BORGHAMNSSKOLAN

Vid Borghamn intill Vättern har kalksten brutits åtminstone sedan 1100-talet och bl.a. använts till de talrika kyrkobyggena i trakten under medeltiden. Andra betydelsefulla äldre byggnadsverk där sten från Borghamn använts är Vadstena kloster och slott samt Nationalmuseum i Stockholm. Vid 1800-talets början inköptes Borghamns kalkstensbrott av Baltzar von Platen för Göta Kanalbyggets räkning. Till varje sluss i kanalen levererades 400 kubikmeter kalksten som fraktades med pråmar till Motala. Till sammanlagt 58 slussar gick det åt drygt 62 000 ton kalksten. Till byggandet av slutvärnet vid Karlsborgs fästning tvärs över Vättern skeppades över 250 000 ton kalksten från Borghamn.
Från kanalbyggets början bröts stenen dels av soldater, dels av civil arbetskraft. Så småningom blev det svårare att värva arbetskraft varför man inrättade en fångkoloni, en s.k. kronoarbetsstation, om 100 man i Borghamn. Dessa uppförde ett flertal byggnader. Kronoarbetskåren bildades 1842 och var indelad i fyra klasser, varav en för straffade soldater. Även lösdrivare från arbetsinrättningen i Vadstena samt diverse andra fängelsekunder var intagna här. Man hade även en egen begravningsplats, Bockakyrkogården, strax väster om kolonin. Kronoarbetskåren ersattes på 1870-talet av Diciplinkompaniet, vilket slutligen upplöstes 1897. Byggnaderna stod utan användning fram till 1923, då Borghamns lanthushållsskola startade sin verksamhet här. Numera är Borghamnsskolan folkhögskola.
I byggnadsminnet ingår 22 byggnader och tillhörande anläggningar i form av stenbrott, kajer, pirar, båtslip samt Bockakyrkogården med två hundgravstenar samt tillhörande markområde.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 1995-05-15, Dnr 221-995/95