VIKINGSTADS KYRKA

Vikingstad kyrka
Vikingstad är en medeltida sockenbildning som finns omnämnd på 1300-talet. Den
nuvarande kyrkan uppfördes 1765-68 efter att beslut tagits om sammanslagning av
Rakereds och Vikingstad socknar samt uppförande av en gemensam kyrka. Båda de
medeltida sockenkyrkorna revs för att lämna material till den nya kyrkan, som byggdes
30 meter nordöst om Vikingstad gamla kyrka. Anders Hansson var byggmästare till
kyrkan som är murad i gråsten med vita slätputsade fasader och ett högt mansardtak
samt spånklädd tornhuv. Långhuset är rektangulärt med rakslutet kor, sakristia i norr
och torn i väster. Huvudingången är via tornet i väster och ett vapenhus med ingång
finns även centralt placerat på södra sidan. Kyrkan är uppförd i brytningstiden mellan
rokoko och nyklassicism och uppvisar drag från båda stilar. Interiören kom inte att
färdigställas förrän 1783 och är typisk för den nyklassicistiska salskyrkan, präglad av
ljus och rymd samt med en sparsmakad och ljust hållen inredning. Till kyrkogården hör
ett sockenmagasin från 1814, och i kyrkans omgivning finns den f d kyrkskolan och det
f d kommunalhuset som vittnar om kyrkplatsens tidigare betydelse som sockencentrum.

BESKRIVNING AV DEN GAMLA KYRKOGÅRDEN
Den gamla kyrkogården saknar kvartersindelning. Gravnumreringen börjar i nordväst
invid muren, fortsätter i en rad invid muren runt kyrkogården till västra ingången, går
därefter i en rad norr och öster om kyrkan och sedan söder om kyrkan i nord/sydliga
rader.

Allmän karaktär
Den gamla kyrkogården, som omger kyrkan, har en öppen men strikt karaktär med
relativt lågt hållna rygghäckar i nord/sydlig riktning av olika typer på den större södra
delen. Den sydöstra delen består i dag till största delen av öppen gräsyta med endast ett
fåtal vårdar. Här låg enligt uppgift troligen ett linjegravsområde för de enklare
begravningarna. Området norr om kyrkan har en annan karaktär med stor gräsyta,
minneslund och en rad gravar, förutom raden utmed kyrkogårdsmuren.

Omgärdning
Väster: (Norr om västra ingången) en kallmurad halvmur, ca 0,9-1,3 m hög av ca 0,6-
1,6 m stora tuktade gråstensblock i 2-3 jämna skift. Murens nordvästra hörn gör en stor
böj och vid sockenmagasinet/gravkapellet går muren i en rät vinkel mot väster med en
trappa upp till byggnaden.
(Söder om västra ingången): muren börjar söder om sockenmagasinet/gravkapellet och
är ca 1,0 m hög och 1,5 m bred. Muren är kallmurad av ca 0,4-0,6 m stora gråstenar
med mindre kilsten. Det finns en del mossa på muren.
Norr: den norra muren är en ca 1,2 m hög kallmurad halvmur av ca 0,75-1,2 m stora
tuktade gråstensblock i 2-3 skift.
Öster: en kallmurad ca 0,65-1,2 m hög halvmur av tuktade gråstensblock ca 0,5-1,35 m
stora i 2-3 skift.
Söder: sydvästra hörnet är rundat. Ett 20-tal meter från sydöstra hörnet ligger stora
gråstensblock i grunden och järnwire fäst i fyra järnstolpar i blocken verkar hålla upp
muren. Muren består annars av ca 0,3-0,6 m stora gråstenar, längst i öster är det
genomgående huggna små gråstensblock på utsidan, ej in mot kyrkogården. Delvis
bevuxen med mossa.

Ingångar
Väster: pargrind i järnsmide med konkavt krön. Nedre delen har smidda ornament
mellan spjälorna. Grindstolparna är kraftiga, fyrkantiga och uppdelade i tre delar: bas,
mellandel och krön som är något avfasat upptill, samtliga i granit.
Norr: norr om sockenmagasinet/gravkapellet går en trappa upp i en muröppning.
Trappan har granitsteg.

Vegetation
Väster: en lind och en mindre lönn i trädkransen norr om västra grinden. Två lindar och
en lönn söder om västra grinden (lindarna närmast grinden). Olika buskar växer i
slänten till muren, bl a oxbär och måbär.
Norr: i trädkransen finns från väster tre relativt unga lönnar och en kastanj. En klippt
rygghäck av liguster, ca 0,45-0,75 m hög, går norr och öster om kyrkan. Vid
kyrkväggen växer oxbär, liksom buskage med bl a spirea.
Öster: i trädkransen finns fem lindar och stubbar efter ytterligare fem träd. Utmed
gången från kyrkan och österut växer fyra stycken björkar och på den öppna gräsytan
söder därom finns en bok och en tuja, som troligen hört till en grav.
Söder: i trädkransen finns från väster tre lönnar och två lindar, varav den västra linden
är grov. Rygghäckar söder om kyrkan går i nord/sydlig riktning och består från väster
av: klippt ca 0,9 m hög liguster, klippt ca 0,8 m hög cotoneaster söder om grusgången
och ölandstok norr om grusgången. Samma följer ytterligare en gång. Flankerande
grusgången från sockenmagasinet/gravkapellet till den nord/sydliga mittgången växer
intill dessa häckar, rosbuskar (väster/öster) och nere vid södra grusgången en klippt ca
0,8 m hög ligusterhäck. Därefter åt öster följer tre klippta ca 0,7 m höga ligusterhäckar.
Utmed muren växer bl a spirea- och berberisbuskar. Prydnadsenar vid en stenramsgrav
och en ca 1,2 m hög klippt tujahäck vid graven intill södra kyrkporten. Två höga
formklippta tujor vid en grav.

Gångsystem
En bred gång av cementstenplattor leder fram till kyrkans västportal. Grus ligger på
ömse sidor och går över i grusgången som går runt kyrkogården. En kort grusgång leder
från sockenmagasinet/gravkapellet och vidare fram till den nord/sydliga mittgången. En
grusgång går från södra huvudgången mot norr till kyrktornet, två stycken mot norr till
kyrkans sydportal och en mot norr till grusgången intill kyrkan. Grusgången söder om
kyrkan mynnar ut i huvudgången runt kyrkogården. En grusgång går i nord/sydlig
riktning öster om kyrkan till minneslunden och en går till minneslunden från östra
huvudgången. Det är fint krossgrus på gångarna.

Gravvårdstyper
Det är stor variation av gravvårdar. Här finns fem gravvårdar från 1600-talet i kalksten.
En av dem står undanställd utanför västra muren. Krönen är täckta med blyplåt. Det
finns förhållandevis många gravvårdar från 1800-talet, bl a ett avbrutet livsträd och två
bautastenar. Det finns ytterligare bautastenar från början av 1900-talet. Här finns även
två hällar, obelisker och en uppslagen bok. Några större familjegravar finns, bl a en
grusgrav omgärdad av en hög tujahäck tillhörig släkten Lagerfeldt och en grusgrav
omgiven med järnsmidesstaket. Det finns ytterligare en grav med järnsmidesstaket och
tre gravar med stenram.

(Kommentar år 2006: efter fältinventeringen påträffades en mycket välbevarad
gravbräda i trä påträffats. Den var marmoreringsmålad och hade en utförlig gravtext.)

Minneslund
Norr om sakristian ligger minneslunden. I öster och norr är den inhägnad av den
ligusterhäck som går bakom intilliggande gravar. I söder finns små idegransplantor vid
den grusgång som leder in i minneslunden. På gräsmattan finns ett stort träkors, en
vattendamm och en byggd, spritputsad upphöjning för vaser och ljus. Här finns också
trädgårdsbelysning. Vid ytterligare en grusgång finns bänk, lövbuskar, idegransbuske,
minnesstenen och perenna växter. I minneslunden finns även små sorgeträd och
buskrosor.

Byggnader
I anslutning till kyrkogårdens västra del finns ett sockenmagasin från 1814 där man
tidvis har använt bottenvåningen som bisättningsrum och övervåningen som slöjdsal.
Det är uppfört av tegel i två våningar med vita spritputsade fasader och sadeltak täckt
med enkupigt tegel. Dörren och fönsterluckorna är klädda med spontad panel i
fiskbensmönster. Till övre våningen fanns tidigare en utvändig trätrappa, men i
dagsläget nås övervåningen endast via stege. I övre våningen inreddes en slöjdsal 1893
som användes fram till 1950-talet. Bottenvåningen har använts som bisättningsrum och
är belagt med ett kalkstensgolv, väggarna är vitputsade och taket är ett plant gråmålat
trätak.

Övrigt
Utanför västra muren och söder om sockenmagasinet/gravkapellet står ett 50-tal
gravvårdar lutade mot muren, bl a tre äldre kalkstensvårdar och stenar från omkring
1900 i svart granit.
Belysningen består av trästolpar med kantig kupa av råglas.

BESKRIVNING AV DEN NYA KYRKOGÅRDEN
Den nya kyrkogården ligger norr om den gamla kyrkogården. De båda kyrkogårdarna
åtskiljs av landsvägen. Kyrkogården är indelad i tre kvarter. Kvarter A omfattar den
sydöstra delen av kyrkogården, kvarter B den sydvästra och kvarter C den norra delen.
Kyrkogården är lättöverskådlig och de tre kvarteren får här en gemensam beskrivning.
För historik, se historiken för den gamla kyrkogården.

Allmän karaktär
Den nya kyrkogården har två helt olika karaktärer. Kvarter A och B, som troligen lades
ut först, har en mycket öppen och strikt karaktär. Den öppna karaktären beror på att
stora delar av kvarteren saknar gravvårdar. I kvarter A finns några gravvårdar mitt i
kvarteret, i övrigt står de utmed kvarterens kanter. Den strikta karaktären beror på de
raka gravraderna utmed kvarterens ytterkant och de låga rygghäckarna. Kvarter C har
karaktär av skogskyrkogård med svängda gravrader i björk- och barrskog.

Omgärdning
Väster: en låg hagtornshäck avgränsar kyrkogården mot den öppna åkermarken.
Norr: den låga hagtornshäcken går utmed den västra delen av norra begränsningen.
I övrigt avgränsas kyrkogården här av ett taggtrådsstängsel.
Öster: en ca 1,3 m hög klippt hagtornshäck som även inramar den östra ingången till
kyrkogården.
Söder: en direkt avgränsning saknas. Hagtornshäcken i öster går endast in en kort
sträcka i öster och därefter är det olika buskage samt ett lågt träräcke till
parkeringsplatsen.
Ingångar
Söder: pargrind av dekorativt järnsmide bestående av vegetativa slingor och i mitten ett
hjärta omgiven av en strålcirkel. Konvext krön. Grindstolpar i tre delar av granit, lika
grindstolparna till gamla kyrkogårdens västra ingång.
Öster: pargrind lika den södra grinden. Enkla fyrkantiga grindstolpar i granit med
toppigt krön.

Vegetation
En trädkrans som huvudsakligen utgörs av almar.
Väster: åtta almar innanför hagtornshäcken. De fyra sydliga almarna är troligen äldre än
de övriga fyra. Öster om almarna växer även björk.
Norr: åtta högvuxna almar.
Öster: två almar flankerar den östra ingången. Ytterligare en alm växer i sydöst.
Söder: sju björkar som del av trädkransen i sydväst. Nio högstammiga granar flankerar
grusgången vid den södra grinden fem granar i väster och fyra granar i öster.
I övrigt står det fyra kastanjer i norra begränsningen av kvarter A och B. I östra delen av
kvarter A växer bl a ädelgran.
I kvarter C står det flera björkar i öster och söder, som en ridå framför blandskogen inne
i kvarteret.
I kvarter A och B flankeras mittgången av en rygghäck av liguster med en rad gravar på
var sida om häcken. Även vid den södra gravraden i kvarter A finns en ligusterhäck. En
häck av ölandstok går i väst/östlig riktning i kvarter A och i kvarterets östra del finns
två rygghäckar: rosor och berberis. I kvarter B står olika typer av mindre träd på den
öppna gräsytan.

Gångsystem
Kvarter A och B omges av raka grusgångar med en nord/sydlig mittgång. En rad gravar
finns söder om grusgången i kvarter A. I kvarter C går det svängda grusgångar som
delvis kantas med gravar. Samtliga grusgångar övergår i en väst/östlig mittgång mellan
kvarter A/B och kvarter C eller i den rundel som markerar övergången mellan de äldre
kvarteren och det yngre kvarter C. Krossgrus.

Gravvårdstyper
De flesta gravvårdarna är låga och breda av grå, röd eller svart granit. I de centrala
delarna av kvarter A står ett fåtal mindre gravvårdar i svart granit. De ser ut som s k
linjegravvårdar men är familjegravar. Enligt uppgift var detta tidigare ett
linjegravsområde, d v s här låg de enklare gravarna utan gravrätt till skillnad från de
köpta gravplatserna utmed bl a mittgången. Vid den nord/sydliga mittgången står
enstaka höga gravvårdar av bautastenstyp. De tidigaste gravvårdarna är från 1920-
talet. I kvarter A finns även ett sentida smideskors i koppar

Övrigt
Vattenposter.

Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands
länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är
hämtade från Lantmäteriets webbsida.

Kyrkogården har sedan medeltiden vuxit fram runt den medeltida kyrkan. En
geometrisk karta 1696 över bl a Vikingstad prästgård visar även Wickensta kyrka
med kyrkogård. Inga öppningar är markerade i kyrkogårdens omgärdning. Norr om
kyrkogården ligger en klåckarestuga.

Ett flygfoto från 1935 visar kyrkogården med häckomgärdade grusgravar. De
häckomgärdade grusgravarna finns även på ett flygfoto från 1950 då man även ser den
sydöstra delen av nya kyrkogården. Det verkar som om denna del av den nya
kyrkogården planerades först. Ett flygfoto från 1959 visar enbart enstaka grusgravar på
gamla kyrkogården. Troligen har kyrkogården lagts om mellan 1950 och 1959. Man ser
rygghäckar söder om kyrkan i den utsträckning som häckarna har på gällande gravkarta.
På nya kyrkogården syns nu även rundeln på kyrkogårdens centrala del.

Troligen anlades den nya kyrkogården på 1920-talet, då de äldsta bevarade
gravvårdarna är från den tiden. Dessutom hade man enligt uppgift en
trädgårdsintresserad kantor i församlingen då, och han kan ha arbetat för anläggandet av
denna nya kyrkogård. År 1960 lämnades ett ceremonikors av ek i gåva av lantbrukare
Nils Larsson, Gustad Aspegård, till den nya kyrkogården.
I samband med schaktningar 1982 för takvattenavlopp utfördes en antikvarisk kontroll.
Schaktningen gick utmed kyrkans sydmur och sydöst om sydportalen påträffades
murrester av fint huggen granit.
Länsstyrelsen lämnade tillstånd till anläggande av minneslund 1989. Minneslunden
ligger nordöst om kyrkan.

Vikingstad är en medeltida sockenbildning som finns omnämnd på 1300-talet. Den nuvarande kyrkan uppfördes 1765-68 efter att beslut tagits om sammanslagning av Rakereds och Vikingstads socknar samt uppförande av en gemensam kyrka. Båda de medeltida sockenkyrkorna revs för att lämna material till den nya kyrkan som byggdes 30 meter nordost om Vikingstads gamla kyrka. Anders Hansson var byggmästare till kyrkan som är murad i gråsten med vita slätputsade fasader och ett högt mansardtak samt spånklädd tornhuv. Långhuset är rektangulärt med rakslutet kor, sakristia i norr och torn i väster. Huvudingången är via tornet i väster och ett vapenhus med ingång finns även centralt placerat på södra sidan. Kyrkan är uppförd i brytningstiden mellan rokoko och nyklassicism och uppvisar drag från båda stilar. Interiören kom inte att färdigställas förrän 1783 och är typisk för den nyklassicistiska salskyrkan präglad av ljus och rymd samt en sparsmakad och ljust hållen inredning. Till kyrkogården hör ett sockenmagasin från 1814, och i kyrkans omgivning finns den fd kyrkskolan och det fd kommunalhuset som vittnar om kyrkplatsens tidigare betydelse som sockencentrum.

KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården har en oregelbunden form och omges av en stödmur av kvaderhuggna granitblock och en trädkrans av lind, förutom i söder där det finns en helmur. Huvudingången är förlagd i väster där det finns en järnsmidesgrind från 1800-talets slut och kvadratiska grindstolpar av granit. Nordväst om kyrkan, bakom skolbyggnaden och kommunalhuset, har en friliggande skogskyrkogård anlagts under senare år.

I anslutning till kyrkogårdens västra del finns ett sockenmagasin från 1814 där man tidvis har använt bottenvåningen som bisättningsrum och övervåningen som slöjdsal. Det är uppfört av tegel i två våningar med vita spritputsade fasader och sadeltak täckt med enkupigt tegel. Dörren och fönsterluckorna är klädda med spontad panel i fiskbensmönster. Till övre våningen fanns tidigare en utvändig trätrappa, men i dagsläget nås övervåningen endast via stege. I övre våningen inreddes en slöjdsal 1893 som användes fram till 1950-talet. Bottenvåningen har använts som bisättningsrum och är belagt med ett kalkstensgolv, väggarna är vitputsade och taket är ett plant gråmålat trätak.

Efter avslutad kyrkogårdsinventering kompletteras beskrivningen och historiken.

FÖRSAMLING 1995 - VIKINGSTAD

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1007, 1900: 1238, 1995: 2056

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Rakered införlivat 1786.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan är belägen på en mindre höjd i det fornlämningsrika övergångslandskapet ett par km söder om Vikingstads samhälle utefter gamla riksvägen mellan Linköping och Mjölby. På kyrkogården finns en bisättningsbyggnad med en bod på övervåningen. Vid kyrkan ligger en f.d. skola samt en f.d. vaktmästarbostad jämte ett församlingshem från 1960-talet. Där ligger också gården Bo och Bostomten. Vid Rekared finns en ruinkulle och ödekyrkogård efter Rekareds kyrka - församlingen införlivades 1786. Prästgård vid Berga.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltida stenkyrka, av osäker utformning. Enligt beskrivning av Rhyzelius erinrade den om Lillkyrka och Björkeberg. Kyrkan var välvd, förmodligen under medeltiden. Ett torn anbringades 1745 över kyrkans västra del, byggt av Gabriel Bragner. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes strax intill. Även Rakereds medeltidskyrka som låg 9 km öster om den nya kyrkan, revs.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes av byggmästare Anders Hansson i Kärna 1765-68. Efter ett uppehåll i byggandet slutfördes kyrkan och invigdes 1785. Den består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, sakristia i norr och torn i väster. Ett mindre vapenhus har tillfogats 1885 i söder.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är uppförd i gustaviansk stil och har vitputsade fasader och stickbågiga fönsteröppningar. Långhuset har mansardtak, sakristian valmat sadeltak och tornet en huv med lanternin krönt av en svängd huv. Ingång genom tornets bottenvåning i väster och genom sydsidans vapenhus. Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv, som vilar på en profilerad taklist. Väggarna är vitputsade. Kyrkan restaurerades 1851-52, 1885, 1923-25 och 1964. Altartavlan tillkom 1783 och är målad av målarmästare Adam Falk i Askersund, som även dekorerade interiören. Predikstolen tillverkades 1785. Stora orgeln är av Pehr Schiörlin 1785, kororgeln av H R Kohlus i Vadstena. Även den slutna bänkinredningen utfördes på 1780-talet. Läktaren från 1766 sänktes 1785. Den gustavianska predikstolen med baldakin är från uppförandetiden. Kyrkan är välbevarad, frånsett att fönster i östväggen igensattes och vindfång vid långväggens ingång tillkom vid en restaurering 1924-25 (Erik Fant), samt att interiören fick delvis ny färgsättning vid restaurering 1963-64 (Ture Jangvik).

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Dopfunten är gjord av Henrik Werner och Petter Holms verkstad i Mathem i Östra Tollstad under 1600-talets andra hälft. Ena kyrkklockan är senmedeltida.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.