MARBY GAMLA KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - MARBY

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 257, 1900: 560, 1995: 435

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Nya kyrkan ligger för sig i ett odlingslandskap ovanför Storsjön med gårdar spridda utmed vägen (se MARBY NYA KYRKA). Längre ned i sluttningen mot Storsjön ligger gamla kyrkan på Prästbordets ägor. Kyrkomiljöerna ingår i Storsjöbygdens riksintresseområde.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Ett trästycke som sannolikt härrör från taket i en medeltida träkyrka har bevarats på gamla kyrkans vind. Myntfynd och brandspår under gamla kyrkans golv tyder på att en byggnad på platsen, möjligen en äldre kyrka, brunnit efter 1316.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Marby gamla kyrka, som ännu är bevarad, består av ett medeltida, murat långhus med rakt avslutat korparti i öster. Ingång finns i söder, där den medeltida rundbågiga sydportalen bevarats. En dörröppning i nordöstra hörnet har lett till en nu försvunnen sakristia, som i likhet med ett likaledes försvunnet vapenhus i söder var av trä. Dendrodateringar visar att kyrkan kan ha tillkommit så sent som 1524-26. Vapenhuset uppgavs 1691 inte vara gammalt. Sakristian uppfördes 1745, möjligen som ersättning för en äldre, uppförd efter 1691. Sydfasadens stora fönster upptogs 1758. En klockstapel uppfördes 1766-67 söder om kyrkan, möjligen av Pehr Olofsson i Dillne, men förstördes av åskbrand 1859.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är en välbevarad salkyrka med högt sadeltak och vitputsade murar av granit, kalksten och skiffer med tegel i blinderingar i gavelröstena och kring det ursprungliga östfönstret. Invändigt täcks kyrkan av ett flackt tredingstak av trä med fragment av dekormålnig av Erik Wallin 1739. Predikstolen och de delvis kvarstående bänkarna med plattskärningsdekor härrör från 1600-talet, liksom altartavlan. Kyrkan togs ur bruk 1864, då nya kyrkan började användas. Sakristian, vapenhuset, en läktare från 1700-talet och delar av inredningen togs bort. Hit fördes sedermera olika äldre föremål och kyrkan kom att fungera som bygdemuseum, "Marby kyrkomuseum". Större delen av samlingen har senare flyttats, bl.a. till den byggnad söder om kyrkan, vilken på 1950-talet flyttades hit från Oviken.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

KYRKOMILJÖN

I en sluttning mot Storsjön ligger Marby medeltida kyrka omgivet av öppet odlingslandskap och gles gårdsbebyggelse. Landsvägen passerar förbi sydväst om kyrkan och någon kilometer västerut ligger den nya kyrkan från 1800-talet.

KYRKOANLÄGGNINGEN
Det finns ingen omgärdad kyrkogård runt kyrkan och inga gravvårdar med undantag av en minnessten från 1899 söder om kyrkan. Byggnaden omges av en gräsmatta som sträcker sig fram till angränsande hagar, åkrar och byggnader. Söder om kyrkobyggnaden ligger två timrade byggnader. I norr bakom kyrkan står ett antal björkar. Mot kyrkans syd- och östfasad ligger singel närmast väggen. På ett äldre fotografi omgärdas kyrkan av en gärdesgård och på ett senare fotografi av en hög häck. 1691 nämns att kyrkan omges av en bogårdsmur vilket också syns på en teckning från 1868. 1691 nämns en ny klockstapel. Kyrkan togs ur bruk 1864 i samband med att Marby nya kyrka stod klar och har idag funktion som museum. Dock har större delen av museisamlingen flyttats till annan lokal.

Kyrkobyggnaden är en salskyrka med högt sadeltak och rakavslutat kor. Denna kyrkobyggnadstyp var vanlig under senare delen av medeltiden i Norrland. Taket är täckt av spån och har på nocken en takkam med årtalet 1922. Taket restaurerades senast under 1980-talet. Den inbyggda takfoten, vindskivor och vattbrädor är samtliga av trä. Taket har lagts om med spån ett flertal gånger. Det är en vitputsad murad byggnad av granit och kalksten. Putsen är ej heltäckande utan murverket är synligt runtom på fasaden. Det finns runda tegelornerade fönsteröppningar på gavelröstena varav den östra är igenmurad. Kyrkobyggnaden kan ha uppförts under 1524-26, troligen på platsen för en tidigare träkyrka. Dendrokronologiska dateringar visar på detta. En C14-datering visar på att taket byggts om under 1600-talet eller tidigt 1700-tal. Spår under golvet samt fynd på kyrkvinden vittnar om att en träbyggnad kan ha stått på platsen som brunnit ned efter 1316.

Byggnadens entré i söder har formen av en rundbågig portal. Framför den har ett nu förvunnet vapenhus stått, troligen i trä. Idag ligger en stenplatta framför entrén. Öppning i norr har lett till en sakristia som också är borta. Sakristian uppfördes 1745 men ersatte troligen i sin tur en äldre sakristia. 1758 upptogs fönster på södra fasaden. En klockstapel uppfördes 1766-68, ev. av Pehr Olofsson i Dillne. Den placerades söder om kyrkan, men förstördes under ett åskväder 1859. Byggnaden genomgick 1982-1987 en både exteriör och interiör restaurering då yttertak, fönster, golv och fogarna i murverket samt ytputsen åtgärdades.

Fönster finns på den östra och södra sidan, det östra skyms invändigt av altaret. De två södra fönstren sitter på var sida om predikstolen. Muren är något rundad vid det ena fönstret för att följa predikstolstrappans form. Fönstren sitter i upp till en meter djupa rundbågiga nischer vilka är putsade och med vardera 6 lufter i varje fönster. Bågarna är småspröjsade med krysspröjs. Det östra fönstret är blyspröjsat med flerfärgat glas i en fönsterluft. Det sitter djupt inne i muren med synlig tegelmur samt tegelornamentik och valvslagning och är antagligen ursprungligt. 1978 byttes trasiga glasrutor ut.

Kyrkan används idag som ett museum och inredningen har karaktären av ett kyrkomuseum. Från södra ingången kommer man direkt in i det öppna kyrkorummet med ett tredingstak med brädor i långsidornas riktning vars början markeras av remstyckena i muren. Brädorna är vitmålade och spikade i mitten och hålls på plats av spikade lister. I taket finns spår av måleri, blomstergirlanger vid mötet mellan taklister och ribbor samt två trumpetande änglar med en banderoll med text . Dekormåleriet är utfört av Erik Wallin 1739.

Väggarna är putsade med en slät ljus puts och här och var skymtar muren fram, t.ex. på norrsidan och hörnet i sydöst. Golvet är av slitna brädor i varierande bredd, spikade i kortändorna, och ligger i långsidorna riktning. Från början har det varit ett jordgolv men när kyrkan fick sin brädbeläggning är okänt. 1978 justerade en del av golvbrädorna. I golvbrädorna finns på ett flertal ställen mot västra väggen inristat initialer samt numrering. Golvet lutar något inåt rummet från norra långväggen. Det finns två bänkrader med utsmyckningar i forma av plattskärning på sidorna. Bänkarna är höga och djupa och man har god plats i dem. Bänkarna står i den främre delen av kyrkorummet mot koret.

Både dörr- och fönsteröppningar är rundade upptill. Strax innanför ingången i söder ligger en stor blekt fyrkantig matta i rött med fyrkantigt mönster. Mot västra väggen står en ställning av träbjälkar som är rester efter en läktare. Tredingstaket är brutet mot västra gaveln och här sitter i läktarnivå en klädhängare av trä. Här är ett dragjärn fäst i vardera långsida. Från bjälkarna hänger två porträtt. I takets sydvästra hörn sitter en lucka upp till vinden. Från taket hänger en järnkrona av medeltida typ. Det finns ingen elektricitet i byggnaden. Tillfälligt för vinterförvaring står mot västra väggen moderna parkbänkar med ådringsmåleri och bord uppställda.

Porten på södra sidan är av stående brädor med profilerade kanter. Utvändigt sitter beslag av järn samt ett äldre lås. Längs med kanterna på dörren finns spår av målat svart mönster som dock avslutas i övre kanten på portens högra sida. I dörren finns också spår av flera nyckelhål. Baksidan mot kyrkorummet är omålad. Här sitter en kraftig låskista och under den ett vackert handtag. Två träreglar vilka är dymlade på ett flertal ställen. Gångjärnen sitter på insidan av rummet och är förankrade i muren. Dörren till den tidigare sakristian är modern men med mönsterlagda brädor och en ventilationslucka i nedre kant. Dörren är förankrad i muren. Nyckelhålet är försatt inifrån. Öppningen liksom dörren är upptill rundbågigt avslutade. Karmen profilerad och det finns spår av vit färg. Putsen i nischen är mycket tjock. I nischen är golvet av putsad sten som sedan möter trägolvet med kraftiga brädor vilket gör att golvet kommer upp något. Här står idag ett svartmålat kors av trä, med en armbortsliknande form. Framför står en träkista med järnbeslag samt två stolar av äldre modell, varav en med hög rygg och den andra med skinnklädsel.

Kyrkobyggnaden kan ha uppförts under 1524-26, troligen på platsen för en tidigare träkyrka. Dendrokronologiska dateringar visar på detta. En C14-datering visar på att taket byggts om under 1600-talet eller tidigt 1700-tal. Spår under golvet samt fynd på kyrkvinden vittnar om att en träbyggnad kan ha stått på platsen som brunnit ned efter 1316.

På ett äldre fotografi omgärdas kyrkan av en gärdesgård och på ett senare fotografi av en hög häck. 1691 nämns att kyrkan omges av en bogårdsmur vilket också syns på en teckning från 1868. 1691 nämns en ny klockstapel. Kyrkan togs ur bruk 1864 i samband med att Marby nya kyrka stod klar och har idag funktion som museum. Dock har större delen av museisamlingen flyttats till annan lokal.