NORRA ÅSUMS KYRKA

Kyrkomiljön

Norra Åsum ligger längs Hammarsjöns västra strand i en utbredd jordbruksbygd. Kyrkogården ligger i det nuvarande samhällets södra utkant. Två gårdar från sockencentrats äldre bebyggelsestruktur ligger kvar på ursprunglig plats, strax öster om kyrkogården, däribland prästgården. Samhället breder ut sig med flera generationer bebyggelse åt nord och nordväst. Söder om kyrkbyn tar ett omfattande och storskaligt odlingslandskap vid med utspridda ensamgårdar som fick sin lokalisering i samband med skiftesreformerna under 1800-talet.

Ortnamnet är enligt skånsk ortnamnsdatabas belagt i skrift första gången år 1200. Andra källor anger årtalet 1289 respektive 1361. Vid samtliga tillfällen skrevs namnet Asum, vilket syftar på en åsrygg i landskapet. I återberättelser om slaget vid Helge Å, som utspelade sig år 1026, sägs att de döda begravdes i en by vid namn Aasum, vilket kan tyda på att byn började etableras redan under sen vikingatid. Tillägget Norra gjordes 1885 för att skilja socknen från Södra Åsum. En runsten i kyrkans vapenhus ger en datering av kyrkan. Runskriften har tolkats som Krist, Marias son, hjälp dem som gjorde denna kyrka, ärkebiskop Absalon och Esbern Mule, med innebörden att dessa två är kyrkans byggherrar. Stenen har daterats med utgångspunkt från Biskop Absalons verksamhetstid 11781201. Denna datering av kyrkan till 1100-talets tjugo sista år får även stöd av en dendrokronologisk datering av en av kyrkans takstolar. Kyrkan är helgad åt S:t Dionysius som även ska ha varit Biskop Absalons personliga skyddshelgon.

Fornlämningsmiljön i området är omfattande med boplatser som vittnar om att området brukats kontinuerligt sedan stenålder och framåt. I området kring dagens kyrkby finns ett flertal förhistoriska boplatser, några daterade till tidig stenålder då jordbruk med odling och tamboskap etablerades i Skåne. Direkt väster om dagens kyrka finns lämningar efter en skans, en försvarsanläggning. Enligt en teori kan skansen ha hört samman med en tidigmedeltida sätesgård som även omfattat kyrkan. Det finns också skäl att tro att dagens kyrka har haft en föregångare i området. Teorin vilar på upptäckten av en tidigmedeltida begravningsplats omfattande minst 114 gravar belägen ca 500 meter norr om dagens kyrka. Inga fysiska spår av en äldre kyrka har återfunnits, varken vid begravningsplatsen eller i dagens kyrka, där golven undersöktes i samband med en renovering under 1970-talet. Inom socknen finns lämningar av den medeltida borgen Lillö vilken haft patronatsrätt till kyrkan under åtminstone en del av dess historia.
Kyrkan ligger i västra delen av byn. Kartor från 1785, 1822 och 1831 visar att kyrkogården under denna tid hade formen av en oregelbunden kvadrat med den kortaste sidan mot byn i öster. En teckning av kyrkan och kyrkogården redovisar vad som sannolikt är en murad stiglucka i östra delen av muren.

Kyrkogården

Från sent 1700-tal och åtminstone fram till skiftet på 1830-talet hade kyrkogården en konisk form med en kort sida mot byn i öster och längre sidor i söder, norr och väster. De norra, nordöstra och västra gränserna kan vara desamma som åt- minstone 1785, undantaget att den västra sidan har förlängts söderut. I och med att några av gårdarna söder om kyrkogården skiftades möjliggjordes expansion av kyrkogården söderut vilket skedde 1887, 1914 och kring 1980. Kyrkogården plan- terades med träd år 1845, och en lummig trädmiljö verkar sedan dess ha varit ett av dess karaktärsdrag. På den senaste utvidgningen fortsätter traditionen med en plantering av en ansenlig mängd körsbärsträd. Äldre källor från 1800-talet vittnar om att kyrkogården omgavs av en stenmur avtäckt med tegel.
Kyrkogården avgränsas än idag i norr och väster av bruksmurar täckta med tegel. Den östra gränsen utgörs huvudsakligen av en klippt häck som även markerar den södra gräns kyrkogården fick i och med utvidgningen efter 1924. Träd kringgärdar kyrkogården, och markerar också den tidigare södra gränsen. En allé är planterad mellan kyrkogårdens östra entré och kyrkans kor. Norr om kyrkan är kyrkogården huvudsakligen gräsbesådd med enstaka bevarade gravvårdar och gravplatser. Söder om kyrkogården råder en strikt kvartersindelning med grusade gångar. Ungefär hälften av gravplatserna kringgärdas av sten och har grusade ytor, medan övriga är gräsbesådda. Den senaste utvidgningen av kyrkogården gjordes 1973 och har en friare utformning som utöver enskilda gravplatser omfattar en askgravlund, minneslund och askgravplatser.

Byggnader på kyrkogården

Vid mitten av kyrkogårdens västra gräns finns ett bår- och ekonomihus uppfört i början av 1970-talet efter ritningar av arkitekt Torsten Leon-Nilsson. Byggnaden används idag som vaktmästarexpedition och förråd.

Källor

Lindhagen, Magnus. Absalons kyrkobygge i Norra Åsum. I Skånes hembygdsför- bunds årsbok 1972.
Underhållsplan för Norra Åsums kyrka, Restaurator AB, 2004.
Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, 2003.
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015.
Norra Åsums kyrkogård, R 2008:83, Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne, 2008.

Internet

Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök: https://app.raa.se/open/fornsok/ (besökt 2020-04-20)
https://app.raa.se/open/fornsok/api/lamning/doku- ment/fil/aWlwYXg6Ly9vYmplY3RiYXNlLmRvY3VtZW50L2RvY3BhcnRp- dGlvbiMzMjUxODUx/1077-0210-01-D.jpg (besökt 2020-04-20)

Lantmäteriets söktjänst Historiska kartor: https://historiskakartor.lantmate- riet.se/historiskakartor/search.html https://www.isof.se/sprak/namn/ortnamn/skansk-ortnamnsdatabas/sok-i-data- basen.html, besökt 2020-04-27

https://www.svenskakyrkan.se/kristianstad/norra-asums-kyrkogard,besökt 2020-
04-27