Allmän karaktär
Öjaby kyrkogård är en relativt stor kyrkogård.
Under andra hälften av 1900-talet har flera utvidgningar
av kyrkogården skett, vilket har gjort att den
tidigare lilla kvadratiska kyrkogården med endast
fyra kvarter runt kyrkan fått en totalt annorlunda
karaktär. De olika utvidgningarna är lätta att se då
delar av de tidigare murarna som avgränsade kyrkogården
finns kvar.
Äldre gravvårdar finns i kvarteren närmast kyrkan.
Inom denna del av kyrkogården finns också
klockstapeln som står på en upphöjning. Kyrkogården
har utvidgats söderut och österut där den når
ända fram till Helgasjön. Senaste utvidgningen var
1985, då kyrkogården utvidgades ett stort stycke
söderut. Endast en del av den nya kyrkogårdsdelen
är utnyttjad. Förutom vanliga gravkvarter finns här
även en minneslund och grönområden. Bårhuset är
en ombyggd potatiskällare som tidigare tillhörde
gården som ligger väster om kyrkogården.
Inom gravkvarteren F K finns endast lägre
gravstenar. Gravkvarteren M och N är urngravkvarter.
Inom det yngre gravkvarteret O är gravstenarna
av lite mer högrest karaktär.
En bäck rinner igenom den södra delen av kyrkogården
i öst-västlig riktning och passerar bland
annat minneslunden. Tre träbroar vid gångarna leder
över bäcken. Via ett cirkulationssystem pumpas
vatten från Helgasjön upp i bäcken.
Omgärdningar
Öjaby kyrkogård har flera typer av omgärdningar.
En stenmur avgränsar kyrkogården i norr och väster.
Den har utformats olika på den ursprungliga
kyrkogården och på utvidgningarna. Längst i norr
är omgärdningen en murad stenmur av natursten,
ungefär 0,8-0,9 meter hög. Öster om den norra
grinden är muren murad av kluven och huggen sten
i mer kantiga block. I väster är muren kallmurad med rektangulära stenblock. Söder om det sydligaste
av de västra grindarna är muren murad av grovhuggna kvaderstenar. Höjden är ca 1,10 meter. Stenarna
till denna murdel kommer från ett orangeri på Teleborgs slott. Orangeriet revs i början av 1980-talet. En
vall finns på insidan av alla murarna.
Det finns fortfarande kvar delar av murarna som avgränsade kyrkogården innan de olika utvidgningarna.
Mellan kvarter C och F finns en kallmur av natursten. En vall finns på norrsidan av muren in mot kvarter
C. En likadan mur finns söder om bårhuset, direkt söder om den sydligaste grinden på västsidan.I söder
avgränsas kyrkogården av ett lågt trästaket. I öster ligger Helgasjön.
Ingångar
Runt kyrkogården finns fyra grindar, en i norr, två
i väster och en i söder. Grinden i norr är en dubbel
järnsmidesgrind i strikt utformning, som är ungefär
en meter hög. Även grindstolparna är tillverkade
av järnsmide.
Den norra av de västra grindarna är en konstfull
dubbel järnsmidesgrind. Höjden på det högsta
stället är omkring 1,7 meter. Grinstolparna är fyrkantiga
och av släthuggen granit. En armatur som
är tillverkad av gjutjärn, järnsmide och koppar
är placerad överst på varje grindstolpe vid denna
grind.
Längre söderut på västsidan finns ytterligare
en grind. Denna dubbelgrind är något anspråkslösare,
men ändå konstnärlig. Höjden är ca 1,4 meter
och grinden har fyrkantiga grindstolpar med avfasat
krön är av prickhuggen granit.I söder nära sjön
finns en liten enkel trägrind i trästaketet.
Vegetation
Då kyrkogården utvidgats i flera omgångar är trädkransen
inte enhetlig. Längs vissa sträckor saknas
den helt. I norr vid kvarter A och B består trädkransen
av pyramidekar som är planterade innanför
muren. Längs den norra delen av västsidan växer
askar utanför muren. Endast den sydligaste har sin
växtplats innanför muren. Längs med insidan av
vallen vid södra delen av västmuren växer björkar,
mestadels hängbjörkar och några askar i trädkransen.
Vid trästaketet i söder består trädkransen av
björkar och hängbjörkar. Trädkransen har sällskap
av en ogenomtränglig friväxande häck av bland annat
syren, schersmin, måbär, ek hägg och kornell.
Norr om ekonomibyggnaden i norr finns även en
form av trädkrans av rönnar och häck av spirea.
Längs strandkanten finns ingen trädkrans, men
där växer alar och björkar. Vid parkeringen växer
rönnar och avenbokhäckar. Rönnar förekommer
även vid församlingshemmet och prästbostaden.
På ett flertal ställen på kyrkogården finns små
stationer med vattenkranar och soptunnor. Runt
dessa finns drygt meterhöga måbärshäckar (ribes).
Vegetationen inom kvarteren beskrivs i kvartersbeskrivningen.
Gångsystem
Övervägande delen av gångarna inom kyrkogården
är grusade. Vissa ytor och gångar är belagda
med smågatsten. Gången mellan kvarter A och B
är sådan. Inom minneslunden är både gången och
den centralt placerade cirkulära ytan belagda med
smågatsten, liksom en yta kring nordligaste västgrinden.
Över bäcken finns tre träbroar i anslutning
till gångstigarna.
Gången fram till klockstapeln, liksom trappan
upp till den är anlagd av ölandskalksten. Detsamma
gäller brunnen och ytan däromkring i kvarter D.
Utplacerade vid kvarteren finns belysningsstolpar
i galvaniserat järn med armaturkupor i vitt
glas. Längs grusgången mot sjön vid urnkvarteret
är bänkar utplacerade.
Gravvårdstyper
Den ursprungliga kyrkogården, så som den såg
ut före 1949, innefattar kvarteren A-D. Inom dessa
kvarter finns en stor blandning av gravvårdsyper.
Kvarteren domineras av gravvårdar från tiden fram
till 1940-talet. Men begravningar har även skett efter
denna tid. Högresta gravstenar främst i diabas
är vanligt förekommande i dessa kvarter, vissa av
dessa i form av kors. Låga rektangulära, vanligtvis
i diabas är även allmänt förekommande i kvarter
A-D, liksom små hällar. Enstaka större hällar och
låga breda familjegravvårdar förekommer också.
I kvarter C finns två gravstenar med thorvaldsenmedaljonger
och i kvarter C finns de enda gjutjärnsvårdarna,
ett kors och en stor häll.
Då kyrkogården har blivit utbyggd i flera etapper
har den gravstenstrenden som varit aktuell
tiden efter utbyggnaden präglat kvarteren i dessa
områden. Kvarteren F-K domineras helt av låga
rektangulära gravstenar. Inom kvarter O som invigdes
1985 har gravvårdarna blivit mer högresta och
smalare med en höjd på 70, 90 och 110 centimeter
och står tätare. Detta beroende på att man begraver
den ena kistan över den andra istället för bredvid
varandra. Detta sparar plats på kyrkogården.
Kvarteren M och N är urngravkvarter och här
finns endast liggande stenar, antingen naturstenar
eller små hällar.
Minneslund
Minneslunden är anlagd i kyrkogårdens sydöstra
del och invigdes år 1985. Centralt i minneslunden
finns en fontän med en omgivande liten rund
damm. Bäcken som rinner genom kyrkogården ligger
i anslutning till dammen, så att vattnet i dammen
kan rinna ned i bäcken. Det finns tre träbroar
över bäcken i anslutning till gångstigarna. Dammen
är belägen i nordöstra delen av en cirkulär
yta belagd med smågatsten. Väster om ytan finns
en häck av askar. På den stenlagda ytan framför
häcken finns två bruna träbänkar placerade. Utsikten
därifrån över sjön är storslagen. Två gångar,
även de belagda med smågatsten, ansluter till den
cirkulära ytan från grusgångarna runt minneslunden.
Askan från de avlidna begravs inom gräsytan
öster om minneslunden.
Byggnader
Flera byggnader med anknytning till kyrkans och
kyrkogårdens verksamhet finns i närheten.
Prästbostaden byggdes 1865 efter ritningar av
snickaren Anders Johansson på Norratorp. Huset
är i två plan och har gulmålad locklistpanel, vita
knutar och tegeltak. Strax norr om ligger garaget
som är målat i samma gula nyans. Byggnaden är
panelklädd och har ett platt tak. Tidigare har byggnaden
tjänat som sockenstuga och skola. 1953
byggdes huset om och sedan 1955 har det fungerat
som prästbostad.
Norr om kyrkogården ligger församlingshemmet,
en suterrängbyggnad i tegel som är putsad i
ljusgrått. Fastigheten har plåttak med hög takvinkel,
långsmala fönster och en sockeln av vitmålad
betong. Församlingshemmet byggdes i slutet av
1960-talet, efter det att kommunfullmäktige fått
köpa in ett 4.500 stort område norr om kyrkan.
Öster om församlingshemmet finns en ekonomibyggnad
för arbetsfordon och redskap.
Byggnaden har ljusgrå träpanel, svart plåttak och
garageportar i aluminium.
Klockstapeln som uppfördes 1681 och byggdes
om 1842 står på en mindre kulle. Klockstapeln
är av klock-bocktyp. Klockbocken består av tre
vertikalställda, grov hjärtstolpar i rad, mellan vilka
de två klockorna hänger. Stolparna är försträvade
mellan åtta snedställda bjälkar. Huven har pyradmidformat
tak med en spira som överst är kopparklädd
och pryds av en flöjel med årtalet 1681.
Hela klockstapeln är spånklädd och rödtjärad. En
trappa i ölandskalksten leder uppför kullen på norra sidan till klockstapeln. På östra sidan av trappan
finns ett trappräcke av svart järnsmide.
Bårhuset är beläget söder om klockstapeln och har ett särpräglat utseende. Tidigare har byggnaden
nyttjats som potatiskällare och tillhört Klockaregården, som ligger väster om kyrkogården. Potatiskällaren
erhölls då ett markområde inköptes från nämnda gård, då kyrkogården skulle utvidgas 1949. Därefter
byggdes jordkällaren om till bårhus. Ingången är murad av kluven sten i en hög fyrkantig utformning
och i den en dubbel dörr i trä med rundbågad överkant. Framsidan på ömse sidor om ingången är uppbyggd
av kallmurade naturstenar. Bårhuset är täckt av jord och gräsbevuxet. Ovanpå växer fyra askar
och en björk. Bredvid ingången står ett äppleträd. En gång i ölandskalksten leder fram till bårhuset.
Beskrivning av enskilda kvarter, för kvartersindelning, se pdf.
Kvarter A D
Allmän karaktär
Närmast kyrkan finns de äldsta kvarteren. Under sista halvan av 1800-talet utvidgades kyrkogården två
gånger norrut. Den ursprungliga kyrkogården har i huvudsak legat söder om kyrkan, troligen motsvarande
kvarter C och D.
Den procentuellt större andelen av yrkestitlar på gravvårdarna i kvarter D och i viss mån även kvarter
C, jämfört med kvarter A och B tyder på att det var det var högre status att vara begravd på södra
sidan om kyrkan.
Inom kvarteren står gravstenarna tätt, utom i kvarter B som är ganska glest och har stora luckor mellan
gravvårdarna. Det är ganska lite växtlighet i kvarteren. En häckomgärdning finns i kvarter C och en
stor rosenbuske i kvarter B. Kvarteren är helt gräsbevuxna, även inom de fyra stora stenramarna som
finns, två var i kvarter A och C.
I södra delen av kvarter D finns en brunn som invigdes 1962. Den är åttkantig och uppbyggd av
ölandskalksten. Insidan är klädd av ljusblå och mörkblå mosaik. En ställning i järnsmide är placerad
över brunnen, troligen tänkt att hålla en spann att ta upp vattnet med.
Gravvårdstyper
De fyra kvarteren uppvisar en blandning av olika gravvårdstyper som varit de rådande under tiden från
1850-talet och framåt. Kvarter A kännetecknas av att i princip alla gravvårdar är av svart diabas, medan
de andra kvarteren har mer blandad uppsättning av stensorter. De stenarter som används är främst diabas
och grå granit, men även röd granit och marmor förekommer.
Högresta gravstenar i diabas förekommer rikligt. Några av dessa har återanvänts. Under 1920- och
1930-talen är det vanligt att dessa blir lägre (under 1 meter) men med samma utformning. Från 1930
- 1940-talen blir låga rektangulära gravstenar vanligare.
Från början är utformningen av dessa mer
kvadratisk för att sedan bli lägre och rektangulär.
Små hällar i diabas och grå granit är också vanligt
förekommande. Enstaka låga breda gravstenar i diabas
och grå granit finns också liksom några stora
hällar i samma material.
Den äldsta gravvården i kvarter A är en högrest
gravsten i diabas från 1886. I kvarter B finns
en gjutjärnshäll från 1795 som ligger vid kyrkans
norrvägg och i C en högrest gravsten i diabas från
1883. Den äldsta vården i kvarter D är en högrest
gravsten i röd granit från 1858.
I kvarter A finns två gravar med omkringliggande
stenram. Likaså finns i kvarter C, där det
dessutom finns två mindre stenramar och en halv
häckomgärdning som inramar tre gravstenar på
baksidan och sidorna. I kvarter A finns resterna efter
en gravkulle täckt med vintergröna.
Ett antal gravvårdar värda att nämna finns i
kvarteren. En äldre gjutjärnshäll från 1795 ligger
vid kyrkans norrvägg. Gravhällen är till minnet
av Jägmästarinnan Iohana Christina Bergman
född Wimmermark, som var mor till sjutton barn
och dog vid en ålder av 31 år. I kvarter B finns ett
gjutjärnskors från 1894. Där finns även ett litet vitt
marmorkors, som är rest över en barngrav. Fyra
barngravar ligger i linje. På flera av dessa gravvårdar
saknas efternamn. Längst västerut står en högrest
ålderdomlig gravsten i ljusröd sandsten, men
tyvärr gick inte årtal att läsa ut under rådande ljusbetingelser
vid inventeringstillfället. Två stora kors
i diabas från 1897 och 1941 finns också i kvarter B.
Eventuellt har allmänna linjen funnits i kvarteret.
Två gravvårdar med thorvadlsenmedaljonger
finns i kvarter D. Den ene är en gravsten i grå granit
med medaljongen med namnet Dagen. Formen
på gravstenen är densamma som den ålderdomliga
i ljusröd granit i kvarter B, men mindre. En nyuppsatt
eller återanvänd gravsten med thorvaldsenmedaljong
är en högrest gravsten i svart diabas från
2005 med grovhuggna kanter och blankpolerad
framsida. En gravsten är i form av en vapensköld
i svart diabas från 1920. En annan gravsten som
utmärker sig är en stor kvadratisk gravsten i ljusröd
diabas. I kvarteret finns två höga stenkors, det ena
i diabas (1896) och det andra i grå granit (oläsligt
årtal). Ett litet marmorkors markerar en barngrav.
Yrkestitlar är vanligt förekommande i kvarter
C och D. Mindre vanligt i A och B. Några exempel
bland alla är Klockaren, nämndemannen, skräddaremästaren, hemmansägaren, rusthållaren och lärarinnan.
En mer extraordinär titel är jägmästaren o riddaren.
Ortsnamn är vanligt förekommande. I vissa fall kan man se att människor från samma gård har begravts
i samma rad. Bland annat nämns Klockaregården, Helgö, Tunatorp, Tixatorp och Helgevärma.
Likaså förekommer även psalm- och bibelhänvisningar ofta. Några exempel är psalmerna 257, 453, 461,
477 och 489. Ibland hänvisas till verser i bibeln som Joh ev 14:6, Matt 5:7, Uppb:b 14:13 och Jobs 19.
25-26. Även små deviser som Älskad Saknad och Segerkronan är vunnen förekommer.
Kvarter F och G
Allmän karaktär
Kvarteren F och G tillkom efter utvidgningen 1949. Det finns endast en rad gravstenar i kvarter F och
dessa är riktade österut. Bakom gravvårdarna finns en hög rygghäck av ???. I söder finns en högväxt
thuja. I södra kanten av kvarter G står en rad björkar.
Kvarter G är betydligt större. Längst i väster växer en ca 1,3 meter hög avenbokhäck i nord-sydlig
riktning. Ett antal ca 0,8 meter höga rygghäckar av måbär har även de nord-sydlig utsträckning. Gravstenar
står på båda sidorna om häckarna och riktade åt öster respektive åt väster och står i prydliga rader.
Övervägande delen av gravstenar är från 1950- och 1960-talen. Först nu på 2000-talet har nya begravningar
gjorts i gamla gravar där gravrätten gått ut.
Gravvårdstyper
Flertalet gravvårdar är låga, främst i rektangulärt format, men ett stort antal är mer kvadratiskt format
och även som rektanglära på höjden. Stensorter som använts är diabas och grå granit. Några är i röd
granit. Några enstaka små hällar i diabas respektive röd granit förekommer också. Ett litet marmorkors
prydde en barngrav. Den äldsta graven är från 1949.
Yrkestitlar finns på flera gravstenar. Exempel är handelsföreståndaren, fabrikören, trotjänarinnan,
köpman och lantbrukaren. Ortsnamn är inte så vanligt förekommande. Orter som nämns är bland annat
Skogsnäs, Lönås, Helgö och Tunatorp. Psalm- och bibelhänvisningar finns på några gravstenar. Psalmer
som exempelvis 66, 455 och 584. En bibelhänvisning som nämns är Tit 2:13. Exempel på en vers är:
Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig ska leva, om han än dör. En annan är En tillflykt
är han, urtidens Gud och härnere båda hans eviga armar.
Kvarter H K
Allmän karaktär
Kvarteren H K tillkom efter utvidgningen 1962. Kvarteren är mycket enhetliga när det gäller gravvårdstyper.
Kvarter J påbörjades först, redan 1962, sedan följde de andra efter. I kvarter K var de flesta
gravårdarna från 1980-talet, medan i de andra dominerade gravvårdar från 1960 1970-tal. Enstaka från
2000-talet finns även. Alla gravvårdar är riktade österut. En allé med hängbjörkar kantar gången mellan
kvarter I och J. I söder i kvarter K finns kornellbuskar.
Gravvårdstyper
De låga rektangulära gravstenarna med olika typer
av krön dominerar. Någon har mer rektangulär
form på höjden. Nyare gravstenar i fri form finns
det enstaka av. Gravstenarna är oftast i grå granit,
men röd och labrador granit förekommer också.
Många har upphöjd blankpolerad text, medan andra
är tvärt om. Små hällar i grå granit och små
liggande naturstenar förekommer också. I kvarter
K finns ett annorlunda brett kors i ljusröd granit.
Ett litet vitt marmorkors står bredvid.
Yrkestitlar nämns ytterst sällan på gravvårdarna.
Exempel på titlar som förekommer är frisörmästaren,
trafikmästaren och vägmästaren. Likaså
omnämns endast få orter på gravstenarna, exempelvis
Hågeryd och Siversta. Psalm 355 omtalades
på en gravsten och dessutom Älskad Saknad
och Vila i frid på en annan.
Kvarter M och N
Allmän karaktär
Kvarteren M och N är urngravkvarter. 1962 tillkom kvarter N, den första urnnedsättningen skedde 1966.
Kvarteret M tillhör utvidgningen från 1985, men kvarteret skapades inte förrän 2003, då den första urnnedsättningen
inträffade.
I kvarter N ligger gravvårdarna och gravarna i rader från söder till norr i den svaga sluttningen mot
sjön. En rad med ekar finns längs gången i väster och sju askar växer längst söderut i kvarteret. Rhodendronbuskar
förekommer i ytterkanterna.
Man har planerat att urngravarna i kvarter M ska urngravar med gravvårdar placeras gruppvis i
cirkelformationer runt träden. Än så länge har en cirkel fullbordats och en påbörjats, båda närmast Helgasjön.
Tänkt är att det totalt ska bli nio stycken rundlar i kvarteret. Ganska mycket växtlighet finns. Det
är björkar och små rhodendendronbuskar, samt buskage med schersmin och syren. I nordvästra hörnet
finns en ensam stående gravsten.
Gravvårdstyper
Enbart liggande naturstenar och små hällar förekommer i kvarter N. Hällarna har olika former, till exempel
fyrkantiga, ovala och hjärtformade. Stensorter som använts är röd och grå granit samt labradorgranit.
Ibland är gravstenarna prydda med små lösa hjärtan i sten eller glas.
På dessa små gravvårdar finns ofta inte mer upplysning om den begravde än namn, födelse- och
dödsår, men på tre vårdar finns yrkestitlar med. Det är byggmästare, bildhuggare och borgmästare. Någon
upplysning om ortstillhörighet ges ej på någon gravvård.
Samma typ av gravvårdar förekommer i kvarter M. Flera av gravarna är så nya att någon gravsten inte
kommit på plats. I kvarterets nordöstra hörn finns en ensam stående gravsten i röd granit från 2004.
Kvarter O Q
Allmän karaktär
Dessa kvarter tillhör utvidgningen från 1985. Kvarter O är helt fullbelagt, och man har precis påbörjat
kvarter P. I sistnämnda kvarteret har hittills endast en begravning skett och ingen gravsten har kommit
på plats. Kvarter Q är inte påbörjat och det dröjer ett antal år innan ytan kommer att användas till begravningar.
Alla gravstenar i kvarter O är riktade österut. Kvarteret ger ett enhetligt utseende, med gravvårdar
i prydliga rader i nord-sydlig riktning. Gravvårdarna står tätare här än i de andra moderna kvarteren.
Detta beror på att den ena kistan placeras över den
andra, istället för bredvid varandra som i de övriga
kvarteren. Den första kistan grävs ned på 2 meters
djup och den andra på 1,5 meter djup. Den äldsta
gravvården är från 1987.
I kvarter O finns en avenbokshäck i väster,
några björkar, schersminbuskage och friväxande
rosenbuskhäckar. Samma typ av växtlighet finns i
kvarter P och björkar och schersminbuskar i kvarter
Q. Runt avfalls- och vattenstationerna finns måbärshäckar.
En bäck rinner mellan kvarter O och
P. Det finns tre träbroar över den i anslutning till
gångstigarna.
Gravvårdstyper
Gravstenarna inom kvarter O domineras av en
högrest modern typ. De har formen som en rektangel
stående på högkant. Utformningen av
krönet på gravstenen kan variera och vissa av de
högresta har mer fri formgivning. Standardhöjden
är 70, 90 och 110 centimeter. Det stora flertalet har
åtminstone blankpolerade framsidor, somliga är
helt blankpolerade. Ett stort antal har grovhuggna
kanter och släta framsidor. Stensorter som mestadels
använts är grå och röd granit. Diabas och en
variant på röd granit som kallas hallandia (röd- och
gråstrimmig) förekommer också.
Andra gravstenstyper som figurerar är små hällar i
de tidigare nämnda stensorterna. Naturstenar, både
liggande och stående finns också. Ovanligare varianter
av gravvårdar är ett stenkors i rödgrå granit
och ett enkelt vitt träkors.
Yrkestitel är ovanligt på gravstenarna. De som
finns är åkeriägare, målaremästare, lantbrukare och
maskinist. Likaledes nämns ortsnamn ytterst sällan
på gravstenarna. De få som nämns är Öjaby, Ryagården
och Lönås. Då yrkestitel och platstillhörighet
mer och mer tappat sin betydelse, har symboler
på gravstenarna ökat i popularitet. Förutom vanliga
som fåglar, soluppgång och blommor, syns
även exempelvis en gitarr på en gravsten.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
.jpg)
