FORS KYRKA

Kyrkogården vid Fors kyrka omges runt om av öppen jordbruksmark, i söder och sydost ansluter också en del bostadshus. Anläggningens södra och östra sida kantas av en väg och mittemot kyrkan på sydsidan ligger församlingshemmet.

Kyrkogården har utvidgats i flera etapper, huvudsakligen åt norr men även åt öster. Norr om kyrkan sluttar marken ner till en lägre belägen del av kyrkogården som anlades under 1950-talet. Längs med delar av begravningsanläggningens södra sida löper en stenmur, de övriga delarna kantas av häckar. Runt hela kyrkogården löper en trädkrans av främst bok och kastanj. Mot söder och sydväst finns tre stycken ingångar, samtliga är försedda med svartmålade dubbelgrindar av järn. Gångarna på kyrkogården är asfalterade.

Anläggningen har sannolikt medeltida ursprung men omnämns första gången 1709 då kyrkan renoverades. I samband med detta uppfördes en mur kring kyrkogården. 1780 utvidgades kyrkogården åt norr då man uppförde en begravningsplats med gravkor för familjen Olbers och Gjaeddas vägnar. Detta gravkor stod endast kvar till 1890-talet då anläggningen utvidgades på nytt åt norr. Stenmaterialet från det rivna gravkoret användes till den mur som uppfördes längs anläggningens norra gräns. Denna mur finns kvar på platsen än idag liksom en högvuxen trädrad utmed muren samt ett antal solitära träd med hög ålder.

Ett litet parti av kyrkogården norr om kyrkan anlades som begravningsplats kring 1910 för direktör Mark vid Sjuntorps fabriker. Detta parti är avgränsat med mur och grind från de övriga delarna av kyrkogården.

År 1912 var det dags för nästa utvidgningsfas, denna gång åt öster. Ny klockstapel uppfördes på denna nya del år 1914 efter ritningar av Gustaf Ljungman, men revs 1952 i samband med uppförandet av ett torn vid kyrkans västra gavel. En äldre klockstapel som funnits vid Fors kyrka åtminstone sedan 1760-talet står numera hos Trollhättebygdens fornminnesförening.

Under 1950-talets första hälft utvidgades kyrkogården än en gång åt norr efter ett förslag ritat av stadsträdgårdsmästaren Artur Hermansson. Denna del är belägen något lägre i marknivå än övriga kyrkogården och har en stram, symmetrisk uppbyggnad med formklippta rygghäckar och ett rätlinjigt gångsystem. Även här finns en trädkrans samt trädrader av björk.

1928 uppfördes ett bårhus i kyrkogårdens nordvästra del. Detta ersattes med ett nytt bårhus år 1967, ritat av Celander Forser Lindgren Arkitektkontor. Samtidigt uppfördes trappan från vägen till kyrkporten samt ett församlingshem söder om kyrkan, ritat vid samma arkitektkontor. År 2004 revs bårhuset och en ny byggnad med verkstad, garage och förråd uppfördes. Intill denna ligger en byggnad med biläggningsrum och personalutrymmen byggd kring 1982-83 och som byggts om under år 2005.

FÖRSAMLING 1995 - FORS

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 997, 1900: 1629, 1995: 2747

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på ett flik av utmarken i den odlade jorden vilken är koncentrerad till ådalar och sänkor. En allé leder från kyrkan till Sjuntorps samhälle vid Slumpån. Fors socken ligger sydväst om Trollhättan.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia i norr och västtorn. Kyrkans byggnadshistoria är inte till fullo känd. Stenkyrka uppfördes troligen under medeltiden. Sannolikt finns ännu murar bevarade, men ovisst i vilken omfattning. Vid en ombyggnad 1709 erhöll kyrkan salformad plan, med tresidig östvägg. År 1900 tillbyggdes ett brett västparti, en sakristia på nordsidan, samt ett vindfång i söder, allt utformat i rik nyromansk stil efter ritningar av arkitekt Adrian Crispin Peterson (ett då befintligt vapenhus av okänd ålder raserades). Kyrkans nuvarande planform härrör emellertid från ytterligare en om- och tillbyggnad 1950-52, efter ritningar av arkitekt Axel Forssén, då sekelskiftets elaborerade västparti ersattes
och ett torn uppfördes.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Murarna är vitputsade såväl ut- som invändigt och genombryts av rundvälvda fönsteröppningar. Såväl exteriör som interiör präglas av restaureringen på 1950- talet, som i allt väsentligt avsåg avlägsna sekelskiftets förändringar till förmån för kyrkans 1700-talskaraktär. Västpartiet fick efter Forsséns ritningar en stram utformning, med torn krönt av pyramidhuv. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt direkt till korpartiet i söder. Kyrkorummet täcks av ett brädvalv med målningar från 1746 av Detlef Ross, dock hårt restaurerade vid sekelskiftet samt i viss på kompletterade på 1950-talet. Vid Forséens restaurering avlägsnades väggarnas dekormåleri från sekelskiftet 1900 för en enhetlig, vit färgsättning. Mycket av 1700-talsinredningen återställdes och konserverades, däribland läktarbröstningen, altaruppsatsen och predikstolen (predikstolen är förfärdigad av Michael Schmidt 1734). Den öppna bänkinredningen med raka gavlar har sin nuvarande form efter Forsséns ritningar. Inbyggnad under läktaren från 1994.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

FÖRSAMLING 1995 - FORS

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 997, 1900: 1629, 1995: 2747

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på ett flik av utmarken i den odlade jorden vilken är koncentrerad till ådalar och sänkor. En allé leder från kyrkan till Sjuntorps samhälle vid Slumpån. Fors socken ligger sydväst om Trollhättan.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia i norr och västtorn. Kyrkans byggnadshistoria är inte till fullo känd. Stenkyrka uppfördes troligen under medeltiden. Sannolikt finns ännu murar bevarade, men ovisst i vilken omfattning. Vid en ombyggnad 1709 erhöll kyrkan salformad plan, med tresidig östvägg. År 1900 tillbyggdes ett brett västparti, en sakristia på nordsidan, samt ett vindfång i söder, allt utformat i rik nyromansk stil efter ritningar av arkitekt Adrian Crispin Peterson (ett då befintligt vapenhus av okänd ålder raserades). Kyrkans nuvarande planform härrör emellertid från ytterligare en om- och tillbyggnad 1950-52, efter ritningar av arkitekt Axel Forssén, då sekelskiftets elaborerade västparti ersattes
och ett torn uppfördes.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Murarna är vitputsade såväl ut- som invändigt och genombryts av rundvälvda fönsteröppningar. Såväl exteriör som interiör präglas av restaureringen på 1950- talet, som i allt väsentligt avsåg avlägsna sekelskiftets förändringar till förmån för kyrkans 1700-talskaraktär. Västpartiet fick efter Forsséns ritningar en stram utformning, med torn krönt av pyramidhuv. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt direkt till korpartiet i söder. Kyrkorummet täcks av ett brädvalv med målningar från 1746 av Detlef Ross, dock hårt restaurerade vid sekelskiftet samt i viss på kompletterade på 1950-talet. Vid Forséens restaurering avlägsnades väggarnas dekormåleri från sekelskiftet 1900 för en enhetlig, vit färgsättning. Mycket av 1700-talsinredningen återställdes och konserverades, däribland läktarbröstningen, altaruppsatsen och predikstolen (predikstolen är förfärdigad av Michael Schmidt 1734). Den öppna bänkinredningen med raka gavlar har sin nuvarande form efter Forsséns ritningar. Inbyggnad under läktaren från 1994.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

Kyrkogården vid Fors kyrka omges runt om av öppen jordbruksmark, i söder och sydost ansluter också en del bostadshus. Anläggningens södra och östra sida kantas av en väg och mittemot kyrkan på sydsidan ligger församlingshemmet.

Kyrkogården har utvidgats i flera etapper, huvudsakligen åt norr men även åt öster. Norr om kyrkan sluttar marken ner till en lägre belägen del av kyrkogården som anlades under 1950-talet. Längs med delar av begravningsanläggningens södra sida löper en stenmur, de övriga delarna kantas av häckar. Runt hela kyrkogården löper en trädkrans av främst bok och kastanj. Mot söder och sydväst finns tre stycken ingångar, samtliga är försedda med svartmålade dubbelgrindar av järn. Gångarna på kyrkogården är asfalterade.

Anläggningen har sannolikt medeltida ursprung men omnämns första gången 1709 då kyrkan renoverades. I samband med detta uppfördes en mur kring kyrkogården. 1780 utvidgades kyrkogården åt norr då man uppförde en begravningsplats med gravkor för familjen Olbers och Gjaeddas vägnar. Detta gravkor stod endast kvar till 1890-talet då anläggningen utvidgades på nytt åt norr. Stenmaterialet från det rivna gravkoret användes till den mur som uppfördes längs anläggningens norra gräns. Denna mur finns kvar på platsen än idag liksom en högvuxen trädrad utmed muren samt ett antal solitära träd med hög ålder.

Ett litet parti av kyrkogården norr om kyrkan anlades som begravningsplats kring 1910 för direktör Mark vid Sjuntorps fabriker. Detta parti är avgränsat med mur och grind från de övriga delarna av kyrkogården.

År 1912 var det dags för nästa utvidgningsfas, denna gång åt öster. Ny klockstapel uppfördes på denna nya del år 1914 efter ritningar av Gustaf Ljungman, men revs 1952 i samband med uppförandet av ett torn vid kyrkans västra gavel. En äldre klockstapel som funnits vid Fors kyrka åtminstone sedan 1760-talet står numera hos Trollhättebygdens fornminnesförening.

Under 1950-talets första hälft utvidgades kyrkogården än en gång åt norr efter ett förslag ritat av stadsträdgårdsmästaren Artur Hermansson. Denna del är belägen något lägre i marknivå än övriga kyrkogården och har en stram, symmetrisk uppbyggnad med formklippta rygghäckar och ett rätlinjigt gångsystem. Även här finns en trädkrans samt trädrader av björk.

1928 uppfördes ett bårhus i kyrkogårdens nordvästra del. Detta ersattes med ett nytt bårhus år 1967, ritat av Celander Forser Lindgren Arkitektkontor. Samtidigt uppfördes trappan från vägen till kyrkporten samt ett församlingshem söder om kyrkan, ritat vid samma arkitektkontor. År 2004 revs bårhuset och en ny byggnad med verkstad, garage och förråd uppfördes. Intill denna ligger en byggnad med biläggningsrum och personalutrymmen byggd kring 1982-83 och som byggts om under år 2005.

Kyrkogården vid Fors kyrka omges runt om av öppen jordbruksmark, i söder och sydost ansluter också en del bostadshus. Anläggningens södra och östra sida kantas av en väg och mittemot kyrkan på sydsidan ligger församlingshemmet.

Kyrkogården har utvidgats i flera etapper, huvudsakligen åt norr men även åt öster. Norr om kyrkan sluttar marken ner till en lägre belägen del av kyrkogården som anlades under 1950-talet. Längs med delar av begravningsanläggningens södra sida löper en stenmur, de övriga delarna kantas av häckar. Runt hela kyrkogården löper en trädkrans av främst bok och kastanj. Mot söder och sydväst finns tre stycken ingångar, samtliga är försedda med svartmålade dubbelgrindar av järn. Gångarna på kyrkogården är asfalterade.

Anläggningen har sannolikt medeltida ursprung men omnämns första gången 1709 då kyrkan renoverades. I samband med detta uppfördes en mur kring kyrkogården. 1780 utvidgades kyrkogården åt norr då man uppförde en begravningsplats med gravkor för familjen Olbers och Gjaeddas vägnar. Detta gravkor stod endast kvar till 1890-talet då anläggningen utvidgades på nytt åt norr. Stenmaterialet från det rivna gravkoret användes till den mur som uppfördes längs anläggningens norra gräns. Denna mur finns kvar på platsen än idag liksom en högvuxen trädrad utmed muren samt ett antal solitära träd med hög ålder.

Ett litet parti av kyrkogården norr om kyrkan anlades som begravningsplats kring 1910 för direktör Mark vid Sjuntorps fabriker. Detta parti är avgränsat med mur och grind från de övriga delarna av kyrkogården.

År 1912 var det dags för nästa utvidgningsfas, denna gång åt öster. Ny klockstapel uppfördes på denna nya del år 1914 efter ritningar av Gustaf Ljungman, men revs 1952 i samband med uppförandet av ett torn vid kyrkans västra gavel. En äldre klockstapel som funnits vid Fors kyrka åtminstone sedan 1760-talet står numera hos Trollhättebygdens fornminnesförening.

Under 1950-talets första hälft utvidgades kyrkogården än en gång åt norr efter ett förslag ritat av stadsträdgårdsmästaren Artur Hermansson. Denna del är belägen något lägre i marknivå än övriga kyrkogården och har en stram, symmetrisk uppbyggnad med formklippta rygghäckar och ett rätlinjigt gångsystem. Även här finns en trädkrans samt trädrader av björk.

1928 uppfördes ett bårhus i kyrkogårdens nordvästra del. Detta ersattes med ett nytt bårhus år 1967, ritat av Celander Forser Lindgren Arkitektkontor. Samtidigt uppfördes trappan från vägen till kyrkporten samt ett församlingshem söder om kyrkan, ritat vid samma arkitektkontor. År 2004 revs bårhuset och en ny byggnad med verkstad, garage och förråd uppfördes. Intill denna ligger en byggnad med biläggningsrum och personalutrymmen byggd kring 1982-83 och som byggts om under år 2005.

FÖRSAMLING 1995 - FORS

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 997, 1900: 1629, 1995: 2747

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på ett flik av utmarken i den odlade jorden vilken är koncentrerad till ådalar och sänkor. En allé leder från kyrkan till Sjuntorps samhälle vid Slumpån. Fors socken ligger sydväst om Trollhättan.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia i norr och västtorn. Kyrkans byggnadshistoria är inte till fullo känd. Stenkyrka uppfördes troligen under medeltiden. Sannolikt finns ännu murar bevarade, men ovisst i vilken omfattning. Vid en ombyggnad 1709 erhöll kyrkan salformad plan, med tresidig östvägg. År 1900 tillbyggdes ett brett västparti, en sakristia på nordsidan, samt ett vindfång i söder, allt utformat i rik nyromansk stil efter ritningar av arkitekt Adrian Crispin Peterson (ett då befintligt vapenhus av okänd ålder raserades). Kyrkans nuvarande planform härrör emellertid från ytterligare en om- och tillbyggnad 1950-52, efter ritningar av arkitekt Axel Forssén, då sekelskiftets elaborerade västparti ersattes
och ett torn uppfördes.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Murarna är vitputsade såväl ut- som invändigt och genombryts av rundvälvda fönsteröppningar. Såväl exteriör som interiör präglas av restaureringen på 1950- talet, som i allt väsentligt avsåg avlägsna sekelskiftets förändringar till förmån för kyrkans 1700-talskaraktär. Västpartiet fick efter Forsséns ritningar en stram utformning, med torn krönt av pyramidhuv. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt direkt till korpartiet i söder. Kyrkorummet täcks av ett brädvalv med målningar från 1746 av Detlef Ross, dock hårt restaurerade vid sekelskiftet samt i viss på kompletterade på 1950-talet. Vid Forséens restaurering avlägsnades väggarnas dekormåleri från sekelskiftet 1900 för en enhetlig, vit färgsättning. Mycket av 1700-talsinredningen återställdes och konserverades, däribland läktarbröstningen, altaruppsatsen och predikstolen (predikstolen är förfärdigad av Michael Schmidt 1734). Den öppna bänkinredningen med raka gavlar har sin nuvarande form efter Forsséns ritningar. Inbyggnad under läktaren från 1994.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.