S:T GÖRANS KYRKA

HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS STADSMUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT.
S:t Görans kyrkas äldsta del är tornet, en del av det S:t Görans kapell som uppfördes här 1907-10. Arkitekt till detta äldre kapell var Gustaf Améen (1864-1949). Hela kapellet, förutom torndelen, revs 1955 och 1958 invigdes den nya S:t Görans kyrka, uppförd enligt arkitekten Adrian Langendals (1904-1970) ritningar. Langendal hade på slutet av 1930-talet ritat Södermalmskyrkan på Götgatan i Stockholm, en frikyrkolokal uppförd för Södermalms Fria Församling. Adrian Langendal ritade också ett flertal bostadshus i Stockholms förorter under 1940-talet och tidigt 50-tal.
S:t Görans kyrkas föregångare, S:t Görans kapell, invigdes 1910 och hörde då till Kungsholms församling. Dessförinnan hade Kungsholmskretsen av Sällskapet för Främjande av Kyrklig Själavård hyrt in sig för sina gudstjänster i ett vanligt hus i Stadshagen. Härifrån var det långt till församlingens då enda kyrka, Ulrika Eleonora på Hantverkargatan, varför behovet av ännu en kyrkobyggnad växte fram bland den överlag mycket fattiga befolkning som kom att bebo denna del av Kungsholmen. S:t Görans kapell uppfördes efter Gustaf Améens ritningar med huvudentrén i öster och altaret i väster och hade en även i övrigt för tiden mycket ovanlig planlösning. I vinkel mot det enskeppiga kyrkorummet låg ett församlingshus med församlingssal, vaktmästarbostad m m. Församlingssalen och kyrkorummet skiljdes åt av en "löstagbar" vägg så att rummen vid behov kunde slås samman (Olsson, 1915, s 124). Det var den första kyrkan i Stockholm av denna plantyp. S:t Görans kapell fick sitt namn efter det sjukhus, som redan då låg här strax intill.
När Kungsholms församling 1925 delades i två och S:t Görans församling tillkom blev kapellet snart för trångt för den nya församlingens alla medlemmar och församlingslokalerna var otillräckliga. Redan 1927-28 byggdes ett nytt församlingshus en bit därifrån, på hörnet Sankt Göransgatan-Arbetargatan. Diskussioner om en ny och större kyrka påbörjades på 1940-talet. När kapellet slutligen revs 1955 fick den gamla tornbyggnaden stå kvar och inkorporerades i den nya kyrkobyggnaden, ritad av arkitekten Adrian Langendal. Den nya kyrkan återinvigdes på påskdagen 1958. Exteriört fick den en för tiden ganska traditionell form, vilket bland annat kan förklaras med att Langendal utförde de första ritningarna till kyrkan redan 1945. Då var en av förutsättningarna att både det gamla kyrktornet och sydfasaden skulle stå kvar och inkorporeras i den nya kyrkobyggnaden. Endast tornet kom emellertid att bibehållas. 1959 invigdes under kyrkan ett kolumbarium, som utvidgades 1967. Adrian Langendal anlitades som arkitekt även för dessa delar.
KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
SSM Stockholms stadsmuseums arkiv
Conradson, B, Från det yttersta Kungsholmen, Stockholm 2000
Kv. Monumentet, Götgatan-Gotlandsgatan, Stockholm, Byggmästaren 1942, nr 8
Nilsson, C, Kyrkguiden, Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001
Olsson, M, Ulrika Eleonora eller Kungsholms kyrka med S:t Görans kapell, Sveriges kyrkor Stockholm III, Stockholm 1915
S:t Görans församlingsblad, påsken 1958, Stockholm 1958
S:t Görans kolumbarium, Infoblad utan ort och år
S:t Görans kyrka, Infoblad utan ort och å.
S:t Görans kyrka, Vägledning, 1997.
Söderström, G m fl, Stockholm utanför tullarna. 97 stadsdelar i ytterstaden, Stockholm 2003.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007.

HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Sankt Görans kyrka på Kungsholmen i Stockholm fick sin nuvarande karaktär under en radikal om- och tillbyggnad 1956-58. År 1910 invigdes här det s.k. Sankt Görans kapell efter ritningar av arkitekten Gustaf Améen. Det återinvigdes som kyrka 1925. Från den äldsta tiden kvarstår endast tornet till höger om huvudingången i västfasaden. Övriga byggnadspartier är rivna. I sitt nuvarande skick efter 1950-talets genomgripande förändringar är kyrkan ett verk av arkitekten Adrian Langendal. Han gav även tornet delvis nya drag. Byggnadsmaterialet utgörs av tegel med putsade murar. Portalernas omfattningar är av granit. Ovanför huvudingången är en skulptur av David Wretling infälld. Han har även utfört verk inne i kyrkan. Sankt Göran är en treskeppig hallkyrka under sadeltak med smalare, raktavslutat kor i öster, vars blickfång utgörs av Einar Forseths stora fresk som uppfyller hela altarmuren och dess sidoväggar. Forseth har är även mästare till några mindre målningar och till glasmålningen i dopkapellet i hörnet mellan koret och norra sidoskeppet. Motsvarande hörn i sydost inrymmer sakristian. Det ljusa långhuset med invändiga väggar av betong täcks av ett sadeltak med invändig takstol. Pelarna är av sten och de i norr uppbär en läktare. Norra sidoskeppet är bredare än det södra. Ovanför fönstren i norra sidoskeppets bottenvåning har monterats reliefer av Bror Wikström. Kyrkorummet renoverades 1957-59 och omkring 1990. Det invändiga västpartiet fick sin nuvarande utformning 1985. Souterrängvåningen inrymmer columbarium vars andaktsrum har glasmålningar av Einar Forseth. Stuckaturreliefen i entréhallen är utförd av Robert Nilsson. Columbariet utvidgades 1967.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998

HISTORIK FRÅN NYA SVENSKA KYRKOR - Ett nytt långhus har ersatt det 1910 invigda kapellet. Tornet kvarstår från den äldre byggnaden av arkitekt Gustav Améen. Ett ljusbrunt fasadtegel och kopparklädda takfall förenar gammalt och nytt. Ingång i västgaveln vid uppfarten mot Stadshagen på Kungsholmen. Tornet intill står i gathörnet. Högt, spetsbågigt mittskepp även omfattande det tre steg högre belägna koret. Altarväggen med al seccomålningar av Einar Forseth. Smalt sidoskepp i söder. Det bredare, norra sidoskeppet har läktare. I souterrängvåningen sakristia och kolumbarium.

Källa: Illerstad, Lennart: Nya Svenska kyrkor. D1, Svealand. 1990

Omgivningen
Kyrkan är belägen i stadsdelen Stadshagen, inte långt från Fridhemsplan på centrala Kungsholmen. De närmaste omgivningarna är av mycket varierande karaktär, till stor del institutioner av olika slag och av olika ålder. Sydväst om Sankt Göransgatan ligger S:t Görans sjukhusområde med bebyggelse alltifrån 1880-tal till våra dagar. Öster om kyrkan, på andra sidan Mariebergsgatan, reser sig det höga S:t Görans gymnasium invigt 1961. En annan granne är Kungsholms folkskola från 1880-talet, till hälften ersatt av bostadsbebyggelse ungefär hundra år senare. Strax norr om kyrkan, i västra änden av Fleminggatan, ligger det 14 våningar höga s k Kvinnohuset från 1940-talet. I grannskapet finns också ett daghem (Welanders Väg 4), byggd som Kungsholms församlings barnkrubba redan 1909 och därmed Sveriges äldsta daghem. Omedelbart söder om kyrkan, på andra sidan Sankt Göransgatan, är 2006 ett bostadshus under uppförande.

Anläggningen
Kyrkotomten ligger något högre än både Mariebergsgatan och Sankt Göransgatan och utgörs i dessa delar av slänter med gräsmattor. Marken framför huvudentrén i väster är asfalterad. Norr om kyrkan finns en mindre parkeringsplats. En del stora träd och buskar finns på kyrkotomten, som övergår i S:t Göransparken utan några särskilda avgränsningar. En utbyggnad för kolumbariet skjuter ut från kyrkobyggnadens mittskepp i öster.

Kyrkobyggnaden
S:t Görans kyrka utgörs av ett långhus orienterat i öst-västlig riktning med ett något utskjutande rakt avslutat kor. Det fyrkantiga tornet som härrör från den gamla kapellbyggnaden är kopplat till långhusets sydvästra hörn medan huvudentrén är förlagd till västgaveln. En entré till kolumbariet finns i norr. Tornet är murat av tegel medan de nyare delarna utgörs av en betongkonstruktion.

Omgivningen
Kyrkan är belägen i stadsdelen Stadshagen, inte långt från Fridhemsplan på centrala Kungsholmen. De närmaste omgivningarna är av mycket varierande karaktär, till stor del institutioner av olika slag och av olika ålder. Sydväst om Sankt Göransgatan ligger S:t Görans sjukhusområde med bebyggelse alltifrån 1880-tal till våra dagar. Öster om kyrkan, på andra sidan Mariebergsgatan, reser sig det höga S:t Görans gymnasium invigt 1961. En annan granne är Kungsholms folkskola från 1880-talet, till hälften ersatt av bostadsbebyggelse ungefär hundra år senare. Strax norr om kyrkan, i västra änden av Fleminggatan, ligger det 14 våningar höga s k Kvinnohuset från 1940-talet. I grannskapet finns också ett daghem (Welanders Väg 4), byggd som Kungsholms församlings barnkrubba redan 1909 och därmed Sveriges äldsta daghem. Omedelbart söder om kyrkan, på andra sidan Sankt Göransgatan, är 2006 ett bostadshus under uppförande.

Anläggningen
Kyrkotomten ligger något högre än både Mariebergsgatan och Sankt Göransgatan och utgörs i dessa delar av slänter med gräsmattor. Marken framför huvudentrén i väster är asfalterad. Norr om kyrkan finns en mindre parkeringsplats. En del stora träd och buskar finns på kyrkotomten, som övergår i S:t Göransparken utan några särskilda avgränsningar. En utbyggnad för kolumbariet skjuter ut från kyrkobyggnadens mittskepp i öster.

Kyrkobyggnaden
S:t Görans kyrka utgörs av ett långhus orienterat i öst-västlig riktning med ett något utskjutande rakt avslutat kor. Det fyrkantiga tornet som härrör från den gamla kapellbyggnaden är kopplat till långhusets sydvästra hörn medan huvudentrén är förlagd till västgaveln. En entré till kolumbariet finns i norr. Tornet är murat av tegel medan de nyare delarna utgörs av en betongkonstruktion.

S:t Görans kyrkas föregångare, S:t Görans kapell, invigdes 1910 och hörde då till Kungsholms församling. Dessförinnan hade Kungsholmskretsen av Sällskapet för Främjande av Kyrklig Själavård hyrt in sig för sina gudstjänster i ett vanligt hus i Stadshagen. Härifrån var det långt till församlingens då enda kyrka, Ulrika Eleonora på Hantverkargatan, varför behovet av ännu en kyrkobyggnad växte fram bland den överlag mycket fattiga befolkning som kom att bebo denna del av Kungsholmen.

S:t Görans kapell uppfördes efter Gustaf Améens ritningar med huvudentrén i öster och altaret i väster och hade en även i övrigt för tiden mycket ovanlig planlösning. I vinkel mot det enskeppiga kyrkorummet låg ett församlingshus med församlingssal, vaktmästarbostad m m. Församlingssalen och kyrkorummet skiljdes åt av en löstagbar vägg så att rummen vid behov kunde slås samman (Olsson, 1915, s 124). Det var den första kyrkan i Stockholm av denna plantyp. S:t Görans kapell fick sitt namn efter det sjukhus, som redan då låg här strax intill.

När Kungsholms församling 1925 delades i två och S:t Görans församling tillkom blev kapellet snart för trångt för den nya församlingens alla medlemmar och församlingslokalerna var otillräckliga. Redan 192728 byggdes ett nytt församlingshus en bit därifrån, på hörnet Sankt Göransgatan-Arbetargatan. Diskussioner om en ny och större kyrka påbörjades på 1940-talet.

När kapellet slutligen revs 1955 fick den gamla tornbyggnaden stå kvar och inkorporerades i den nya kyrkobyggnaden, ritad av arkitekten Adrian Langendal. Den nya kyrkan återinvigdes på påskdagen 1958. Exteriört fick den en för tiden ganska traditionell form, vilket bland annat kan förklaras med att Langendal utförde de första ritningarna till kyrkan redan 1945. Då var en av förutsättningarna att både det gamla kyrktornet och sydfasaden skulle stå kvar och inkorporeras i den nya kyrkobyggnaden. Endast tornet kom emellertid att bibehållas. Under kyrkan invigdes 1959 ett kolumbarium, som utvidgades 1967. Adrian Langendal anlitades som arkitekt även för dessa delar.

S:t Görans kyrkas föregångare, S:t Görans kapell, invigdes 1910 och hörde då till Kungsholms församling. Dessförinnan hade Kungsholmskretsen av Sällskapet för Främjande av Kyrklig Själavård hyrt in sig för sina gudstjänster i ett vanligt hus i Stadshagen. Härifrån var det långt till församlingens då enda kyrka, Ulrika Eleonora på Hantverkargatan, varför behovet av ännu en kyrkobyggnad växte fram bland den överlag mycket fattiga befolkning som kom att bebo denna del av Kungsholmen.

S:t Görans kapell uppfördes efter Gustaf Améens ritningar med huvudentrén i öster och altaret i väster och hade en även i övrigt för tiden mycket ovanlig planlösning. I vinkel mot det enskeppiga kyrkorummet låg ett församlingshus med församlingssal, vaktmästarbostad m m. Församlingssalen och kyrkorummet skiljdes åt av en löstagbar vägg så att rummen vid behov kunde slås samman (Olsson, 1915, s 124). Det var den första kyrkan i Stockholm av denna plantyp. S:t Görans kapell fick sitt namn efter det sjukhus, som redan då låg här strax intill.

När Kungsholms församling 1925 delades i två och S:t Görans församling tillkom blev kapellet snart för trångt för den nya församlingens alla medlemmar och församlingslokalerna var otillräckliga. Redan 192728 byggdes ett nytt församlingshus en bit därifrån, på hörnet Sankt Göransgatan-Arbetargatan. Diskussioner om en ny och större kyrka påbörjades på 1940-talet.

När kapellet slutligen revs 1955 fick den gamla tornbyggnaden stå kvar och inkorporerades i den nya kyrkobyggnaden, ritad av arkitekten Adrian Langendal. Den nya kyrkan återinvigdes på påskdagen 1958. Exteriört fick den en för tiden ganska traditionell form, vilket bland annat kan förklaras med att Langendal utförde de första ritningarna till kyrkan redan 1945. Då var en av förutsättningarna att både det gamla kyrktornet och sydfasaden skulle stå kvar och inkorporeras i den nya kyrkobyggnaden. Endast tornet kom emellertid att bibehållas. Under kyrkan invigdes 1959 ett kolumbarium, som utvidgades 1967. Adrian Langendal anlitades som arkitekt även för dessa delar.

Omgivningen
Kyrkan är belägen i stadsdelen Stadshagen, inte långt från Fridhemsplan på centrala Kungsholmen. De närmaste omgivningarna är av mycket varierande karaktär, till stor del institutioner av olika slag och av olika ålder. Sydväst om Sankt Göransgatan ligger S:t Görans sjukhusområde med bebyggelse alltifrån 1880-tal till våra dagar. Öster om kyrkan, på andra sidan Mariebergsgatan, reser sig det höga S:t Görans gymnasium invigt 1961. En annan granne är Kungsholms folkskola från 1880-talet, till hälften ersatt av bostadsbebyggelse ungefär hundra år senare. Strax norr om kyrkan, i västra änden av Fleminggatan, ligger det 14 våningar höga s k Kvinnohuset från 1940-talet. I grannskapet finns också ett daghem (Welanders Väg 4), byggd som Kungsholms församlings barnkrubba redan 1909 och därmed Sveriges äldsta daghem. Omedelbart söder om kyrkan, på andra sidan Sankt Göransgatan, är 2006 ett bostadshus under uppförande.

Kyrkomiljön
Kyrkotomten ligger något högre än både Mariebergsgatan och Sankt Göransgatan och utgörs i dessa delar av slänter med gräsmattor. Marken framför huvudentrén i väster är asfalterad. Norr om kyrkan finns en mindre parkeringsplats. En del stora träd och buskar finns på kyrkotomten, som övergår i S:t Göransparken utan några särskilda avgränsningar. En utbyggnad för kolumbariet skjuter ut från kyrkobyggnadens mittskepp i öster.

Kyrkobyggnaden
S:t Görans kyrka utgörs av ett långhus orienterat i öst-västlig riktning med ett något utskjutande rakt avslutat kor. Det fyrkantiga tornet som härrör från den gamla kapellbyggnaden är kopplat till långhusets sydvästra hörn medan huvudentrén är förlagd till västgaveln. En entré till kolumbariet finns i norr. Tornet är murat av tegel medan de nyare delarna utgörs av en betongkonstruktion.