Kyrkan har en stomme av tegel.