BERNS SALONGER

År 1863 stod konditor H.R. Berns restaurationsetablissemang vid Berzelii Park - Berns salong - färdigt efter J.F. Åboms ritningar och blev snabbt huvudstadens mest frekventerade nöjespalats. Verandan - i två våningar - inglasades 1874 och 1885-86 tillbyggdes en större konsertsalong i söder, också efter Åboms ritningar. Härvid förlängdes huvudfasaden mot Berzelii Park med tre fönsteraxlar. En ombyggnad 1907 berörde främst entrépartiet mot Näckströmsgatan; vidare byggdes nya verandor. Vid en stor ombyggnad 1941-42 ersattes dessa med nya, och salonger samt fasader återfick i huvudsak sin ursprungliga utformning.
Huvudfasaden har två våningar, den övre med stora rundbågiga fönster. Mittrisaliten har bågnischer samt rundat överstycke med ett infattat ur. De båda sidorisaliterna har rundade krön med stjärnspröjsade rundfönster. Ursprungligen fanns en balustrad längs takfoten. Fasaden mot Näckströmsgatan år lika hög som huvudfasaden men har tre våningar samt gavelkrönt frontespis, sockel av rödaktig sandsten och rusticerad bottenvåning; första övervåningens fönster har tidstypiska, profilerade och konsolburna krön. Huvudingången från Näckströmsgatan, har portalomfattning av huggen röd sandsten med växtornament i jugendstil samt en baldakin av grönmålat järn och råglas, allt från 1907.
De båda stora salarna har likartad uppbyggnad; de går genom två våningar med läktare utmed långsidorna. Den södra salongen har dessutom två absider med scener. Med sin rika inredning i nyrenässans med stuckaturer, färger och förgyllning - den södra salongen efter förslag av arkitekten Magnus Isaeus - representerar de det bästa av tidens inredningskonst. Med tanke på att denna typ av nöjeslokaler numera är sällsynta har Berns salonger ett stort kulturhistoriskt värde också sett ur europeiskt perspektiv. Med förbindelse till läktarna finns en rumssvit - Götiska rummen - bestående av två rum, det ena inrett i nygotik med målade deviser och vapensköldar, glasmålningar samt delvis bevarat ursprungligt möblemang, det andra med stuckaturer i vitt och guld, speglar och glasmålningar. På det förra rummets plats låg tidigare det från August Strindbergs roman det välkända Röda Rummet. Trapphallen från 1907 är delvis klädd med kolmårdsmarmor.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2