STIGSJÖ KYRKA

KYRKOMILJÖN -

Kyrkan ligger 1,5 mil väst om Härnösand, utanför det nuvarande samhället i Brunna-Solberg i nordväst, söder om sjösystemet Långsjön-Gussjön. Vägkors strax öster om den utvidgade gravplatsen med väg söder om kyrkplatsen mot Öje och norr om mot Åsäng västerut, Nyland österut. På en plan yta i söder åtefinns fd sockenstugan/skola(?) idag förskola, i trä samt högre upp i sydväst ett uthus, också i trä.

Kyrkotomten
Oregelbunden, tämligen begränsad yta, med raksluten västersida mot trädbevuxen sluttning. Tomten ligger på en svag höjd med sluttning ned mot norr och öster, som förlängning från den skogbevuxna åsrygg som ligger högre än kyrkan i söder. Bogårdsmur i kallmurad gråsten med avgränsning i tre väderstreck utom i väster. Den tar upp höjdskillnaden på ca 2-3 m i nordöst. Utvidgad begravningsplats i sydöst ligger ett par meter lägre och med ingångsväg från platsen söder om muren vid planen framför gamla sockenstugan.

Granhäck mot sydväst fram till stigport, liksom mot norr. Bladhäck i väster, hög murkant i sydöst, enkelt staket med avgränsningslinor i nordöst. Gravar i väster, söder och i en utstickare mot sydöst. Gravkvarteren med huvudsakligen gräsytor, interfolierade med grusgångar, en i söder, tre i väster. Två belysningsstolpar från ca 1970, gröna, galvat stål, klarglasglober i väster.

Huvudentrén från söder till långhusets södra entré asfalterad. Närmast runt kyrkan löper en grusad yta, ca 70 mm bred.

Till kyrkogården finns två ingångar, en i söder och en i norr. De markeras med två kraftiga, murade, slätputade och vitmålade grindstolpar. De står på granitsockel, avslutas med utkragande, profilerade krön belagda med svart plåt. Mellan dem smidda grindar med fast överstycke i smide med förgylld strålsol och kungligt monogram, troligen från 1878 då den senaste blev tillverkad. Som förebild till de vackert smidda överstycket har grindpartiet i Säbrå stått.

Kyrkobyggnaden
Kyrkan byggdes efter ritning 1782-1786 av Pehr Hagmansson, som efterträtt fadern Daniel Hagman, vilken 1771 framlagt två ritningsförslag. Hagmanssons ritning har följts, utom att en lanternin tillkommit.

Rektangulär kyrkobyggnad med rakslutet kor i öster, sakristia på norra sidan och torn med barocksvängd huv och uppskjutande tät lanternin i trä i väster. Långhuset och sakristian med valmat sadeltak. Ingång i väster samt i långhuset i norr och söder (ursprungligen endast i söder).

Byggd i gråsten och tegel. Fasaderna vitputsade, sockeln klädd med skiffer, troligen vid restaurering 1946-47 under arkitekt Å.Seeberg, över den en avtäckning i svartlackad plåt. Troligen svartmålad galvad stålplåt på långhus och sakristia sedan 1972. Kopparplåt på torntaket sedan ca 1995.

På långhusfasaderna markeras hörn och ingångar av utskjutande lisener bärande en utkragande taklist.

Långhuset har fem stora rundbågiga murhål på vardera sida, varav fyra fönster och centralt dörrar med övre hälft med fönster, den norra entrén skapad 1878. Mot öster finns två likadana fönster på ömse sidor om altaruppats och i tornets södra resp norra sida ytterligare ett. Alla med okopplade bågar, yttre med tolv lufter spröjsade glas samt tre med sex i bågsegmentet; inre med tre fastskruvade lufter och samma antal glas, vit målning insida. I kor ej genomsikligt antikglas. I torndelen endast ytterbåge. Fönsterna har de för Hagmansson typiska blindsmygarna ovanför dageröppningarna (saknas på ritning). Vit målning utsida. Fönsterbänkar i kopparplåt.

Tornets mellanvåning försett med svartmålad lucka i trä mot söder, fyra breda stående plank, stickbågeform, svart, breda gångjärnsföljare samt dito i trä på insidan. Runt fönster mot väster, fyra lufter, enkla bågar, utåt. Kornsiktesspröjs, vit målning.

Klockvåning med tjärade ljudluckor mot tre sidor, dubbla, rundbågiga i trä, manuell öppning. Tornet bär en huv med tornur åt fyra håll, med vitmålad liten lanternin med glasade fönster (eventuellt tillkommen 1825).

Originalportar i trä. Vid entre i söder och väster granithällar.

Västra entrén med pardörr i trä i original, helfransk fason, tre fyllningar, brunmålade. Det sammanlagda fyllningsmotivet påminner om de golvur som blivit kända under beteckningen "Ångermanlandsbrudar". Över denna en minnestavla i marmor med inskriptionen: "Åhr 1785 Tå Konung Gustav III regerade, varande Länets Höfding, Commendeuren, Baron Carl Bunge, Församlingens Kyrkoherde, Biskopen, Doctor Eric Hesselgren, Comminister Mag. Olof Tunvall, Kyrkovärdar: Nämndemannen Olof Pehrsson i Böle och Pehr Hansson i Ultrå, Bygde Thenna Kyrka af Pehr Hagmansson."

Kyrkan byggdes efter ritning 1782-1786 av Pehr Hagmansson, som efterträtt fadern Daniel Hagman, vilken 1771 framlagt två ritningsförslag. Hagmanssons ritning har följts, utom att en lanternin tillkommit.

Se även tidigare inventeringar.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Den medeltida kyrkan i Stigsjö ombyggdes och förlängdes åren 1684-85. Ny utvidgning diskuterades 1771, då Daniel Hagman framlade två ritningsförslag, dels till tillbyggnad, dels till nybyggnad. Den tvist som uppstod kring förslagen bland byamännen bilades i ett kungligt brev 1781. Resultatet blev nybyggnad på gamla kyrkans plats med delvis bevarande av dess murar i norr och öster. Kyrkan byggdes efter ritning 1782 av Pehr Hagmansson, som efterträtt fadern. Gudstjänst förrättades första gången den 16 okt 1785, invigningen skedde 1786.
Kyrkan ligger utanför det nuvarande samhället. Till kyrkogården leder två smidda grindar från 1849 och 1878 med kraftiga murade grindstolpar. Som förebild till de vackert smidda överstycket har grindpartiet i Säbrå stått.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär kyrkobyggnad med kor i öster, sakristia på norra sidan och torn i väster. Ingång i väster samt i norr och söder (ursprungligen endast i söder).
Byggd i gråsten och tegel. Fasaderna vitputsade, sockeln klädd med skiffer. Kopparplåt på taken, ursprungligen spån.

EXTERIÖR - Hagmanssons ritning har följts, utom att lanternin tillkommit. På längdfasaderna markeras hörn och ingångar av lisener. Fönsterna har de för Hagmansson typiska blindsmygarna ovanför dageröppningarna (saknas på ritning). Tornet bär en huv med tornur åt fyra håll, med vitmålad liten lanternin med glasade fönster (eventuellt tillkommen 1825). Sadeltak valmat åt öster. Originalportar i trä.

INTERIÖR - Ursprungligen var kyrkorummet välvt med ett tunnvalv av tegel. 1860 ersattes den övre delen med ett brädvalv, som 1916 blev putsat och försett med gördelbågar som utgår från väggarnas kopplade pilastrar. Altaruppställningen och predikstolen kom troligen till kyrkan först omkring 1803-05, men var utförda av Jonas Edler innan han dog 1797, eventuellt slutfördes arbetena av någon av hans medhjälpare. Även byggmästaren Simon Geting var delaktig i arbetet med altaruppställningen. Altaruppställningen består av parvis ställda kolonner, som bär en båge krönt av en strålsol. I fältet under bågen är skenarkitektur målad sannolikt av Johan Wagenius. Framför fältet är ställt ett kors med törnekrona och svepeduk. Vid korsets fot står en kvinnogestalt, som håller Hoppets ankare. Två reliefer med framställning av evangelisterna vid altarbordets sidor skall vara utförda av Jon Göransson Westman 1794. Göransson Westman dog dock redan 1780, antingen är de äldre och överflyttade eller också (troligare) är de utförda av sonen Pehr Westman.De två änglarna, som nu är ställda på läktarorgeln, hade tidigare sin placering på var sida om altaret. och även de tillskrivs Göransson Westman, vilket är mer sannolikt. Predikstolstrappans barriär är dekorerad med fält och vegetativ dekorlist. Predikstolen och trappans utformning är i princip identiska med de i Särbrå, snidade av Johan Edler d.ä.. Pyramiderna i koret utförda av Måns Graan 1732, insatta i den nuvarande kyrkan först i senare tid.
Ursprunglig sluten bänkinredning med moderniserade sittbänkar. Läktaren är från byggnadstiden utförd av snickare Björling, som även tillverkade barriären till predikstolen. Såväl altarring, bänkinredning och läktarbarriären är prydda med snidad dekor troligen utförda av samme mästare. Orgelfasaden är ritad av L W Sifwert(z) 1819. Ursprungligen var klaviaturen på baksidan av fasaden varför mittpartiet hölls delvis öppet för att organisten skulle ha kontakt med kyrkorummet. Orgelfasaden tillhörde en äldre orgel byggd av Per Z Strand 1820. Över det ursprungligen stora orgelskåpet var till en början en övre läktare placerad. Det nuvarande orgelverket är byggt 1916. Kororgel från 1980.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. Stockholm 1997.

FÖRSAMLING 1995 - STIGSJÖ

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 914, år 1900: 1964, år 1995: 1270

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Utbruten ur Västanå 1751. Fram till 1808 pastorat med Säbrå, sedan 1808 med Viksjö.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i skogsbygden i landskapets sydöstra del på gränsen till Hälsingland. Kyrkan ligger för sig på en höjd ovanför ett näs i Brunnesjön med skogsmark i söder och jordbruksbygden på motsatta sidan av sjön. Norr om kyrkan ligger prästgården och intill kyrkan finns kyrkstallar.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: År 1559 brann en kyrka ner, det finns inga uppgifter om mått eller material men eftersom en anteckning från brandåret nämner att kyrkan brann ”neder i grundh”, har det antagits att kyrkan var av trä.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING – Den befintliga kyrkan är byggd i gråsten och har rektangulär planform med rakslutet korparti, sakristia i nordost och västtorn.

II: En stenkyrka byggdes 1560, dvs. året efter träkyrkan brunnit. Utseendet på den nyuppförda stenkyrkan är okänt men 1684-85 byggdes den om och förlängdes. Den blev då drygt 18 meter lång och nära 7 meter bred. Måns Gran utförde 1729 en nu försvunnen predikstol för kyrkan.

III: Den utbyggda kyrkan blev till sist alltför liten och efter diskussion beslöt man att bygga en ny kyrka, men med den gamla kyrkans murar delvis bevarade i öster och norr. Vid en renovering 1946-47 påträffades dessa samt ett altare från kyrkan. Mellan 1782 och 1785 uppfördes byggnaden efter ritningar av Pehr Hagmansson som också var byggmästare.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Vitputsade fasader och fönster med blindsmygar ovanför dageröppningarna, en detalj typisk för Hagmansson. Västtornets lanternin tillkom eventuellt 1825. Ingång i väster, norr och söder. Det ursprungliga tunnvalvet ersattes 1860 i sin övre del av ett brädvalv försett med gördelbågar som börjar i väggarnas kopplade pilastrar. Predikstol och altaruppställning med kors, pinoredskap och vid sidan en kvinnogestalt, utfördes runt 1803-05 av Jonas Edler. Orgelfasaden är från 1820. Kyrkan genomgick 1916 en interiör renovering under ledning av Albert Thurdin och Fredrik Falkenberg, bland annat putsades trävalvet och försågs med gördelbågar i stuck. Då målades även inredningen om i blågröna toner. Vid en renovering 1946-47 under ledning av arkitekt Åke Seeberg fick korets fönster nytt glas, samt pyramider från den äldre kyrkan placerades i koret. En läktarunderbyggnad tillkom 1972.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1998.

Oregelbunden, tämligen begränsad yta, med raksluten västersida mot trädbevuxen sluttning. Tomten ligger på en svag höjd med sluttning ned mot norr och öster, som förlängning från den skogbevuxna åsrygg som ligger högre än kyrkan i söder. Bogårdsmur i kallmurad gråsten med avgränsning i tre väderstreck utom i väster. Den tar upp höjdskillnaden på ca 2-3 m i nordöst. Utvidgad begravningsplats i sydöst ligger ett par meter lägre och med ingångsväg från platsen söder om muren vid planen framför gamla sockenstugan.

Granhäck mot sydväst fram till stigport, liksom mot norr. Bladhäck i väster, hög murkant i sydöst, enkelt staket med avgränsningslinor i nordöst. Gravar i väster, söder och i en utstickare mot sydöst. Gravkvarteren med huvudsakligen gräsytor, interfolierade med grusgångar, en i söder, tre i väster. Två belysningsstolpar från ca 1970, gröna, galvat stål, klarglasglober i väster.

Huvudentrén från söder till långhusets södra entré asfalterad. Närmast runt kyrkan löper en grusad yta, ca 70 mm bred.

Till kyrkogården finns två ingångar, en i söder och en i norr. De markeras med två kraftiga, murade, slätputade och vitmålade grindstolpar. De står på granitsockel, avslutas med utkragande, profilerade krön belagda med svart plåt. Mellan dem smidda grindar med fast överstycke i smide med förgylld strålsol och kungligt monogram, troligen från 1878 då den senaste blev tillverkad. Som förebild till de vackert smidda överstycket har grindpartiet i Säbrå stått.