SKARHULTS KYRKA

Kyrkomiljön
Skarhults kyrka är belägen i ett svagt kuperat odlingslandskap i övergångsbygden mellan bördig slätt och skog några kilometer sydost om Eslöv. Omgivningarna domineras av godsmiljön kring Skarhults slott som omges av ett större park- och lövskogsområde. Godset sägs vara ett av Skånes äldsta och ska ha funnits i ätten Rosensparres ägor åtminstone sedan 1300-talet. Släkten kallade sig även Skarholt, och tidigare varianter på stavning av godsnamnet har bland annat varit Skarholta och Skarolt.

Dagens huvudbyggnad uppfördes på 1500-talet och utgörs av en trelängad och tornförsedd borg i rött tegel. Dess trädgårds- och parkanläggning genomskärs av den ringlande Bråån, på vars södra sida kyrkogården angränsar. Vid mitten av 1800-talet ägdes godset av Karl XIV Johan och slottet genomgick då en restaurering under ledning av domkyrkoarkitekten C.G. Brunius. Skarhults by framställs på en avmätningskarta från 1760 som en radby med ett tiotal gårdar utmed Bråån några hundra meter öster om kyrkan. Efter 1800-talets skiften återstår en handfull fastigheter på platsen. Skarhults slott är idag byggnadsminnesförklarat och godsmiljön med tillhörande arrendegårdar samt kyrkan är utpekad som riksintresse för kulturmiljövården.

Kyrkan utgör en del av Riksintresse för kulturmiljövården, Skarhult [M58].

Kyrkogård
Kyrkogårdar som vi känner dem idag, med gångsystem, gravkvarter och gravmonument är ett fenomen som fick sitt genomslag så sent som på tidigt 1800-tal. Medeltida kyrkogårdar var enkelt utformade, gräsklädda och trädlösa, där gravplatserna utgjordes av låga gravkullar utan särskild markering än möjligen ett enkelt träkors.

De äldsta delarna av Skarhults kyrkogård var precis som de flesta medeltida kyrkogårdar placerad i kyrkans absoluta närhet. En avmätningskarta från 1760 visar en omfattning som sannolikt i stort varit gällande sedan kyrkans uppförande, och som enligt kartmaterialet kom att vara så ända fram till 1922. Detta år utvidgades kyrkogården i samtliga väderstreck, men främst åt väster och öster, genom en markdonation året dessförinnan på knappt 0,7 hektar från dåvarande ägaren till Skarhults slott Werner von Schwerin.

I gåvobrevet ställdes vissa villkor, bland annat att den nordöstra delen av kyrkogården, där hans föräldrar redan fått sin sista vila, skulle bevaras som kyrkogårdspark och att endast von Schwerin och hans efterlevande skulle få begravas där. Det förtydligades också att donationen även inkluderade det av min fader någon gång upplåtna området, som mig veterligen aldrig blivit lagfaret, och som redan är fullt upptaget av gravar. Detta rör sannolikt ett område strax väster om kyrkan och visar att Skarhults kyrkogård, trots avsaknad på lagfart, precis som de flesta kyrkogårdar i landet utvidgades under 1800-talet till följd av den kraftiga befolkningsutvecklingen.

Dagens kyrkogård har samma omfång som 1922. Mot den grusade parkeringen i öster avgränsas den av en låg mur av tuktad granit, medan murar av otuktad natursten utgör avgränsning mot åkermarken i söder och väster. I norr avgränsas kyrkogården av Bråån och det mindre lövskogsbestånd som växer fritt längs åkanten. De raka gångsystemen är belagda med ljus singel, liksom gravplatserna längst i sydost och enstaka gravar på den övriga kyrkogården som annars är gräsbeklädd.

Den von Schwerinska gravplatsen i nordost avgränsas mot kyrkan av en tujahäck och präglas av gravmonument i form av bautastenar, men mindre stenar och liggande hällar förekommer även. Söder och norr om kyrkan har majoriteten av gravvårdarna tydlig 1800-talsprägel, med högresta stenar som i flera fall inringas av staket i smide eller kättingar i stenpelare. Närmast kyrkan, öster om vapenhuset, står två sirligt utformade järnkors som är ovanliga för Skånska begravningsplatser. De nyare delarna i väster har tagits i bruk i begränsad omfattning. Här dominerar liksom i kvarteret längst i nordöst lägre gravstenar typiska från 1930-talet och framåt, omgärdade av lågt klippta buxbomshäckar eller stenramar. Utmed kyrkogårdens västra mur står ett flertal äldre gravstenar uppställda. Rakt väster om kyrkan anlades 2013 en askgravlund, cirkulärt utformad med storgatsten inringad av en avenbokhäck. Centralt placerat står ett minnesträd i smide med namnbrickor i glas. För ritningarna stod Lokal XXX Arkitekter.

Växtligheten utgörs främst av formklippta städsegröna buskar och häckar. Sporadiska inslag av lövträd förekommer, varav en större del är relativt nyplanterade, bland annat en oavslutad trädrad av lönnar innanför södra kyrkogårdsmuren.
Författaren Nils Ludvig Olsson, främst känd för sin diktning på bygdemål, är begraven på Skarhults kyrkogård.

Byggnader på kyrkogården
Strax nordväst om kyrkan finns en enkel byggnad av friggebodskaraktär som inrymmer toalett och redskapsbod. Byggnaden uppfördes 1964 och har fasader klädda med liggande brunmålad panel och sadeltak avtäckt med enkupigt rött tegel.

Källor och litteratur
Skarhults kyrka, Östra Strö och Skarhults församling, Lunds stift, Skåne län Underhållsplan, 2004-11-02. Restaurator AB, Lund.
Erlandsson, Eva. Skarhults kyrka. Eslöv: Svenska kyrkan, 2014.
Historiskt-geografiskt lexikon öfver Sverige, sjette bandet: http://runeberg.org/hgsl/6/0130.html, hämtad 2017-03-02.
Lantmäteriet. Historiska kartor: https://etjanster.lantmateriet.se/historiskakartor/s/searchresult.html?archive=GEOIN&firstMatchToReturnLMS=1&firstMatchToReturnREG=1&firstMatchToReturnRAK=1&yMin=6184811&xMin=397295&yMax=6185811&xMax=398295, hämtad 2017-03-02.
Länsstyrelsen i Skåne. Kulturmiljöprogram. Svenstorp-Örtofta-Ellinge-Skarhult-Örtofta: http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-i-skane/lund/Pages/Svenstorp-Ortofta-Ellinge-Skarhult-Gardstanga.aspx?keyword=skarhult, hämtad 2017-03-02.
Skarhults slott. Officiell hemsida: http://skarhult.se, hämtad 2017-03-02.
Riksantikvarieämbetet. Fornsök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, hämtad 2017-03-02.
Platsbesök 2016-12-01. Informant: Kyrkvaktmästare Stefan Augustsson