KYRKOMILJÖN -
Det gamla sågverkssamhället Skönsberg är beläget ca 2 km nordost om Sundsvalls centrum, stadsdelen gränsar mot Sundsvallsfjärdens norra strand med industriområden från inre hamnen ut mot Ortvikens massafabrik i öster. I väster avgränsas Skönsberg av den norrgående E4:an, strax österut löper parallellt en tidigare sträckning av riksvägen. Mot norr ett höjdläge. Skönsberg är ett mindre stadsdelscentra med butiker och serviceinrättningar, omgivet av hyreshus kring de större genomfartsgatorna och villaområden norr och söder om Medborgargatan. Birgittakyrkan vilar i ett skyddande läge framför en höjd i nordväst och har tillhörande församlingslokaler inklusive lokaler för ungdomsverksamhet, två samlingssalar, ett sammanträdesrum, samtalsrum samt klubbrum och grupprum. Asfalterad parkering väster om kyrkan, från denna reser sig en asfalterad gångväg och trappor upp förbi flertalet sammanlänkade byggnader i en solfjädersformad båge mot nordväst. Mot söder i souterräng, sedan 1991, kontorsutrymmen i en separat byggnad. I slutet av anläggningen reser sig Birgittakyrkan, placeringen i anslutning till berget ger den en förankring i naturen och en orientering med kyrkplatsen i söderläge med utsikt över lägre liggande stadsparti och fjärd.
Kyrkobesökaren kommer upp till kyrkan mellan de båda byggnadskropparna. Man kan även nå fram till kyrkan från andra hållet, från öster. Till kyrkoanläggningen finns en entré i övre plan, mot öster, förbunden med kulvertvåningens lokaler via trappor. Kommunikation mellan kyrkoanläggning och kyrka sker via kulvert och en trappuppgång i kyrkans väntrum. I det övre planet finns två samlingssalar samt ett sammanträdesrum jämte kapprum och toaletter.
Kyrkotomten
Den kuperade tomten, del av den tidigare Vasaparken, med utsikt över Sundsvalls hamninlopp, utgörs delvis av berg som markerat höjer sig över omgivande terräng. I norr begränsas planområdet av Medborgargatan, i öster av Hellberggatan, i söder av Bruksgatan och i väster av Vasagatan. Själva kyrkobyggnaden är informad i en sluttning mot söder. Den nivåskillnad i marken som omger kyrkan har arbetats in i anläggningen genom tegelmurar och svagt lutande partier som leder in besökaren mot kyrkan och avgränsar kyrkoområdet mot söder. Ytorna runt kyrkan består delvis av gräs, kommunikation sker via asfalterade gångar, vägar och trappor mellan anläggingens varierande nivåskillnader. Kommunikation sker även genom kulvertsystem i källaren. Inga gravar på själva kyrkotomten.
Kyrkobyggnaden
Uppdraget att rita kyrkan gick till Carl-Axel Acking, professor och domkyrkoarkitekt i Lund. Den 23 oktober 1968 godkände kyrkofullmäktige det slutgiltiga förslaget, byggnadsarbetet påbörjades i maj 1970 och den 30 januari 1972 invigdes Birgittakyrkan av biskop Arne Palmqvist.
Birgittakyrkan är en modern småkyrka med ett högrest kyrkorum, traditionellt orienterad i öst-västlig riktning, kyrkan har formen av ett mittskepp med måtten 24,5 x 11,5m, flankerad av två sidoskepp, hela kyrkoplanen är 24,5 x 23,5m. I norr utvidgas kyrkorummet i sidoskeppet, i det södra sidoskeppet finns sakrisita, toaletter samt väntrum, skilda från kyrkorummet. Mot öster fortsätter kyrkorummet framför sidoskeppen och bildar ett kor. Kyrkan är uppförd i mörkt brunt tegel utvändigt och invändigt. Kyrkobyggnaden är avsedd att rymma 250 personer och kör. Runt koret sticker grundsulan ut med ca 80 mm, runtom kyrkan ligger grus, med undantag för framsidan där marken är asfalterad.
Stommen består av en platsgjuten betongplatta samt kulvert mot andra delar av anläggningen, församlingsgård etc. Murad tegelfasad utanpå den platsgjutna betongstommen, bruna stenar, kraftig, gråbrun fog. Sista skiftets (översta) tegelstenar murade på högkant, avtäckt med kopparbleck, ca 80 mm, vilket klär in muren, fäst mot sista limträbalken. Betongmuren och den murade ytterfasadens tegelstenar går ända ner mot mark där sista skiftets tegelstenar är murade på högkant. Pulpettak med takfall från långhusets norra fasad, mot söder. Nästa pulpettak över den lägre entrédelen med sakristia. Över långhusets sidoskepp i norr ligger ett lägre pulpettak med takfall mot norr. Enkelfalsad kopparplåt över hela taket. Vid takfoten avslutas de bärande limträbalkarna i takfallets lutning, de är avsmalnande med ett rakt avslut. Under dessa ligger limträbalkar i motsatt riktning, vilka fortsätter genom muren med ca 80 mm. Undertak av träpanel. Takplåten går ner över halva takfoten, ca 100 mm. Yttertaket avvattnas genom invändiga stuprör jämte utkastare i gavlar. Port till kyrkorum från norr, en mörklaserad trädörr där dörrpartiet ligger innanför muren, dörrkarm synlig. Skyddsplåt i koppar, två markplattor i betong med hål i kvadratiska mönster.
Murat klocktorn i nordväst, ej ihopbyggt med själva kyrkan, står förhållandevis fritt till kyrkorummet på ett fundament vilket mynnar i kapprummet, bjälklag i järn och trä. Klocktornet nås från utsidan. Det förhållandevis låga klocktornet är utformat för att undvika att störa omgivande bostadsbebyggelse, norr om kyrkan. Birgittakyrkans två kyrkklockor gjöts ursprungligen 1949 för Heffners kyrkosal av Bergholtz Klockgjuteri, Stockholm. Klocktornets pulpettak, följer samma takfall som långhuset, dock knäcker taket till i slutet på takfallet (motfallstak), belagt med falsad kopparplåt. I öppningar mellan väggmurarna finns träluckor med stående glespanel, enkelluckor mot öster, väster och söder, dubbla luckor mot norr, brun bets.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
