SÄTILA KYRKA

Kyrkogården inhägnas av kallmurade naturstensmurar, där ingången åt nordväst markeras av en stiglucka med tre ingångar. Stigluckans äldre portar avlägsnades 1925 och ersattes av grindar. Stigluckan kröns av ett tegeltak och en vindflöjel av plåt. Den vitputsade fasaden åt nordväst har dekorationer i putsen. I övriga väderstreck finns öppningar med smidesgrindar.

Kyrkogården är kuperad och kyrkan är belägen på dess högsta punkt i nordväst. En trappa i den västra muren flankeras av runda putsade grindstolpar krönta av stenklot. Kyrkogården har utvidgats flera gånger åt öster och söder (1966). En del av kyrkogården terrasserades 1933. På den sydöstra delen ligger en rödmålad ekonomibyggnad av trä med klädd med panel på förvandring och gråmålade dörrar. Söder om kyrkan ligger ett vitputsat bårhus (1970).

Kyrkogårdsmurarna kantas av en trädkrans av hamlade träd. En lång rak allé av hamlade träd löper från kyrkans kor nedför sluttningen åt öster och bort mot den östra muren.

Kyrkogården inhägnas av kallmurade naturstensmurar, där ingången åt nordväst markeras av en stiglucka med tre ingångar. Stigluckans äldre portar avlägsnades 1925 och ersattes av grindar. Stigluckan kröns av ett tegeltak och en vindflöjel av plåt. Den vitputsade fasaden åt nordväst har dekorationer i putsen. I övriga väderstreck finns öppningar med smidesgrindar.

Kyrkogården är kuperad och kyrkan är belägen på dess högsta punkt i nordväst. En trappa i den västra muren flankeras av runda putsade grindstolpar krönta av stenklot. Kyrkogården har utvidgats flera gånger åt öster och söder (1966). En del av kyrkogården terrasserades 1933. På den sydöstra delen ligger en rödmålad ekonomibyggnad av trä med klädd med panel på förvandring och gråmålade dörrar. Söder om kyrkan ligger ett vitputsat bårhus (1970).

Kyrkogårdsmurarna kantas av en trädkrans av hamlade träd. En lång rak allé av hamlade träd löper från kyrkans kor nedför sluttningen åt öster och bort mot den östra muren.

Kyrkogården inhägnas av kallmurade naturstensmurar, där ingången åt nordväst markeras av en stiglucka med tre ingångar. Stigluckans äldre portar avlägsnades 1925 och ersattes av grindar. Stigluckan kröns av ett tegeltak och en vindflöjel av plåt. Den vitputsade fasaden åt nordväst har dekorationer i putsen. I övriga väderstreck finns öppningar med smidesgrindar.

Kyrkogården är kuperad och kyrkan är belägen på dess högsta punkt i nordväst. En trappa i den västra muren flankeras av runda putsade grindstolpar krönta av stenklot. Kyrkogården har utvidgats flera gånger åt öster och söder (1966). En del av kyrkogården terrasserades 1933. På den sydöstra delen ligger en rödmålad ekonomibyggnad av trä med klädd med panel på förvandring och gråmålade dörrar. Söder om kyrkan ligger ett vitputsat bårhus (1970).

Kyrkogårdsmurarna kantas av en trädkrans av hamlade träd. En lång rak allé av hamlade träd löper från kyrkans kor nedför sluttningen åt öster och bort mot den östra muren.

Kyrkogården inhägnas av kallmurade naturstensmurar, där ingången åt nordväst markeras av en stiglucka med tre ingångar. Stigluckans äldre portar avlägsnades 1925 och ersattes av grindar. Stigluckan kröns av ett tegeltak och en vindflöjel av plåt. Den vitputsade fasaden åt nordväst har dekorationer i putsen. I övriga väderstreck finns öppningar med smidesgrindar.

Kyrkogården är kuperad och kyrkan är belägen på dess högsta punkt i nordväst. En trappa i den västra muren flankeras av runda putsade grindstolpar krönta av stenklot. Kyrkogården har utvidgats flera gånger åt öster och söder (1966). En del av kyrkogården terrasserades 1933. På den sydöstra delen ligger en rödmålad ekonomibyggnad av trä med klädd med panel på förvandring och gråmålade dörrar. Söder om kyrkan ligger ett vitputsat bårhus (1970).

Kyrkogårdsmurarna kantas av en trädkrans av hamlade träd. En lång rak allé av hamlade träd löper från kyrkans kor nedför sluttningen åt öster och bort mot den östra muren.

Kyrkogården inhägnas av kallmurade naturstensmurar, där ingången åt nordväst markeras av en stiglucka med tre ingångar. Stigluckans äldre portar avlägsnades 1925 och ersattes av grindar. Stigluckan kröns av ett tegeltak och en vindflöjel av plåt. Den vitputsade fasaden åt nordväst har dekorationer i putsen. I övriga väderstreck finns öppningar med smidesgrindar.

Kyrkogården är kuperad och kyrkan är belägen på dess högsta punkt i nordväst. En trappa i den västra muren flankeras av runda putsade grindstolpar krönta av stenklot. Kyrkogården har utvidgats flera gånger åt öster och söder (1966). En del av kyrkogården terrasserades 1933. På den sydöstra delen ligger en rödmålad ekonomibyggnad av trä med klädd med panel på förvandring och gråmålade dörrar. Söder om kyrkan ligger ett vitputsat bårhus (1970).

Kyrkogårdsmurarna kantas av en trädkrans av hamlade träd. En lång rak allé av hamlade träd löper från kyrkans kor nedför sluttningen åt öster och bort mot den östra muren.

Kyrkogården inhägnas av kallmurade naturstensmurar, där ingången åt nordväst markeras av en stiglucka med tre ingångar. Stigluckans äldre portar avlägsnades 1925 och ersattes av grindar. Stigluckan kröns av ett tegeltak och en vindflöjel av plåt. Den vitputsade fasaden åt nordväst har dekorationer i putsen. I övriga väderstreck finns öppningar med smidesgrindar.

Kyrkogården är kuperad och kyrkan är belägen på dess högsta punkt i nordväst. En trappa i den västra muren flankeras av runda putsade grindstolpar krönta av stenklot. Kyrkogården har utvidgats flera gånger åt öster och söder (1966). En del av kyrkogården terrasserades 1933. På den sydöstra delen ligger en rödmålad ekonomibyggnad av trä med klädd med panel på förvandring och gråmålade dörrar. Söder om kyrkan ligger ett vitputsat bårhus (1970).

Kyrkogårdsmurarna kantas av en trädkrans av hamlade träd. En lång rak allé av hamlade träd löper från kyrkans kor nedför sluttningen åt öster och bort mot den östra muren.

Kyrkogården inhägnas av kallmurade naturstensmurar, där ingången åt nordväst markeras av en stiglucka med tre ingångar. Stigluckans äldre portar avlägsnades 1925 och ersattes av grindar. Stigluckan kröns av ett tegeltak och en vindflöjel av plåt. Den vitputsade fasaden åt nordväst har dekorationer i putsen. I övriga väderstreck finns öppningar med smidesgrindar.

Kyrkogården är kuperad och kyrkan är belägen på dess högsta punkt i nordväst. En trappa i den västra muren flankeras av runda putsade grindstolpar krönta av stenklot. Kyrkogården har utvidgats flera gånger åt öster och söder (1966). En del av kyrkogården terrasserades 1933. På den sydöstra delen ligger en rödmålad ekonomibyggnad av trä med klädd med panel på förvandring och gråmålade dörrar. Söder om kyrkan ligger ett vitputsat bårhus (1970).

Kyrkogårdsmurarna kantas av en trädkrans av hamlade träd. En lång rak allé av hamlade träd löper från kyrkans kor nedför sluttningen åt öster och bort mot den östra muren.

Kyrkogården inhägnas av kallmurade naturstensmurar, där ingången åt nordväst markeras av en stiglucka med tre ingångar. Stigluckans äldre portar avlägsnades 1925 och ersattes av grindar. Stigluckan kröns av ett tegeltak och en vindflöjel av plåt. Den vitputsade fasaden åt nordväst har dekorationer i putsen. I övriga väderstreck finns öppningar med smidesgrindar.

Kyrkogården är kuperad och kyrkan är belägen på dess högsta punkt i nordväst. En trappa i den västra muren flankeras av runda putsade grindstolpar krönta av stenklot. Kyrkogården har utvidgats flera gånger åt öster och söder (1966). En del av kyrkogården terrasserades 1933. På den sydöstra delen ligger en rödmålad ekonomibyggnad av trä med klädd med panel på förvandring och gråmålade dörrar. Söder om kyrkan ligger ett vitputsat bårhus (1970).

Kyrkogårdsmurarna kantas av en trädkrans av hamlade träd. En lång rak allé av hamlade träd löper från kyrkans kor nedför sluttningen åt öster och bort mot den östra muren.

Kyrkogården inhägnas av kallmurade naturstensmurar, där ingången åt nordväst markeras av en stiglucka med tre ingångar. Stigluckans äldre portar avlägsnades 1925 och ersattes av grindar. Stigluckan kröns av ett tegeltak och en vindflöjel av plåt. Den vitputsade fasaden åt nordväst har dekorationer i putsen. I övriga väderstreck finns öppningar med smidesgrindar.

Kyrkogården är kuperad och kyrkan är belägen på dess högsta punkt i nordväst. En trappa i den västra muren flankeras av runda putsade grindstolpar krönta av stenklot. Kyrkogården har utvidgats flera gånger åt öster och söder (1966). En del av kyrkogården terrasserades 1933. På den sydöstra delen ligger en rödmålad ekonomibyggnad av trä med klädd med panel på förvandring och gråmålade dörrar. Söder om kyrkan ligger ett vitputsat bårhus (1970).

Kyrkogårdsmurarna kantas av en trädkrans av hamlade träd. En lång rak allé av hamlade träd löper från kyrkans kor nedför sluttningen åt öster och bort mot den östra muren.

Kyrkogården inhägnas av kallmurade naturstensmurar, där ingången åt nordväst markeras av en stiglucka med tre ingångar. Stigluckans äldre portar avlägsnades 1925 och ersattes av grindar. Stigluckan kröns av ett tegeltak och en vindflöjel av plåt. Den vitputsade fasaden åt nordväst har dekorationer i putsen. I övriga väderstreck finns öppningar med smidesgrindar.

Kyrkogården är kuperad och kyrkan är belägen på dess högsta punkt i nordväst. En trappa i den västra muren flankeras av runda putsade grindstolpar krönta av stenklot. Kyrkogården har utvidgats flera gånger åt öster och söder (1966). En del av kyrkogården terrasserades 1933. På den sydöstra delen ligger en rödmålad ekonomibyggnad av trä med klädd med panel på förvandring och gråmålade dörrar. Söder om kyrkan ligger ett vitputsat bårhus (1970).

Kyrkogårdsmurarna kantas av en trädkrans av hamlade träd. En lång rak allé av hamlade träd löper från kyrkans kor nedför sluttningen åt öster och bort mot den östra muren.

Kyrkogården inhägnas av kallmurade naturstensmurar, där ingången åt nordväst markeras av en stiglucka med tre ingångar. Stigluckans äldre portar avlägsnades 1925 och ersattes av grindar. Stigluckan kröns av ett tegeltak och en vindflöjel av plåt. Den vitputsade fasaden åt nordväst har dekorationer i putsen. I övriga väderstreck finns öppningar med smidesgrindar.

Kyrkogården är kuperad och kyrkan är belägen på dess högsta punkt i nordväst. En trappa i den västra muren flankeras av runda putsade grindstolpar krönta av stenklot. Kyrkogården har utvidgats flera gånger åt öster och söder (1966). En del av kyrkogården terrasserades 1933. På den sydöstra delen ligger en rödmålad ekonomibyggnad av trä med klädd med panel på förvandring och gråmålade dörrar. Söder om kyrkan ligger ett vitputsat bårhus (1970).

Kyrkogårdsmurarna kantas av en trädkrans av hamlade träd. En lång rak allé av hamlade träd löper från kyrkans kor nedför sluttningen åt öster och bort mot den östra muren.

Kyrkogården inhägnas av kallmurade naturstensmurar, där ingången åt nordväst markeras av en stiglucka med tre ingångar. Stigluckans äldre portar avlägsnades 1925 och ersattes av grindar. Stigluckan kröns av ett tegeltak och en vindflöjel av plåt. Den vitputsade fasaden åt nordväst har dekorationer i putsen. I övriga väderstreck finns öppningar med smidesgrindar.

Kyrkogården är kuperad och kyrkan är belägen på dess högsta punkt i nordväst. En trappa i den västra muren flankeras av runda putsade grindstolpar krönta av stenklot. Kyrkogården har utvidgats flera gånger åt öster och söder (1966). En del av kyrkogården terrasserades 1933. På den sydöstra delen ligger en rödmålad ekonomibyggnad av trä med klädd med panel på förvandring och gråmålade dörrar. Söder om kyrkan ligger ett vitputsat bårhus (1970).

Kyrkogårdsmurarna kantas av en trädkrans av hamlade träd. En lång rak allé av hamlade träd löper från kyrkans kor nedför sluttningen åt öster och bort mot den östra muren.

Kyrkogården inhägnas av kallmurade naturstensmurar, där ingången åt nordväst markeras av en stiglucka med tre ingångar. Stigluckans äldre portar avlägsnades 1925 och ersattes av grindar. Stigluckan kröns av ett tegeltak och en vindflöjel av plåt. Den vitputsade fasaden åt nordväst har dekorationer i putsen. I övriga väderstreck finns öppningar med smidesgrindar.

Kyrkogården är kuperad och kyrkan är belägen på dess högsta punkt i nordväst. En trappa i den västra muren flankeras av runda putsade grindstolpar krönta av stenklot. Kyrkogården har utvidgats flera gånger åt öster och söder (1966). En del av kyrkogården terrasserades 1933. På den sydöstra delen ligger en rödmålad ekonomibyggnad av trä med klädd med panel på förvandring och gråmålade dörrar. Söder om kyrkan ligger ett vitputsat bårhus (1970).

Kyrkogårdsmurarna kantas av en trädkrans av hamlade träd. En lång rak allé av hamlade träd löper från kyrkans kor nedför sluttningen åt öster och bort mot den östra muren.

Kyrkogården inhägnas av kallmurade naturstensmurar, där ingången åt nordväst markeras av en stiglucka med tre ingångar. Stigluckans äldre portar avlägsnades 1925 och ersattes av grindar. Stigluckan kröns av ett tegeltak och en vindflöjel av plåt. Den vitputsade fasaden åt nordväst har dekorationer i putsen. I övriga väderstreck finns öppningar med smidesgrindar.

Kyrkogården är kuperad och kyrkan är belägen på dess högsta punkt i nordväst. En trappa i den västra muren flankeras av runda putsade grindstolpar krönta av stenklot. Kyrkogården har utvidgats flera gånger åt öster och söder (1966). En del av kyrkogården terrasserades 1933. På den sydöstra delen ligger en rödmålad ekonomibyggnad av trä med klädd med panel på förvandring och gråmålade dörrar. Söder om kyrkan ligger ett vitputsat bårhus (1970).

Kyrkogårdsmurarna kantas av en trädkrans av hamlade träd. En lång rak allé av hamlade träd löper från kyrkans kor nedför sluttningen åt öster och bort mot den östra muren.