BRANDSTORPS KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - BRANDSTORP

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 526, år 1900: 967, år 1995: 598

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Församling utbruten ur Daretorp (och Velinga) 1626.

LÄGE OCH OMGIVNING - Det första träkapellet uppfördes sannolikt redan under medeltiden, vid Hälleholms gård. Medeltidskapellet flyttades vid 1600-talets början i anslutning till Skämningsfors säteri. På samma plats påbörjades 1697 den befintliga kyrkan. Kyrkan ligger vid Skämningsforsens förgrening på svallgrusranden vid Hökens ås på Vätterns västra strand. Till kyrkomiljön hör prästgård och församlingshem. Kyrkogården omges av en timrad inhägnad, en av få ännu bevarade. Socknen ligger sydost om Tidaholm.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: belägen på annan plats (BRANDSTORPS KYRKPLATS). Medeltida träkapell, av i övrigt okänd utformning. I början av 1600-talet nedmonterat och flyttat till den nuvarande kyrkans plats. Riven.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Ny kyrka, den ännu befintliga, påbörjades 1697. Ätten Hård av Segerstad bidrog aktivt till församlingskyrkans nybyggnad och försköning. Kyrkan uppfördes i liggtimmer med korsformad centralplan. Vapenhus tillfogades i väster 1700 och sakristia i öster 1754. Ingång i väster via vapenhuset och i den södra korsarmsgaveln.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är välbevarad och utgör ett värdefullt exempel på den karolinska periodens provinsiella byggnadstradition. Korskyrkans timrade väggar är exteriört spånklädda under branta, valmade sadeltak. Över korsmitten rider ett torn med kort spira. Samtliga takfall har täckning av tjärad spån. Det korsformade kyrkorummet har blottade timmerväggar och platta innertak. Väggar och tak är dekorerade med skenarkitektur och figurscener, målade 1748 av jönköpingsmästaren Johan P. Kinnerus. Såväl altaruppsats som predikstol är bevarade från 1700-talets första hälft. Vid restaureringen 1923, efter förslag av arkitekt Erik Fant, var avsikten framhäva kyrkorummets homogena 1700-talskaraktär, däribland rekonstruerades den slutna bänkinredningen efter äldre förlaga.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

Den timrade korskyrkan ligger med koret åt öster i den nordvästra delen av en närmast kvadratisk kyrkogård. Denna utvidgades åt öster 1896 och åt söder 1933. Inhägnaden utgörs av en idag närmast unik timrad stockgärdesgård, vilken består av 51 balkar. Varje balk består av liggtimmer som i ändarna är ihopknutade med utskjutande stöd, vars ändträn är infodrade. Balkarna täcks av ett mot kyrkogården sluttande pulpettak med enkupigt lertegel. Balkarna vilar på en kallmurad sockel och är alla rödfärgade. Den södra sträckningen härrör från 1940-43. Vid detta tillfälle flyttades den ursprungliga södra balken till kyrkogårdens norra sida där ett järnstaket stått sedan 1896. Kyrkogården har fyra ingångar. Den nordvästra omges av en stiglucka från 1940 i form av två fyrkantiga stolpar som bär ett sadeltak täckt med tjärade bräder. I denna sitter en likaså tjärad pargrind av trä med samma ålder. I sydväst är en likadan grind som dock har enkla fyrkantiga stolpar krönta av lyktor. I öster finns två enkla öppningar med smidda grindar. Kyrkogården omges på alla sidor utom den norra av rader med äldre lövträd. Ett antal gamla lövträd är även spridda över området. Kyrkogården är utformad som ett rutnät av grusgångar med gravstenar i nord-sydliga rader. Ett flertal vårdar har stenram och tre stycken härrör från 1600- och 1700-talet, försedda med blyavtäckningar. Sammanbyggd med den västra delen av inhägnaden är ett bårhus.
ÄLDRE KYRKA - 1626 flyttades ett medeltida träkapell från byn Häldesholm till denna plats. 1687 klagade häradshövdingen Tyres Gunnarsson över att kapellet gynnades på bekostnad av sockenkyrkorna i Daretorp och Velinga. Olägenheterna skylldes på överjägmästare Adolf Hård, boende på säteriet Skämningsfors i Brandstorp. Konsistoriet i Skara fann dock att behovet av kapellet i dessa avlägsna bygder var berättigat, men att dess skick var eländigt. 1697 uppfördes nuvarande kyrka.