HIETANIEMI KYRKA

Hietaniemi kyrka är belägen på liten höjd i ett naturskönt jordbrukslandskap nära Torneälven. Kyrkan är den andra på platsen och uppfördes 1746 av den finlandssvenske byggmästaren Hans Biskop. Den första kyrkan 1617. Nuvarande kyrkan är tillsammans med Övertorneå kyrka det mest lysande exemplet i övre Norrland på 1700-talets kyrkoarkitektur och har motsvarigheter endast i Österbotten, Finland. Hietaniemi kyrka är av rödmålat, panelklätt timmer, har åttkantig, avlång grundplan med kor i öster, tillbyggd sakristia i norr samt vapenhus i söder och väster. Den täcks av ett högt och brant, valmat spåntak med spiror och flöjlar. Gudstjänstrummets interiör täcks av ett hjälmvalv. Inredningen är sällsynt riklig och i klara färger. Altartavlan från 1826 av J A Hedman inramas av marmorerade kolonner. Altarskranket och predikstolen är verk av Biskop, likaså pyramiderna och krönen till de främre bänkraderna.renovering och vissa förändringar, bl a vitmålning av exteriören. En ny restaurering utfördes 1930-31 under Eberhard Lovén. Restaureringen 1967-73 efter ritningar av Bertil Franklin syftade mot att återställa både exteriör och interiör till deras äldre utseende. Arbetet omfattade även att exteriören rödmålades.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995-2000

Kyrkan byggdes 1746-47, troligen under byggmästare Hans Biskops ledning.
De viktigaste yttre förändringarna var när fönstren fick sin nuvarande storlek
1892-93 och 1931, när det västra vapenhuset byggdes om till nuvarande
utseende.

Kyrkan står mittpå kyrkogården som avgränsas av en bogårdsmur med
smidesgrindar. Klockstapeln med sin dubbla funktion av klocktorn och
stiglucka, ligger öster om kyrkan, i riktning mot älven som förr var den
vanliga färdvägen. Utanför muren finns några mindre ekonomibyggnader.
Från huvudentrén i väster leder en björkallé mot den stenlagda
ytan kring kyrka och klockstapel. De asfalterade huvudgångarna
markerar en axel genom hela området är, medan de flesta övriga
gångar är igensådda. Här finns enstaka stenramsgravar men de
flesta gravarna är gräsbevuxna. Kyrkogården utvidgades mot
öster på 1950-talet.
Växtligheten består mest av spridda barr- och lövträd.

Stapeln är byggd ett kvartsekel efter kyrkan. Den är rödmålad med enkla
portar infogade i höga, vitmålade triumfbågemotiv - mot norr och söder
finns likadana blindportar, för symmetrins skull. Snickerier som portar,
luckor och triumfbågens lister är ockragula. Bibelord målade på finska
ovanför portarna minner om en tid innan byn delats av en riksgräns. Stapeln
är indelad i tre sektioner med spåntäckta, karnisformade tak. Den översta
sektionen övergår i åttkantig form med en hög smal spira i toppen.