BOTTNA KYRKA

BOTTNA KYRKA är belägen i ett markant höjdläge i den omgivande dalgången. Kyrkogården ligger i samma höjdläge som kyrkan, och utbreder sig huvudsakligen söder och sydöst om kyrkan, och är helt omgärdad av murar. Endast ett fåtal gravar finns väster om kyrkan, och inga alls på norrsidan.

Mest framträdande är den utvidgning åt sydost som har en kraftig terrassmur i tuktad granit. Denna utvidgning är invigd 1935 och ritad av arkitekten Axel Forssén. Den är åtskild från den gamla kyrkogården genom en låg stödmur intill vilken växer ett oxelträd. I den kraftiga stödmuren mot landsvägen finns också kyrkogårdens huvudingång med dubbla järngrindar och en kraftig stentrappa i nitton steg mellan enkla järnräcken. En sidoingång finns också i nordöst, med dubbel järngrind och i anslutning till en mindre asfalterad plan. En liten ingång finns också i nordväst med enkel järngrind. Denna ingång vetter inte mot någon egentlig väg, utan har nyttjats av dem som förr kom gåendes till fots från detta håll.

En grusgång löper från grindarna i söder och utmed kyrkans sydvägg. Gravarna ligger tätt på gräs och utgöres till större delen av resta stenvårdar med låga grus fyllda stenramar. Den yngre delen har rader av låga vårdar. Ett kvarter sydöst om koret är avgränsat mot de övriga kyrkogården med en stödmur. Ett flertal lösa gravstenar har placerats vid muren i nordöst.

Omedelbart utanför muren på nordostsidan ligger ett grönmålat uthus. Väggar av stående bräder och ett tegeltäckt pulpettak.

En yngre begravningsplats är belägen nedanför kyrkberget och snett över vägen, sydväst om kyrkan. Den är invigd 1977, och planerad med ett gräskvarter med rygghäckar. I norra delen ett större träkors på en stenlagd yta.
Grusad gång utmed inhägnaden, ett grönt ståltrådsstängsel. Infart i norr med enkla järngrindar mellan senstolpar. Grusad parkeringsplats. Här finns också en ekonomibyggnad av trä från samma tid.

FÖRSAMLING 1995: BOTTNA
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 392, år 1900: 631, år 1995: 237

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på en höjd omgiven av bebyggelse och odlingsmark. Läget ansluter till en korsväg med större vägar från tre väderstreck. Kyrkan är belägen på impedimentmark centralt i den större dalgång med odlingsmark som leder ned mot kusten och Bottnefjorden. Den fornlämningsrika Bottnadalen bildar riksintresse med småskalig jordbruksbebyggelse och medeltida kyrkor. Monumentalgravar, gravfält och hällristningar är några fornlämningstyper som förekommer. Bottna socken ligger norr om Sotenäslandet.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakt avslutat korparti; västtornet är nedtill murat i sten medan den övre delen har stomme av trä. Den äldsta stenkyrkan, varav väsentliga delar ännu återstår i väster, hade ursprungligen ett smalare, absidförsett kor. Den murade tillbyggnaden i väster torde också vara medeltida och utgöra en rest av ett påbörjat eller senare nedmonterat västtorn. Under 1500- eller 1600-talet uppfördes det befintliga korpartiet, troligen tätt intill absidkorets murar (enligt ett tolkningsförslag utgör det befintliga korpartiets nisch ett "avtryck" av absidens rundning). I samband med tillkomsten av det nya koret upptogs förmodligen också den södra ingången till tornbyggnaden, vilken nu fick funktion som vapenhus. Långhusets ursprungliga sydportal sattes då igen.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan har vitputsade fasader, korgaveln är klädd med vitmålad träpanel. Långhuset har ett tegeltäckt sadeltak. Tornets murade nederdel har valmat plåttak; den smalare träöverbyggnaden är klädd med vitmålad träpanel och har fyrkantiga ljudgluggar, den kröns av en pyramidformig huv med svängda takfall, vindflöjeln bär årtalet 1763. De rundbågiga fönsteröppningarna upptogs vid mitten av 1700-talet. Två ingångar finns på södra sidan: huvudingången via vapenhuset samt en mindre koringång. Kyrkorummet har vitputsade väggar och täcks av ett flackt trätunnvalv vilande på en profilerad taklist. Altaruppsatsen av skulpterat trä är utförd omkring 1725. Den mångkantiga predikstolen pryds av arkadbågar och kolonnetter samt har inskriptioner med årtalet 1614. En genomgripande inre restaurering ägde rum 1965-66 under ledning av professor Erik Lundberg.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvariämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria.