MARIELUNDSKYRKAN

Kyrkan är placerad i en central stadsdel, Marielund, i Östersund. Stadsdelen har fått sitt namn efter rådmannen Roberts Fresks hustru Maria vilka ägde Marielunds gård under 1800-talets senare del. De första avstyckningsplanerna för Marielund upprättades 1928 och bebyggdes med egnahem under 1920- och 1930-talen. Insprängt mellan de äldre husen ligger villor samt mindre hyreshus. I mitten av 1960-talet byggdes Östersund största bostadsområde, öster om Odensalagatan. I södra och östra delarna av Marielund finns stora områden med seriebyggda enfamiljshus från 1950-1970-talen.

Kyrkobyggnaden är en treskeppig basilika vilken uppfördes 1969 efter ritningar av Tore Virke. Den är sammanbyggd i söder med samlingslokaler och kontor vilka uppfördes samma år som kyrkorummet samt en nybyggnad från mitten av 1990-talet som inrymmer en matsal, kontor, entré, korridor och lekrum.

Intill kyrkan är en fristående inbyggd klockstapel i ett stramt formspråk. Klockstapeln står på en gjuten mönstrad råspontad grund. Den är beklädd med smal rödmålad stående panel i en kulör som blekts och går åt det rosa.

Marielundskyrkan är uppförd år 1969 efter ritningar av arkitekt Tore Virke.

Marielunds kyrka, distriktskyrka inom församlingen, ligger i Östersunds södra utkanter i naturpark med tallar i ett bostadsområde från 1960-talet. Kyrkan är en treskeppig basilika, byggd i trä med rödmålad panel och brant tak i två fall, täckt av betongtegel. Kyrkan är i söder sammanbyggd med en lägre byggnad med församlingslokaler, bl.a. för daghem. Intill denna står en fristående klockstapel, även den klädd med träpanel.

Kyrkorummet är treskeppigt med valv och väggar klädda med blålaserad furupanel. Korpartiet kan avskiljas från långhuset med en vikvägg och bilda ett mindre andaktsrum. Med stängd vikvägg kan långhusdelen användas även för ickekyrkliga samlingar. Altarväggsrelief är utförd av Kalle Berglund. En ny orgel kommer att installeras i långhuset under 2003.

Ur beslut om skydd 2003

Kyrkobyggnaden är omgiven av en bilväg och bostadsbebyggelse i form av flerfamiljshus i öster, cykel- och gångväg och parkering i tallskog i norr som fortsätter mot väster. Söder om kyrkan ligger ett daghem, avgränsat mot kyrkans samlingslokaler med ett rött staket. Mellan byggnaderna har en innergård skapats på östra sidan. Intill kyrkan är en fristående inbyggd klockstapel i ett stramt formspråk. Klockstapeln står på en gjuten mönstrad råspontad grund. Den är beklädd med smal rödmålad stående panel i en kulör som blekts och går åt det rosa. Hörnen är markerade och målade i en brun kulör. Det är en hög konstruktion som smalnar av något uppåt och kröns av ett kors.

Kyrkobyggnaden är en treskeppig basilika vilken uppfördes 1969 efter ritningar av Tore Virke. Den är sammanbyggd i söder med samlingslokaler och kontor vilka uppfördes samma år som kyrkorummet samt en nybyggnad från mitten av 1990-talet som inrymmer en matsal, kontor, entré, korridor och lekrum.

KYRKOMILJÖN

Kyrkan är placerad i en central stadsdel, Marielund, i Östersund. Stadsdelen har fått sitt namn efter rådmannen Roberts Fresks hustru Maria vilka ägde Marielunds gård under 1800-talets senare del. De första avstyckningsplanerna för Marielund upprättades 1928 och bebyggdes med egnahem under 1920- och 1930-talen. Insprängt mellan de äldre husen ligger villor samt mindre hyreshus. I mitten av 1960-talet byggdes Östersund största bostadsområde, öster om Odensalagatan. I södra och östra delarna av Marielund finns stora områden med seriebyggda enfamiljshus från 1950-1970-talem.

KYRKOANLÄGGNINGEN
Kyrkobyggnaden är omgiven av en bilväg och bostadsbebyggelse i form av flerfamiljshus i öster, cykel- och gångväg och parkering i tallskog i norr som fortsätter mot väster. Söder om kyrkan ligger ett daghem, avgränsat mot kyrkans samlingslokaler med ett rött staket. Mellan byggnaderna har en innergård skapats på östra sidan. Intill kyrkan är en fristående inbyggd klockstapel i ett stramt formspråk. Klockstapeln står på en gjuten mönstrad råspontad grund. Den är beklädd med smal rödmålad stående panel i en kulör som blekts och går åt det rosa. Hörnen är markerade och målade i en brun kulör. Det är en hög konstruktion som smalnar av något uppåt och kröns av ett kors.

Kyrkobyggnaden är en treskeppig basilika vilken uppfördes 1969 efter ritningar av Tore Virke. Den är sammanbyggd i söder med samlingslokaler och kontor vilka uppfördes samma år som kyrkorummet samt en nybyggnad från mitten av 1990-talet som inrymmer en matsal, kontor, entré, korridor och lekrum. Kyrkorummet är väl synligt i exteriören då den höjer sig över de övriga låga byggnadskropparna samt med sitt utpräglade men samtidigt tillbakadragna och med raka linjer kyrkliga exteriör. Det var arkitektens avsikt att redan från början plocka upp byggnadsmaterial och färgsättning från det intilliggande daghemmet för att "samordna daghem och kyrkobyggnad". Detta syns tydligt i både den äldre delen av anläggningen samt i nybyggnaden.

Den äldre delen av anläggningen är byggd i trä med rödmålad panel på en grund av gjuten betong. Själva kyrkobyggnaden har ett brant tak i två fall, täckt av enkupigt betongtegel. Övriga delar har sadeltak med betongtegel i samma gråa kulör. Entrén på östra sidan är diskret och indragen med en brun entrédörr i trä och förbinder kyrkobyggnaden med kontor och samlingssalar på södra sidan. Tillbyggnaden från 1995 som sträcker sig åt söder och väster har en gjuten betonggrund. Samtliga tak är sadeltak med grått betongtegel. Hela anläggningens exteriör präglas av den stående och på förvandring röda panelen, detaljer som bruna vindskivor, släta fönsterfoder i samma kulör som panelen, bruna fönsterbågar och dörrpartier och kantiga hängrännor i plåt samt trä.