KROKSLÄTTS FABRIKER

Mot bakgrunden av den växande marknaden för färdiga textilprodukter under 1800-talets senare hälft anlades många textilindustrianläggningar i och omkring Göteborg. Det fuktiga klimatet ansågs lämpligt för bomullshantering. Sträckan längs Mölndalsån erbjöd rikligt med processvatten, goda kommunikationer och lägre markpriser än inne i Göteborg.
Området vid nuvarande Krokslätts fabriker började byggas ut under 1870-talet. Det inköptes 1877 av firman Claes Johansson, 1893 ombildad till Claes Johansson & Co:s Väfveriaktiebolag - 1930 sammanslaget med Mölnlycke Väveri AB. Företaget expanderade efter sekelskiftet och mellan 1904-07 tillkom huvudkontor, några väveribyggnader samt ett spinneri.
Efter att ha genomgått några mindre förändringar skedde vid mitten av 1940-talet en omfattande till- och ombyggnad. Bland annat byggdes spinneriet på med två våningar i söder och en förbindande nybyggnad uppfördes mellan spinneriet och väveriet. Textilindustrin avvecklades under slutet av 1960- och början av 1970-talen. Under 1980-talet har fabriksanläggningen byggts om och utgör idag ett företagscentrum med många olika verksamheter.
Krokslätts fabriker består av ett tiotal större och mindre tegelbyggnader uppförda i 1-4 våningar. På det f.d. spinneriet finns en karaktärsfull större tornbyggnad. Arkitekturen är inspirerad av samtida främst engelska förebilder. Arkitekten är okänd. Byggnaderna rymmer en provkarta över industribyggnadsutvecklingen: från takkonstruktioner och pelare i trä till gjutjärnspelare, järnbalkar och takkonstruktioner i betong.
Ur beslut om byggnadsminne 1991

Krokslätts fabriksområde präglas som helhet av sekelskiftets industriarkitektoniska strömningar med utsmyckade tegelfasader och stora spröjsade fönster. Av det äldre industriområdet på andra sidan Göteborgsvägen finns fortfarande en del äldre byggnader kvar, även om själva väveriet har rivits.

Krokslätts fabriker består av ett tiotal större och mindre tegelbyggnader uppförda i 1-4 våningar. På det f d spinneriet finns en karaktärsfull större tornbyggnad. Arkitekturen är influerad av samtida engelska förebilder. Byggnaderna representerar en provkarta över industribyggnadsutvecklingen, från takkonstruktioner och pelare i trä till gjutjärnspelare, järnbalkar och takkonstruktioner i betong.