MELLAN-GREVIE KYRKA

Kyrkomiljön
Mellan-Grevie är en liten kyrkby på Söderslätt i sydvästra Skåne. Söderslätt är området söder och väster om landsvägen mellan Malmö och Ystad. Mellan-Grevie ligger i övergången mellan slättbygd och backlandskap. Slättbygden har Sveriges bästa åkerjord. De goda förutsättningarna för odling gjorde området attraktivt redan under förhistorisk tid. Flera gravhögar från bronsåldern visar detta. Kring 1000-talet, efter befolkningsökning och förbättringar inom jordbruket, skedde en omfattande bybildning. Under 1100-talet bildades socknar och flera romanska kyrkor byggdes i området. Socknarna är små och kyrkorna ligger tätt, vilket tyder på stor befolkning i en bördig och rik trakt.

Mellan-Grevie ligger mellan Västra och Östra Grevie. Första skriftliga belägget för Mellan-Grevie är från 1300-talet då det skrevs Methlæste Graføge som kan tolkas som de mellersta gravhögarna. Det syftar på Bolmers högar, tre gravhögar från bronsåldern i närheten av byn. Ortnamn som slutar på -ie som i Grevie antas ha tillkommit redan under järnåldern. Socknen är bland de minsta i Skåne.

På enskifteskartan från 1807 låg sjutton gårdar samlade i en långsträckt krans med kyrkan och bygatan i mitten. Byn var omgiven av odlingsmark indelad i en mängd smala tegar. Vid enskiftet omvandlades landskapet. Jorden sammanfördes i större enheter och de flesta gårdarna flyttades ut från bykärnan. Gatehus för hantverkare och jordlösa byggdes i byn efterhand istället för gårdarna. På kartan från 1807 är
kyrkogården liten och nästan kvadratisk. Strax öster om kyrkan är markerat plats för framtida skola och fattighus. Prästgården låg en bit söder om kyrkan.

Mellan-Grevie är fortfarande en liten by med gatehus längs vägen, några kringbyggda gårdar och enstaka senare byggda villor. Kyrkan ligger vid den slingrande kyrkovägen som omger kyrkogården i öster och norr. På andra sidan vägen finns före detta småskolan, en vitputsad länga från 1844 och en liten tegelbyggnad som varit spruthus och nu är byahus och församlingshem. Söder om kyrkogården ligger en folkskola från 1907 i rött tegel och ytterligare söderut prästgården från 1890.

Kyrkotomten ligger inom riksintresse (M136) Fuglie, Mellan-Grevie mm. med motiveringen Centralbygd med det av jordbruksskiftena präglade slättlandskapet Söderslätt med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet samt för Sverige unik koncentration av tätt liggande kyrkbyar av åtminstone medeltida ursprung som väl speglar kyrkobyggnadskonstens stilideal under tiden medeltid till 1900-tal. Dessutom inom av länsstyrelsen utsedd särskilt värdefull kulturmiljö Skegrie-Fuglie-Hammarlöv-V Tommarp-Västra Vemmerlöv. Kyrkotomten ligger inom reg. fornlämning L1989:5416 som utgör bytomten enligt äldre lantmäterikartor. Fornlämningar skyddas enl. 2 kap. kulturmiljölagen.

Kyrkogården
Historia
Medeltida kyrkogårdar anses allmänt ha varit inhägnade, betade ängar, som även fungerade för profana ändamål. Gravarna utformades ofta som små kullar med träkors. Under andra hälften av 1800-talet omgestaltades ett stort antal kyrkogårdar i Skåne då de fick stramare planlösningar med gångar och kvarter och omgärdade gravplatser.

På en karta från 1763 var Mellan-Grevie kyrkogård närmast kvadratisk och omgiven av en mur. Ingången var i norr. Kyrkogården utvidgades åt norr och väster 1862 och ytan dubblerades därmed. Den nya kyrkan byggdes på den utvidgade kyrkogården. När kyrkan uppförts 1893 ordnades kyrkogården med nya gravkvarter och gångar. Den gamla muren restaurerades och ny stödmur byggdes kring utvidgningen.

Beskrivning
Kyrkogården omges av en mur som delvis också är en stödmur. Kyrkan ligger på en liten höjd. Den äldsta gråstensmuren, i söder och delvis i väster, är putsad på insidan och avtäckt med tegelpannor. Övriga stödmurar är av fogad gråsten, bitvis med en häck innanför. I väster finns en trädkrans av lind, mot öster och norr en trädkrans av apel. Smidesgrindar finns i norr och väster från den slingrande byvägen.

Gångarna är av singel. Gravplatserna är mestadels täckta med singel och omgärdade av låga buxbomshäckar. Enstaka gravar har smidesräcke eller kätting. Få träd, men flera vintergröna buskar, en del uppstammade, växer på några gravar. De äldsta gravarna finns söder och väster om kyrkan. De äldsta stenarna är kalkstenshällar från mitten av 1800-talet i empirestil. Det finns högresta gravstenar i granit och diabas, bland annat i form av obelisker och avbrutna kolonner från sekelskiftet 1800/1900. Den vanligaste titeln är lantbrukare. Kyrkans byggmästare Per Pettersson är begravd väster om kyrkan. Norr och väster om kyrkan, det vill säga på den utvidgade delen från 1862, finns flera grässådda partier med stenarna stående i gräs.

Byggnader på kyrkogården
Inga byggnader förutom kyrkan finns på kyrkogården.

Källor och litteratur
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Skånska kyrkor, Skånes Hembygdsförbund årsbok 1997
Byarna vid landsvägen, Ernst Frostin, 1982
Vård och underhållsplan för Mellan-Grevie kyrka, Caroline Ranby, 2018
Nygotiska kyrkor i Skåne. Utveckling i form, material och konstruktion 1840-1910.
Konsthögskolans arkitekturskola
Kyrkorivningar och kyrkobyggen i Skåne 1812- 1912, Siegrun Fernlund, 1982