VADSTENA KLOSTER MED NUNNEKLOSTRET, MUNKKLOSTRET OCH KLOSTERTRÄDGÅRDEN

I Vadstena fanns under medeltiden en kungsgård, det s.k. Bjälbopalatset, som förekommer i Birgittas uppenbarelser. "Emedan nu detta huset är byggt med fattiga människors svett för rika människors högfärds skull, skola mina fattiga människor bo däri och begagna alla överflödets och högfärdens ting endast till ödmjukhet och nytta."
Kungsgården testamenterades 1346 till Birgittas klosterstiftelse. Klostret var ett dubbelkloster, dvs. avsett både för nunnor och munkar och med abbedissan som högsta chef i hennes egenskap av företrädare för Den heliga jungfrun. Byggnadsarbetena påbörjades 1368. Klosterverksamheten startade på 1380-talet och klostret invigdes 1430.
Av de svenska klostren hade Vadstena störst anseende och är kanske också det kloster som bäst klarat sig från nedrivning efter reformationen på 1500-talet.
Delar av klosterbebyggelsen användes som byggnadsmaterial i Vadstena slott men nunneklostret fortsatte att fungera några årtionden efter reformationen. Dess byggnader kom så småningom att utnyttjas för andra ändamål. Under 1600-talet användes klosterbyggnaderna som krigsmanshus, där krigsskadade soldater fick fri bostad. Senare användes byggnaderna som sjukhus.
En annan inrättning, som haft stor betydelse för Vadstena, är hospitalet.
Det har anor sedan 1520-talet då en av landets rikaste köpmän - Mårten Skinnare, som bl.a. tjänade stora pengar på pilgrimstrafiken till Vadstena - instiftade en sjukvårdsinrättning för fattiga, vanföra och blinda.
Många sjuka kom till Vadstena för att undfå en helande kraft (framförallt mot sinnessjukdomar), som man trodde att heliga Birgittas kvarlevor besatt. Hospitalsverksamheten växte senare. Hospitalet disponerade stora delar av de gamla klosterbyggnaderna innan det under 1950-talet flyttade in i nybyggda lokaler.
Det gamla klosterområdet övertogs 1954 av Birgittastiftelsen och disponeras idag, efter omfattande restaureringar, av stiftelsens gästhem och bibliotek och av Vadstena folkhögskola.

NUNNEKLOSTRET. Stora delar av murverket i nunneklostrets norra länga härstammar från 1200-talet och är rester av den gamla kungsgårdens huvudbyggnad. Under klostertiden byggdes den om till dormitorium. "Birgittas bönekammare" har genom århundraden pietetsfullt bevarats. Även refektoriet eller pelarsalen i denna länga har bevarats sedan medeltiden. En nunnecell har i modern tid rekonstruerats.
Av klostrets västra länga är bottenvåningens murverk medeltida medan av övriga längor endast grundrester finns kvar.
Klosterverksamheten upphörde 1595. Under 1600-talet ändrades klosterbyggnaderna till krigsmanshus eller s.k. invalidhotell efter utländska förebilder och västra längan byggdes på. Efter att ha stått oanvända några årtionden revs flera byggnader och de återstående nyttjades som fängelse 1816-1926. Därefter byggdes de om till det stora hospitalets avdelning för sinnessjuka kvinnor. Sedan 1950-talet har byggnaderna restaurerats och nyttjas numera som Birgittastiftelsens gästhem.

MUNKKLOSTRET var ursprungligen en envåningsbyggnad, vars interiör ännu delvis har bevarats. Den fungerade under 1600-talet som krigsmanshusets inspektörsbostad och byggdes 1763-70 på till nuvarande utseende efter ritningar av C.J. Cronstedt. 1795 inrättades byggnaden till kurhus för veneriskt sjuka. Byggnaden har sedan 1909 endast haft tillfällig användning.

KLOSTERTRÄDGÅRDEN. Av klosterträdgården har munkarnas trädgård bevarats i stor utsträckning. Den vårdades fram till 1700-talet. Trädgårdsmuren stod färdig under 1440-talet. Trädgården avslutas åt öster med en lång byggnadskropp, som bl.a. innehåller Vadstena gamla teater vilken renoverades 1940.
Munkträdgården fungerade under 1800-talet som societetspark. Trädgården med dess byggnader inlöstes 1916 av staten av kulturhistoriska skäl. Den ordnades i sitt nuvarande skick 1918.

KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X

Vadstena klosterkyrka ligger i stadens norra delar och omges fortfarande av f d klosterbyggnader, som munk- och nunneklostren. Klosterkyrkan uppfördes under en ca 50-års period och invigdes 1430. Den är en treskeppig hallkyrka med ett smalare kor, det s k brödrakoret, i väster. Den nuvarande sakristian uppfördes 1926 efter ritningar av arkitekt Erik Fant. Kyrkan är uppförd av en lokal kalksten med oputsade murar och strävpelare. Takresningen med två takfall och takryttare, tillkom vid en omfattande restaurering på 1890-talet under ledning av arkitekt Gustaf Pettersson. Takfallen är skiffertäckta och sakristietaket och takryttaren klädda med kopparplåt. Huvudingången är på östra gaveln, men ingångar finns även på södra och norra sidan. Interiören präglas fortfarande i hög grad av den medeltida byggnadsepoken med pelare, valv och kalkmålningar samt träskulpturer och gravhällar av mycket hög konstnärlig kvalitet. Inredningen, såsom bänkar, predikstol och orgel i nygotik härstammar från restaureringen på 1890-talet.
KYRKOGÅRDEN
Beskrivningen och historiken kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering.