SVARTVIKS KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - NJURUNDA

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: -, år 1900: -, år 1995: -

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Utbruten ur Njurunda som kapellförsamling 1854, uppgått i Njurunda 1906. Befolkningstalen för Svarvik ingår i Njurunda.

LÄGE OCH OMGIVNING – Svartviks f.d. sågverkssamhälle är beläget vid kusten ca 10 km söder om Sundsvall.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Brukskapellet byggdes 1848-49, bekostat av James Dickson. Det var avsett att tjäna både som kyrka, skola och lärarbostad och saknade ursprungligen egentligt kor. Ett torn uppfördes 1872 i norr och 1917 fick byggnaden ett tresidigt korutsprång också i norr. Kapellet har nord-sydlig orientering. Formen är rektangulär med koret i norr och ett vapenhus i söder. Koret omges av sakristia och förrådsrum.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Träbyggnad med vitputsade väggar. Exteriören har sedan 1872 nygotisk prägel med spetsvinklade fönsteröppningar och torn med kort spira. Interiören nar inredning och dekormålning i nygotik och nyrenässans, i allt väsentligt tillkommen vid restaureringarna 1872 och 1917. Sedan 1872 har kyrkorummet öppen takstol (tidigare fanns en övervåning som inrymde skolsal och lärarbostad). Öppen bänkinredning och västläktare möjligen från 1870-talet eller 1896. Dekorativa kormålningar i blått och guld, utförda av Georg Holmberg ca 1917. Altartavla, målad av Ole Frövig, samt predikstol likaså från 1917. Bättrings- och viss ommålning av interiören skedde 1998 efter förslag av Lindgrens arkitektkontor, Sundsvall.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1998.

Kyrkotomten
Liten kyrkotomt med helt gräsad yta i sluttning ned mot öster. Här är den uppbyggd med kraftig stödmur i natursten, liksom i norr och söder. På denna står ett trästaket, pinnar med rakt avslut, vit målning.

Utbruten ur Njurunda som kapellförsamling 1854, uppgått i Njurunda 1906.

Kyrkan byggdes för Svartviks sågverskssamhälle 1848-49, bekostat av ägaren James Dickson. Den var ursprungligen avsedd att tjäna både som kyrka, skola och lärarbostad och saknade ursprungligen egentligt kor.

Se även tidigare inventeringar.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Ursprungligen byggd ca 1850 på initiativ och bekostnad av James Dickson, för att tjäna som skola, skollärarbostad och kyrka i det expanderande trävarusamhället. Byggnaden invigdes 22 juni 1851 av kontraktprosten J Backlund. 1872 uppfördes tornet och 1917 utbyggdes kyrkan med en absid och en ny sakristia samt förrådsrum på ömse sidor om koret i tornets nedervåning. 1 januari 1991 skänktes kyrkan av SCA till Njurunda församling.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med absidförsett kor i norr. Tornet byggt över koret. Sakristia och förrådsrum väster och respektive öster om detsamma. Vapenhus i söder med ingång i väster. Vindfång med separat ingång till sakristian. Ursprungligen troligen mittingångar på långsidorna.
Timmerbyggnad med vita putsade väggar, även ursprungligen vitmålad. Tegeltak, ursprungligen spåntak. Tornet försett med plåttak.

EXTERIÖR - Äldre nybyggnadsritningar saknas. Trots att byggnadskropparna tillkommit vid olika tillfällen är helheten i princip nygotisk. Tornet med ursprungligen underliggande sakristia byggt omkring 1872. Från början en närmast profan exteriör med sannolikt rektangulära fönster. Mitt på nocken en takryttare (troligen rund) avslutad med ett förgyllt klot och kors, vartill ledde en spiraltrappa som troligen slutade i en takkupa på västra takfallet. I takryttaren en kyrkklocka. Enligt en beskrivning från 1856 var väggarna prydda med listverk och ornamentik. 1917 års tillbyggnad innebar en förlängning av sakristian med en absid samtidigt som den f.d. sakristian förvandlades till kor. Det nya koret flankeras av lägre utbyggnader med pulpettak, sakristia respektive förrådsrum, samtida med absiden. Vid västgaveln ett äldre litet men högt vapenhus, som tillbyggdes omkring 1952.

INTERIÖR - En helgjuten inredning och dekormålning i nygotik och nyrenässans tillkommen vid renoveringarna 1872 och 1917. Interiören präglas av den öppna takstolen i långhuset, som kom tillsynes då övervåningen med skolsal och lärarbostad avlägsnades (troligen 1872). Taket är dekorativt målat i ljusa färger och guld. Inredningen är mestadels hållen i en mörkbrun grundfärg. De gulvita väggarna är putsade. Koret konstrasterar mot långhuset med sin mörkare färgton och rikare utsmyckning med dekorativa målningar i blått och guld av Georg Holmberg från ca 1917. Övergången till koret markeras med en arkitektonisk omramning i form av kolonner och spetsbåge med texten "Helig, helig, helig är Herren Sebaot". Större delen av korets inredning tillkom vid 1917 års renovering. Altartavlan målad av Ole Frövig omkring 1917 efter Marcus Grönvolds målning "Kristus i bön" utförd för Johanneskirken i Bergen 1894. Altaruppställningen, placerad mitt i den tresidiga absiden, flankeras på ömse sidor av fönster med glasmålningar. Predikstolen från 1917 fristående på golvet utanför det smalare koret. Bänkinredningen troligen från 1870-talet, likaså läktaren. Orgelfasaden härstammar från 1872 års orgel, medan verket är byggt 1952.
Ursprungligen var kyrkorummets tak indelat i två valv, som bars upp av fyra pelare. Kyrkorummet var ljust upplyst av 12 fönster. Två dörrar, troligen mitt på långsidorna ledde in till rummet. Predikstolen fanns inom altarringen, vilket kan tyda på en altarpredikstol. På väggen över predikstolen var ett bildhuggeriarbete i form av en i kanterna förgyld uppslagen bok uppsatt. Över dess blad ett snedlagt kors. På bokens ena blad stod "Joh.3:16" på det andra "Math. 5:41". Bänkinredningen var uppdelad i fyra kvarter med mittgång och tvärgång.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997