BORGHOLMS KYRKA

Bredsättra kyrka, på Ölands östkust, består av ett rektangulärt kyrkorum med korparti i öster, sakristia vid nordväggen och torn i väster. Av den medeltida klövsadelskyrkan kvarstår västtornet, ett välbevarat försvarstorn med vaktcell vid tredje våningen. 1846-48 byggdes, fritt efter de upprättade ritningarna, den nuvarande kyrkans långhus och sakristia. Grundmurarna till den raserade, äldre kyrkan ligger kvar under golvet. 1861 försågs tornet med en lanternin. Det sadeltäckta långhuset genombryts av rundbågiga fönsteröppningar; ingångar i tornet och mitt på sydsidan leder in i det tunnvälvda kyrkorummet. Interiör och inredning utgör en tidstypisk, välbevarad en- hetlig ensemble. Bland inventarierna märks dopfunten från 1200-talet, tillskriven anonymmästaren Calcarius II.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995

Den plats som idag är Borgholm var under lång tid hamn åt borgen uppe på landborgen, idag Borgholms slottsruin. År 1777 erhöll platsen kungligt privilegium att tillhöra Köpings pastorat. Stadsrättigheter fick man 1816. Borgholm var vid den tiden i det närmaste en by med 33 innevånare. Eget pastorat blev Borgolm 1879, då kyrkan stod klar. Under slutet av 1800-talet växte befolkningen i Borgholm liksom på hela Öland. Hamnen var en viktig näring för staden inte bara genom transporterna av olika varor till och från Öland. Hit kom också sommartid turister för att leva badortsliv. Redan under slutet av 1800-talet blev turismen en viktig näring för staden och är så än idag.

Några år innan kyrkan stod klar hade också en begravningsplats anlagts ett stycke norr om kyrkan. Begravningsplatsen har utvidgats vid flera tillfällen. I dess västra del låg ursprungligen det medeltida S: t Elavi kapell men ruinerna efter denna byggnad revs i samband med att begravningsplatsen anlades. Ett nytt S: t Elavi kapell byggdes 1971. Det används idag för begravningar. Intill kapellet finns också en klockstapel.

Kyrkan byggdes vid den norra sidan av torget med tornet i byggnadens mitt. I den östra delen av byggnaden inreddes kyrksal och i den västra s k lärdomsskola. Den sistnämnda stod klar redan 1873 d v s sex år före kyrkan. Lärdomsskolan lades ner 1891 och efterträddes av skolverksamhet i olika former. Skolverksamheten flyttade till nya lokaler 1939 och därefter kom utrymmena under olika perioder att användas som domarekansli, militärförläggning under beredskapstiden, hemvärnsförråd, hemvärnsexpedition, häradsskrivarekontor och prästgård. Församlingshem blev det 1951.

Att den gamla skolan under en tid kom att användas som prästgård berodde på en ombyggnad av den gamla prästgården 1948. Prästgården ligger vid Norra Långgatan och är en två våningar hög byggnad av tegel ritad av en arkitekt Löfmark, Kalmar. Prästgården används idag som pastorsexpedition för Norra Ölands kyrkliga samfällighet.

Förutom S: t Elavi kapell, vars ruiner revs då begravningsplatsen anlades, fanns också ett numera försvunnet kapell vid Borgholms slott. Denna typ av kapell har funnits på flera platser runt om på Öland och de förefaller ha övergivits i samband med reformationen. Fram till 1879 tillhörde Borgholm Köpingsviks församling men när staden på allvar började växa fattades beslutet att bygga en egen kyrka. Enligt f d kyrkoherden V Bexell ska det på den plats där den kombinerade kyrkan och skolan byggdes ha funnits ett äldre stenhus vars murar till viss del ska ha använts för den nya byggnaden. Om detta stämmer är dock osäkert.

Anläggningen består av en kyrka med församlingshem.

Kyrkan saknar kyrkotomt eller kyrkogård i direkt anslutning.
Borgholms kyrkogård är belägen i den nordvästra delen av staden och kyrkan ligger en bit ifrån kyrkogården vid torget. Denna typ av lösning med kyrka och kyrkogård en bit ifrån varandra blev vanlig i städerna under 1800-talet.

För beskrivning av kyrkogården se S:t Elavi kapell.