GUSTAV ADOLFS KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - GUSTAF ADOLF

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1471, år 1900: 14831, år 1995: 20454

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Socknen bildades 1624 ur Selånger. Mellan 1624 och 1822 pastorat med Selånger, 1822-47 eget, sedan 1847 med Skönsmon.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger centralt i stadskärnan på en höjd på södra stranden av Selångersån nära mynningen i Sundsvallsfjärden. Omgivningen består av skolor, tingshus och andra offentliga byggnader.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Träkyrka från början av 1630-talet. Liten byggnad utan torn, med brant takresning. Ingång i väster.

II: 1654 byggdes en ny kyrka vid Stadstjärnen, delvis med återanvändande av den äldre kyrkans virke. Rödmålad träkyrka med rektangulär form, sakristia i nordost.

III: 1737-1753 byggdes ännu en ny kyrka med åttkantig plan, sakristia i nordost och en utbyggnad i sydost som fungerade som lillkyrka. Byggandet inleddes av Anders Romberg och fullföljdes av Daniel Hagman efter ritningar signerade av Carl Hårleman. 1797 byggdes ett torn mot väster, ritat av Simon Geting. Denna kyrka brann ned 1888 med i stort sett alla inventarier.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - IV: På samma plats som III uppfördes mellan 1891 och 1894 en kyrka i nygotik med Gustaf Hermansson som arkitekt. Byggnad med i form av en treskeppig basilika med försträvningar och polygonalt kor, ursprungligen med tre mindre kapell anslutna. Korta, breda korsarmar och i väster ett torn.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriör i rött fasadtegel. Tornet har fyra små hörntorn och spetsiga gavelfält på tornhuven. Takryttare över korsmitten. Plåttäckt tak. Vid ombyggnad och renovering av kyrkan 1952 under Erik Lundbergs ledning, förändrades exteriören bland annat genom att tre små kapell och tvärskeppets trappgavlar togs bort. Ingång i väster och i korsarmarna. Interiören är i allt väsentligt nygotiskt präglad. Kyrkorummet avdelas i tre skepp genom knippepelare i blottat tegel, medan väggfält och valvkappor är putsade och försedda med dekormålningar. I samband med 1952 års förändringar genomgick även interiören stora förändringar, bl.a. genom en ljusare färgsättning, förvärv av en ny skulpturgrupp av Ivar Lindekranz till koret och en ny predikstol (det ursprungliga ljudtaket behölls men förenklades). Delar av den gamla altartavlan flyttades till dopkoret i söder. Kyrkan brandskadades 1989, varefter interiören ommålades och bl.a. ett nytt altare anskaffades. Orgelfasaden som är byggd 1992 är utförd efter utseendet på 1894 års orgelfasad.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1998; rev. 2008.

KYRKOMILJÖN -

Sundsvalls nygotiska statskyrka är belägen i stadens västra del, på en förhållandevis stor, delvis naturlig terrass med trappanläggningar ner mot stadens centrum i öster där Skolhusallén skär av kyrkotomten från stenstaden, en oval yta närmast kyrkan är belagd med grus, liksom entréerna från öster och väster, i övrigt omges kyrkotomten av gräsmattor och höga lövträd. I söder angränsar kyrkotomten mot Rådhusgatan och Hedbergska skolan, i öster av Floragatan vilken avslutas i en park som ligger i sluttningen ner mot norr och Storgatan, den tidigare Floraskolan kommer snart att invigas som Kyrkans hus med sin entré, mitt emot G A-kyrkans västtorn. Parkering sker i anslutning till gatorna.

Kyrkotomten
Kyrkotomten är förhållandevis liten till ytan, ca 150 x 120 m, och har karaktären av en stadspark med grönytor, grusgångar och lövträd. Den tidigare sandåsen har ett svagt förhöjt läge i förhållande till stenstaden, Selångersån och havet i öster, kyrkan tronar centralt placerad på höjden, det höga tornet reser sig över staden. Kyrkan saknar kyrkogård.

Kyrkobyggnaden
Sundsvalls första kyrka byggdes under senare delen av 1620-talet, den uppfördes utmed Selångersån, vid Åkroken. En träkyrka med brant takresning, takkam med flöjlar och kors, samt ingång från den västra gaveln, dock saknade kyrkan torn och klockstapel.
Under senare delen av 1600-talet flyttades Sundsvalls centrum österut, mot havet, träkyrkan revs därmed och fick bli del av en större träkyrka som 1654 byggdes på den nuvarande stadshustomten. Dess yttre var rödmålat, kyrkan omgavs av en borggård och norrut, utanför bogårdsmuren reste sig en klockstapel. En altartavla framställande Nattvarden, daterad 1644 och tidigare placerad i Sundsvallskyrkan, finns att beskåda i Bremö kapell. 1681 skadades kyrkan av en brand, utan reparation och med eftersatt underhåll, började man omedelbart planera för en större och bättre belägen kyrka efter att ryssarna 1721 brände ned Sundsvall. Sundsvalls tredje stadskyrka uppfördes i sten och placerades på sandåsen där den nuvarande kyrkan ligger. Kyrkobyggmästaren Anders Romberg påbörjade det stora kyrkoarbetet som senare kom att fullföljas av Daniel Hagman, efter ritningar av överintendenten Hårleman. Invigningen förrättades 1753 och kyrkan fick sitt namn efter drottning Lovisa Ulrika. Planformen var en oktagonal oval, vanligt för Romberg, jfr Stöde, kyrkan hade valv av tegel och taktäckning av spån, 1797 tillkom ett västtorn med koppartak. Vid den förödande stadsbranden 1888 brann så kyrkan ner tillsammans med så gott som alla inventarier, endast några silverpjäser räddades.

Kyrkorådet utlyste en arkitekttävling för att uppföra en ny kyrka, vinnare blev det förslag som utarbetats av arkitekt Gustaf Hermansson, Stockholm. Arkitekten strävade efter att skapa en verklig katedral av gotisk resning, material och detaljer är förvisso moderna men som helhet visar den en riktigare tillämpning av den medeltida arkitekturens element än många andra sentida efterbildningar, kyrkan uppfördes 1895. Kyrkan anlades som en treskeppig gotisk basilika med torn i väster, en 84 meter hög spira, över korsmitten en takryttare och tre till koret anslutna kapell; sakristia i norr, dopkapell i söder och åminnelsekapell i öster. Kyrkan fick sitt nuvarande namn Gustav Adolf 1955, idag består den av ett mäktigt mittskepp, två lägre sidoskepp i söder och norr, ett högt tvärhus och polygonalt kor, den har torn i väster, takryttare över korsmitten, de tidigare kapellen i öster är rivna. Byggnaden är uppförd i maskinslaget rött tegel över en sockel i granit, i strävapparaten och i andra delar av byggnaden har man som brukligt var använt Portlandcement. Tacktäckning av skiffer, torn och takryttare av kopparplåt. Korsarmar och torn med trappgavelsmotiv, ytdekor av blinderingar mm.

Kvarteret Västermalm 1:2 i Sundsvalls kommun. Härnösands stift

Sundsvalls första kyrka byggdes under senare delen av 1620-talet, den uppfördes utmed Selångersån, vid Åkroken. En träkyrka med brant takresning, takkam med flöjlar och kors, samt ingång från den västra gaveln, dock saknade kyrkan torn och klockstapel.
Under senare delen av 1600-talet flyttades Sundsvalls centrum österut, mot havet, träkyrkan revs därmed och fick bli del av en större träkyrka som 1654 byggdes på den nuvarande stadshustomten. Dess yttre var rödmålat, kyrkan omgavs av en borggård och norrut, utanför bogårdsmuren reste sig en klockstapel. En altartavla framställande Nattvarden, daterad 1644 och tidigare placerad i Sundsvallskyrkan, finns att beskåda i Bremö kapell. 1681 skadades kyrkan av en brand, utan reparation och med eftersatt underhåll, började man omedelbart planera för en större och bättre belägen kyrka efter att ryssarna 1721 brände ned Sundsvall. Sundsvalls tredje stadskyrka uppfördes i sten och placerades på sandåsen där den nuvarande kyrkan ligger. Kyrkobyggmästaren Anders Romberg påbörjade det stora kyrkoarbetet som senare kom att fullföljas av Daniel Hagman, efter ritningar av överintendenten Hårleman. Invigningen förrättades 1753 och kyrkan fick sitt namn efter drottning Lovisa Ulrika. Planformen var en oktagonal oval, vanligt för Romberg, jfr Stöde, kyrkan hade valv av tegel och taktäckning av spån, 1797 tillkom ett västtorn med koppartak. Vid den förödande stadsbranden 1888 brann så kyrkan ner tillsammans med så gott som alla inventarier, endast några silverpjäser räddades.

Kyrkorådet utlyste en arkitekttävling för att uppföra en ny kyrka, vinnare blev det förslag som utarbetats av arkitekt Gustaf Hermansson, Stockholm. Arkitekten strävade efter att skapa en verklig katedral av gotisk resning, material och detaljer är förvisso moderna men som helhet visar den en riktigare tillämpning av den medeltida arkitekturens element än många andra sentida efterbildningar, kyrkan uppfördes 1895. Kyrkan anlades som en treskeppig gotisk basilika med torn i väster, en 84 meter hög spira, över korsmitten en takryttare och tre till koret anslutna kapell; sakristia i norr, dopkapell i söder och åminnelsekapell i öster. Kyrkan fick sitt nuvarande namn Gustav Adolf 1955, idag består den av ett mäktigt mittskepp, två lägre sidoskepp i söder och norr, ett högt tvärhus och polygonalt kor, den har torn i väster, takryttare över korsmitten, de tidigare kapellen i öster är rivna.

Sundsvalls nygotiska statskyrka är belägen i stadens västra del, på en förhållandevis stor, delvis naturlig terrass med trappanläggningar ner mot stadens centrum i öster där Skolhusallén skär av kyrkotomten från stenstaden, en oval yta närmast kyrkan är belagd med grus, liksom entréerna från öster och väster, i övrigt omges kyrkotomten av gräsmattor och höga lövträd. I söder angränsar kyrkotomten mot Rådhusgatan och Hedbergska skolan, i öster av Floragatan vilken avslutas i en park som ligger i sluttningen ner mot norr och Storgatan, den tidigare Floraskolan kommer snart att invigas som Kyrkans hus med sin entré, mitt emot G A-kyrkans västtorn. Parkering sker i anslutning till gatorna.

Kyrkotomten är förhållandevis liten till ytan, ca 150 x 120 m, och har karaktären av en stadspark med grönytor, grusgångar och lövträd. Den tidigare sandåsen har ett svagt förhöjt läge i förhållande till stenstaden, Selångersån och havet i öster, kyrkan tronar centralt placerad på höjden, det höga tornet reser sig över staden. Kyrkan saknar kyrkogård.

Begravningsplatsen anlades 1882 utanför staden i väster och går under namnet Granlo kyrkogård eller Gustaf Adolfs begravningsplats. På Granlo kyrkogård står Gustaf Adolfs gravkapell. För mer information om kyrkogården & gravkapellet se byggnaden, Gustaf Adolfs gravkapell.