KV ALSTRÖMER 9

De båda byggnadsminnena Kv Alströmer 9 & 10 (Lilla Torget nr 4 resp 3) omfattar stenhusen i tre våningar v i stadsdelen Inom Vallgraven invid Lilla Torget på södra sidan av Stora Hamnkanalen.
Byggnadsminnet Kv Alströmer 9 består av gathuset Lilla Torget 4 som är sammanbyggt med två gårdsflyglar till en hästskoformad huskropp. Fasaden mot hamnkanalen är slätputsad med rikliga utsmyckningar medan gårdsfasaderna består av slammade tegelväggar. Östra flygeln har tre våningar men den västra endast två. Gården är belagd med gatsten.

Gathuset och västra flygeln har enligt en beskrivning från 1847 fungerat som bostäder medan östra flygeln troligen har inrymt även brygghus med kök och förrådsutrymmen i bottenvåningen. Husen är uppförda 1811 på de murade källargrunderna, troligen från 1600-talet, som blev kvar efter stadsbranden 1804. Bebyggelsen runt torget bildade tidigare en sluten torgmiljö.

Idag finns inom dessa kvarter fortfarande huvudsakligen äldre stenhus, som nu används för kontors- och affärsverksamhet, men av Lilla Torgets forna funktion som handelsplats syns idag inte mycket. Det tidigare slutna torget har upplösts, mest pga de trafikerade gator som upptar större delen av den fd torgytan och som skär igenom torgets sydvästra hörn. Där stod också byggnaden Lilla Torget 2, som förband Lilla Torget 1 och 3. Denna har rivits och ersatts med en modern femvåningsbyggnad. De förr så resliga empirehusen trycks numera ner av de intilliggande högre byggnaderna; Göteborgs banks fyravåningshus från 1887 öster om Lilla Torget 4, samt Lilla Torget 1, "Wijkska huset" på torgets västra sida, vilket uppfördes 1850-1853.

Idag är torget en genomfartsled för biltrafik och busslinjer. De mötande gatorna kretsar kring en förminskad del av torget, nu bestående av en gräsyta med en staty föreställande Jonas Alströmer. Kontakten med vattnet har försvunnit då kajen är avskuren från torget av vägbanor och nivåskillnader. Byggnadernas gatufasader liksom gårdsmiljön tillhörig Lilla Torget 4 med stensättning och karaktäristisk enkelt utformad gårdsfasader är dock välbevarade.

"Redan på stadsplaner från 1644 finns Lilla Torget markerat. Med kanalen som viktig transportväg har det alltid varit centrum för en omfattande handelsverksamhet. Först som fisktorg, senare forum för trä- och möbelhandel. Den tvåvånings träbebyggelse,främst handelsgårdar, som fanns runt torget brann ner 1804 tillsammans med stora delar av övriga Göteborg. De murade källargrunderna från 1600-talet klarade sig dock, och på dessa uppfördes 1811 de trevånings stenhus som idag är Lilla Torget 3 och 4 i 54:e kvarteret Alströmer (nr 10 resp. 9). Byggmästare var i bägge fallen Michael Bälkow. Trähus blev genom den nya byggnadsordningen från 1803 förbjudna inom vallgraven .

En beskrivning av byggnaderna från en besiktning inför auktion 1847 lyder: "Grundmurat stenhus i tre våningar (gathuset) med flygel åt öster innehållande i bottenvåningen två förstugor, varav en med golv av Gotlandsflisor samt sju boningsrum, brygghus med spis och bakugn samt inmurad kopparpanna samt två hushållskällare ovan jord". Andra och tredje våningen bestod vardera av sju rum och kök. Under huset fanns en välvd källare i tre avdelningar. Vidare fanns ett "grundmurat tvåvånings stenhus i väster (västra gårdsflygeln) med två rum och kök i varje våning". Ytterligare ett grundmurat tvåvånings stenhus vid Magasinsgatan omnämns med "fodervind, stall med tre spiltor samt en salubod", fastigheten var fram till ett ägarbyte 1925 större och nådde då fram till Magasinsgatan söder om kv Alströmer 10.

1864-65 utförde brukspatron James Dickson omfattande in- och utvändiga förändringar då bl a grunden och bottenvåningen rusticerades. 1874 byggdes ytterligare ett stall och en vagnbod mot Magasinsgatan. 1925 avstyckades den del av fastigheten som nådde fram till Magasinsgatan och överfördes till grannfastigheten i söder.

Från mitten av 1800-talet förändrades miljön runt lilla torget då nya hus i en större skala började ersätta de äldre empirhusen. Lilla Torget 1, Wijkska huset, ett köpmanspalats med kontor, lager och bostäder, ritades av A.W. Edelswärds och uppfördes åren 1850-53 på torgets västra sida. 1887 uppfördes för Göteborgs banks räkning byggnaden öster om Lilla torget 4, som ersatte ett äldre trevåningshus. Bankhuset var ursprungligen uppfört i tysk/holländsk renässansstil med tegelfasader, torn och gavlar. Dagens förenklade putsfasader härrör från en drastisk ombyggnad på 1930-talet. Bottenvåningens rusticering är dock kvar av det ursprungliga utseendet. Senare började torgmiljön brytas upp, Lilla Torget 2, en byggnad som förband Lilla Torget 1 och 3, revs och ersattes i början av 1980-talet av en modern kontorsbyggnad med fem våningar. Platsen har omvandlats från en torgmiljö till trafikmiljö där de mötande gatorna kretsar kring en förminskad del av torget, nu bestående av en gräsyta med en staty föreställande Jonas Alströmer. Husen i kvarteren runt torget används idag huvudsakligen för kontors- och affärsverksamhet.

Källor:
"Kulturhistorisk dokumentation inför byggnadsminnesförklaring nr 7" Länsstyrelsen 1979.
"Lilla Torget Nr. 3 och 4, två byggnadsminnesmärken i Göteborg", Lena Guthe, Mari Wahlström & Lars-Eric Jönsson, Bebyggelseantikvarisk linje, Göteborgs universitet 1983.
"Göteborg genom tre sekler", Kjellin, M, Forum 1950. s.30
"Kv. Alströmmer i Göteborg", Kjellin, M, Försäkringsaktiebolaget Svea, 1966. s.119.

"Redan på stadsplaner från 1644 finns Lilla Torget markerat. Med kanalen som viktig transportväg har det alltid varit centrum för en omfattande handelsverksamhet. Först som fisktorg, senare forum för trä- och möbelhandel. Den tvåvånings träbebyggelse,främst handelsgårdar, som fanns runt torget brann ner 1804 tillsammans med stora delar av övriga Göteborg. De murade källargrunderna från 1600-talet klarade sig dock, och på dessa uppfördes 1811 de trevånings stenhus som idag är Lilla Torget 3 och 4 i 54:e kvarteret Alströmer (nr 10 resp. 9). Byggmästare var i bägge fallen Michael Bälkow. Trähus blev genom den nya byggnadsordningen från 1803 förbjudna inom vallgraven .

En beskrivning av byggnaderna från en besiktning inför auktion 1847 lyder: "Grundmurat stenhus i tre våningar (gathuset) med flygel åt öster innehållande i bottenvåningen två förstugor, varav en med golv av Gotlandsflisor samt sju boningsrum, brygghus med spis och bakugn samt inmurad kopparpanna samt två hushållskällare ovan jord". Andra och tredje våningen bestod vardera av sju rum och kök. Under huset fanns en välvd källare i tre avdelningar. Vidare fanns ett "grundmurat tvåvånings stenhus i väster (västra gårdsflygeln) med två rum och kök i varje våning". Ytterligare ett grundmurat tvåvånings stenhus vid Magasinsgatan omnämns med "fodervind, stall med tre spiltor samt en salubod", fastigheten var fram till ett ägarbyte 1925 större och nådde då fram till Magasinsgatan söder om kv Alströmer 10.

1864-65 utförde brukspatron James Dickson omfattande in- och utvändiga förändringar då bl a grunden och bottenvåningen rusticerades. 1874 byggdes ytterligare ett stall och en vagnbod mot Magasinsgatan. 1925 avstyckades den del av fastigheten som nådde fram till Magasinsgatan och överfördes till grannfastigheten i söder.

Från mitten av 1800-talet förändrades miljön runt lilla torget då nya hus i en större skala började ersätta de äldre empirhusen. Lilla Torget 1, Wijkska huset, ett köpmanspalats med kontor, lager och bostäder, ritades av A.W. Edelswärds och uppfördes åren 1850-53 på torgets västra sida. 1887 uppfördes för Göteborgs banks räkning byggnaden öster om Lilla torget 4, som ersatte ett äldre trevåningshus. Bankhuset var ursprungligen uppfört i tysk/holländsk renässansstil med tegelfasader, torn och gavlar. Dagens förenklade putsfasader härrör från en drastisk ombyggnad på 1930-talet. Bottenvåningens rusticering är dock kvar av det ursprungliga utseendet. Senare började torgmiljön brytas upp, Lilla Torget 2, en byggnad som förband Lilla Torget 1 och 3, revs och ersattes i början av 1980-talet av en modern kontorsbyggnad med fem våningar. Platsen har omvandlats från en torgmiljö till trafikmiljö där de mötande gatorna kretsar kring en förminskad del av torget, nu bestående av en gräsyta med en staty föreställande Jonas Alströmer. Husen i kvarteren runt torget används idag huvudsakligen för kontors- och affärsverksamhet.

Källor:
"Kulturhistorisk dokumentation inför byggnadsminnesförklaring nr 7" Länsstyrelsen 1979.
"Lilla Torget Nr. 3 och 4, två byggnadsminnesmärken i Göteborg", Lena Guthe, Mari Wahlström & Lars-Eric Jönsson, Bebyggelseantikvarisk linje, Göteborgs universitet 1983.
"Göteborg genom tre sekler", Kjellin, M, Forum 1950. s.30
"Kv. Alströmmer i Göteborg", Kjellin, M, Försäkringsaktiebolaget Svea, 1966. s.119.

"Redan på stadsplaner från 1644 finns Lilla Torget markerat. Med kanalen som viktig transportväg har det alltid varit centrum för en omfattande handelsverksamhet. Först som fisktorg, senare forum för trä- och möbelhandel. Den tvåvånings träbebyggelse,främst handelsgårdar, som fanns runt torget brann ner 1804 tillsammans med stora delar av övriga Göteborg. De murade källargrunderna från 1600-talet klarade sig dock, och på dessa uppfördes 1811 de trevånings stenhus som idag är Lilla Torget 3 och 4 i 54:e kvarteret Alströmer (nr 10 resp. 9). Byggmästare var i bägge fallen Michael Bälkow. Trähus blev genom den nya byggnadsordningen från 1803 förbjudna inom vallgraven .

En beskrivning av byggnaderna från en besiktning inför auktion 1847 lyder: "Grundmurat stenhus i tre våningar (gathuset) med flygel åt öster innehållande i bottenvåningen två förstugor, varav en med golv av Gotlandsflisor samt sju boningsrum, brygghus med spis och bakugn samt inmurad kopparpanna samt två hushållskällare ovan jord". Andra och tredje våningen bestod vardera av sju rum och kök. Under huset fanns en välvd källare i tre avdelningar. Vidare fanns ett "grundmurat tvåvånings stenhus i väster (västra gårdsflygeln) med två rum och kök i varje våning". Ytterligare ett grundmurat tvåvånings stenhus vid Magasinsgatan omnämns med "fodervind, stall med tre spiltor samt en salubod", fastigheten var fram till ett ägarbyte 1925 större och nådde då fram till Magasinsgatan söder om kv Alströmer 10.

1864-65 utförde brukspatron James Dickson omfattande in- och utvändiga förändringar då bl a grunden och bottenvåningen rusticerades. 1874 byggdes ytterligare ett stall och en vagnbod mot Magasinsgatan. 1925 avstyckades den del av fastigheten som nådde fram till Magasinsgatan och överfördes till grannfastigheten i söder.

Från mitten av 1800-talet förändrades miljön runt lilla torget då nya hus i en större skala började ersätta de äldre empirhusen. Lilla Torget 1, Wijkska huset, ett köpmanspalats med kontor, lager och bostäder, ritades av A.W. Edelswärds och uppfördes åren 1850-53 på torgets västra sida. 1887 uppfördes för Göteborgs banks räkning byggnaden öster om Lilla torget 4, som ersatte ett äldre trevåningshus. Bankhuset var ursprungligen uppfört i tysk/holländsk renässansstil med tegelfasader, torn och gavlar. Dagens förenklade putsfasader härrör från en drastisk ombyggnad på 1930-talet. Bottenvåningens rusticering är dock kvar av det ursprungliga utseendet. Senare började torgmiljön brytas upp, Lilla Torget 2, en byggnad som förband Lilla Torget 1 och 3, revs och ersattes i början av 1980-talet av en modern kontorsbyggnad med fem våningar. Platsen har omvandlats från en torgmiljö till trafikmiljö där de mötande gatorna kretsar kring en förminskad del av torget, nu bestående av en gräsyta med en staty föreställande Jonas Alströmer. Husen i kvarteren runt torget används idag huvudsakligen för kontors- och affärsverksamhet.

Källor:
"Kulturhistorisk dokumentation inför byggnadsminnesförklaring nr 7" Länsstyrelsen 1979.
"Lilla Torget Nr. 3 och 4, två byggnadsminnesmärken i Göteborg", Lena Guthe, Mari Wahlström & Lars-Eric Jönsson, Bebyggelseantikvarisk linje, Göteborgs universitet 1983.
"Göteborg genom tre sekler", Kjellin, M, Forum 1950. s.30
"Kv. Alströmmer i Göteborg", Kjellin, M, Försäkringsaktiebolaget Svea, 1966. s.119.

"Redan på stadsplaner från 1644 finns Lilla Torget markerat. Med kanalen som viktig transportväg har det alltid varit centrum för en omfattande handelsverksamhet. Först som fisktorg, senare forum för trä- och möbelhandel. Den tvåvånings träbebyggelse,främst handelsgårdar, som fanns runt torget brann ner 1804 tillsammans med stora delar av övriga Göteborg. De murade källargrunderna från 1600-talet klarade sig dock, och på dessa uppfördes 1811 de trevånings stenhus som idag är Lilla Torget 3 och 4 i 54:e kvarteret Alströmer (nr 10 resp. 9). Byggmästare var i bägge fallen Michael Bälkow. Trähus blev genom den nya byggnadsordningen från 1803 förbjudna inom vallgraven .

En beskrivning av byggnaderna från en besiktning inför auktion 1847 lyder: "Grundmurat stenhus i tre våningar (gathuset) med flygel åt öster innehållande i bottenvåningen två förstugor, varav en med golv av Gotlandsflisor samt sju boningsrum, brygghus med spis och bakugn samt inmurad kopparpanna samt två hushållskällare ovan jord". Andra och tredje våningen bestod vardera av sju rum och kök. Under huset fanns en välvd källare i tre avdelningar. Vidare fanns ett "grundmurat tvåvånings stenhus i väster (västra gårdsflygeln) med två rum och kök i varje våning". Ytterligare ett grundmurat tvåvånings stenhus vid Magasinsgatan omnämns med "fodervind, stall med tre spiltor samt en salubod", fastigheten var fram till ett ägarbyte 1925 större och nådde då fram till Magasinsgatan söder om kv Alströmer 10.

1864-65 utförde brukspatron James Dickson omfattande in- och utvändiga förändringar då bl a grunden och bottenvåningen rusticerades. 1874 byggdes ytterligare ett stall och en vagnbod mot Magasinsgatan. 1925 avstyckades den del av fastigheten som nådde fram till Magasinsgatan och överfördes till grannfastigheten i söder.

Från mitten av 1800-talet förändrades miljön runt lilla torget då nya hus i en större skala började ersätta de äldre empirhusen. Lilla Torget 1, Wijkska huset, ett köpmanspalats med kontor, lager och bostäder, ritades av A.W. Edelswärds och uppfördes åren 1850-53 på torgets västra sida. 1887 uppfördes för Göteborgs banks räkning byggnaden öster om Lilla torget 4, som ersatte ett äldre trevåningshus. Bankhuset var ursprungligen uppfört i tysk/holländsk renässansstil med tegelfasader, torn och gavlar. Dagens förenklade putsfasader härrör från en drastisk ombyggnad på 1930-talet. Bottenvåningens rusticering är dock kvar av det ursprungliga utseendet. Senare började torgmiljön brytas upp, Lilla Torget 2, en byggnad som förband Lilla Torget 1 och 3, revs och ersattes i början av 1980-talet av en modern kontorsbyggnad med fem våningar. Platsen har omvandlats från en torgmiljö till trafikmiljö där de mötande gatorna kretsar kring en förminskad del av torget, nu bestående av en gräsyta med en staty föreställande Jonas Alströmer. Husen i kvarteren runt torget används idag huvudsakligen för kontors- och affärsverksamhet.

Källor:
"Kulturhistorisk dokumentation inför byggnadsminnesförklaring nr 7" Länsstyrelsen 1979.
"Lilla Torget Nr. 3 och 4, två byggnadsminnesmärken i Göteborg", Lena Guthe, Mari Wahlström & Lars-Eric Jönsson, Bebyggelseantikvarisk linje, Göteborgs universitet 1983.
"Göteborg genom tre sekler", Kjellin, M, Forum 1950. s.30
"Kv. Alströmmer i Göteborg", Kjellin, M, Försäkringsaktiebolaget Svea, 1966. s.119.