VINSLÖVS KYRKA

Kyrkomiljön
Vinslöv är beläget en dryg mil sydost om Hässleholm. Socknen, som utgörs av odlad slättbygd omgiven av mer kuperad skogsbygd, är rik på fornlämningar som visar på en lång kontinuitet av mänsklig aktivitet i området. Ortnamn med efterleden löv, med betydelsen arvegods, anses ha uppkommit under folkvandringstiden och vikingatiden. En järnåldersbebyggelse har sannolikt funnits i närheten eller på platsen för den medeltida kyrkbyn Vinslöv, där kyrkan var placerad i byns södra del medan övrig bebyggelsen var samlad utmed Bygatan med förlängningar vid vägarna mot Boarp och Sörby. Denna struktur kvarstod till 1800-talets skiften då merparten av gårdarna flyttades ut och gatehus uppfördes på de gamla gårdstomterna.

När järnvägen 1865 anlände till Vinslöv växte ett stationssamhälle med hantverk, handel och småindustri upp i en rutnätsformad gatuplan kring stationen som placerats söder om kyrkbyn. Under 1960- och 70-talen växte Vinslöv starkt och de ofta fabriksbyggda enfamiljsvillor som uppfördes under denna tid dominerar idag samhället.

Kyrkan är i och med ortens framväxt söder om den gamla kyrkbyn idag placerad i Vinslövs norra utkant, där åkermark och enstaka gårdar ansluter i öster och norr. Kyrkan omges av den lilla medeltida kyrkogården och i övrigt präglas närmiljön av ett slingrande gatunät som till delar följer det medeltida, med oregelbundna tomter och en blandad bebyggelse från främst tiden kring sekelskiftet 1900 fram till 1970-talet. Söder om kyrkan ligger prästgården och öster därom församlingshemmet. I väster ansluter Kapellkyrkogården som anlades på 1800-talet medan Nya kyrkogården från 1920-talet återfinns några hundra meter österut.

Kyrkan och merparten av gamla kyrkogården ligger inom registrerat fornlämningsområde Vinslöv 104:1 som avser bytomten enligt 1720-21 års karta och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen.

Kyrkogård
De äldsta delarna av Vinslövs kyrkogård närmast kyrkan har medeltida ursprung. Den första kända utvidgningen sker 1855, då det som idag kallas Gamla kyrkogården får sin nuvarande storlek. Efter järnvägens ankomst växer församlingen och samtidigt som kyrkan byggs ut 187273 anläggs en ny begravningsplats sydväst om kyrkan, idag kallad Kapellkyrkogården med hänvisning till det begravningskapell som uppförs i samband med att begravningsplatsen kring sekelskiftet 1900 utvidgas till sin dubbla storlek. På 1920talet anläggs ytterligare en begravningsplats, Nya kyrkogården, öster om kyrkan och på 1980-talet utvidgas Kapellkyrkogården med minneslund och senare även askgravplats.

Gamla kyrkogården, som omgärdas av en stödmur av gråsten och en trädkrans, används sparsamt. Frånsett de asfalterade gångarna från ingångarna upp till kyrkan är marken gräsbevuxen och växtligheten sparsmakad. Ett knappt 50-tal gravvårdar i sten och järn från tidigt 1800-tal till idag är glest och oregelbundet placerade rakt i gräset. Två gravplatser bevarar singeltäckning och järnkedjor i pollare.

Kapellkyrkogården med rektangulär planform omgärdas delvis av naturstensmurar, delvis av hagtornshäckar. Grusade rätvinkliga gångsystemen delar in kvarteren, där den äldsta delen i norr har korsformad plan. En stor del av gravplatserna har sedan 1960-talet lagts igen i gräs, men i nordöst och sydväst dominerar ännu singeltäckta gravplatser omgärdade av stenramar eller lågt klippta buxbomshäckar. Här är högresta vårdar från decennierna kring sekelskiftet 1900 vanligast förekommande. Växtligheten utgörs främst av vintergröna buskar, gravplanteringar samt lövträd, främst lind och lönn, utmed gångarna. Sydväst om Kapellkyrkogården, i prästgårdens tidigare trädgård, återfinns minneslund och askgravlund i en gräsbevuxen björkdunge.

Nya kyrkogården bevarar sin ursprunglig plan, typisk för 1920-talets klassicistiska ideal, med grusade gångsystem i strikt rutnätsplan ordnad kring en central rundel. Ett fåtal gravplatser utmed gångarna är singeltäckta och omgärdade av stenramar eller lågt klippta buxbomshäckar. I övrigt är kvarteren gräsbevuxna med lågt hållna vårdar ordnade mot ryggäckar. Kyrkogården inramas av trädkransar av björk, lind och oxel samt murar av kluven och tuktad natursten.

Byggnader på kyrkogården
På Kapellkyrkogården finns tre byggnader. I nordöst återfinns pastorsexpeditionen i den gamla sockenstugan, uppförd kring tiden för kyrkogårdens anläggande eller något senare. Byggnaden har rektangulär planform, fasader av fogstruket rött tegel och sadeltak avtäckt med trekupigt tegel som i norr och söder bryts upp av kraftiga frontespiser. Fönster- och dörröppningar är stick- eller rundbågiga. Från ungefär samma tid (senast 1915) härrör en ekonomilänga strax intill sockenstugan, med stående rödmålad panel och tak avtäckt med sinuskorrugerad plåt.

Begravningskapellet som är placerat i gränsen mellan den äldre och yngre delen av kyrkogården uppfördes i samband med utvidgningen 1900, efter ritning av byggmästare O. Jönsson. Byggnaden har korsformad plan med senare adderat vindfång vid huvudentrén i väster. Fasaderna av fogstruket rött tegel med detaljer i gult tegel är gestaltade med hörnlisener, rundbågefriser, blinderingar och trappstegsgavlar. Korstaket avtäcks med rött enkupigt tegel.

Källor och litteratur
Vinslövs kyrka Underhållsplan (2006-02-20), Ponnert Arkitekter AB, Degeberga/Lund.
Vinslövs kyrkogårdar Vård- och underhållsplan (2016-10-14), Erika Martin Arkitektur & Restaurering, Höör.
Dahlberg, M och Sjöström, I [red.]. Skåne Landskapets kyrkor, Stockholm: Riksantikvarieämbetets förlag, 2015.
Lindgren, M. Ett nytt tolkningsförsök av de romanska kalkmålningarna i Vinslöv. Publicerad i Fornvännen 1971:3: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1226919/FULLTEXT01.pdf, hämtad 2022-04-28.
Hässleholms kommun. Vinslövs tätort Översiktsplan (antagen 2005-04-25): https://www.hassleholm.se/download/18.374f84db1721119a5c96408/1589466211161/Fördjupad%20översiktsplan%20för%20Vinslöv.pdf, hämtad 2022-04-25.
Hässleholms kommun. Kulturmiljöstrategier för Hässleholms kommun (antagen 2021-03-01): https://www.hassleholm.se/download/18.2409f3e417839eec050dfe0/1615985088571/Kulturmiljöstrategier%20-%20antagandehandling.pdf, hämtad 2022-04-25.
Riksantikvarieämbetet. Forndok: https://app.raa.se/oppnadata/forndok/search?3, hämtad 2022-04-26.
Riksantikvarieämbetet. Fornsök: https://app.raa.se/open/fornsok/, hämtad 2022-04-29.
Platsbesök 2021-09-15.